- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
415

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 30

SVENSK LÄBARETIDNING.

415

ute i naturen som inom hus, enär
folkskolorna inom riket då äro i verksamhet,
enär den är en historisk märkesdag af allra
största betydelse, minnande om det
betydelsefulla året 1809, ett minne visserligen
smärtsamt men icke dess mindre lärorikt för vårt
folk, och slutligen enär andra land såsom
vårt grannland Danmark och Nord-Amerikas
förenade stater bestämt sina nationella
högtidsdagar på grund af vissa författningars
antagande. 3) Då dagen blifver bestämd,
torde lämpliga förslag från centralstyrelsen
rörande åtgärderna framdeles underställas
kretsarnas bedömande.

S. Ölands-kretsen: l) Ja. 2) Öfverlämnas
till centralstyrelsen att afgöra.

S. Gestriklands-kretsen: 1) Ja. 2) Den
6 juni,, särskildt därför, att den hänför sig
till Gustaf Vasas verk: Sveriges politiska
och kyrkliga befrielse och därjämte
inträffar under vår vackraste årstid, då
skolbarnen ännu äro samlade.

Malmö-ortens krets har gjort följande
uttalande:

Då vårt fäderneslands utveckling gått stilla
och stadigt framåt utan några större
hvälfningar, och således ingen dag kan nämnas
såsom särskild vändpunkt i vår historia,
anser kretsen, att man icke heller har skäl fira
någon bestämd eller proklamerad dag såsom
nationens högtidsdag. Dock vill kretsen, att
skolan på vissa bemärkelsedagar - såsom
exempelvis den 6 november - väcker till lif
fosterlandets stora minnen och ädla mäns
lifsgärningar till eggelse och föredömen för
det uppväxande släktet. I följd häraf
besvarar kretsen för sin del den första frågan om
en nationaldags önskvärdhet ur skolans
synpunkt med nej.

Bankekinds-Skärkinds-kretsen har
enhälligt antagit följande resolution:

Kretsen anser, att midsommaraftonen, dels
på grund af gammal tradition, dels på grund
af de historiska minnen, som äro förknippade
med densamma, bör firas som en nationell
högtidsdag och uppdrager åt centralstyrelsen
att vända sig till rikets samtliga skolråd med
hemställan, att de ville verka för-
midsommaraftonens högtidlighållande på nämda sätt.

Rönnebergs-S. Luggude-kretsen: 1) Ja.
2) F"or närvarande äga vi ej någon dag,
sorn kan anses lämplig att firas som allmän
nationaldag.

S^olpremier.

Strängnästraktens lärareförening
behandlade vid sitt årsmöte i Mariefred lördagen
den 17 dennes frågan om lämpligheten af
att vid årsexamina utdela belöningar åt
folkskolans lärjungar.

Såsom bekant innehåller § 46 i gällande
folkskolestadga föreskrift om att vid slutet
af årsexamina »lämpliga belöningar, så vidt
tillgångar därtill finnas, må tilldelas dem,
som utmärkt sig genom flit, skicklighet och
ett godt uppförande».

Hr Emil Höglund i Länna inledde denna
fråga.

Han framhöll, hurusom dessa föreskrifter
i förening med gammal sedvänja ledt därtill,
att i de allra flesta folkskolor i vårt land
dylika »belöningar» utdelades, och att man i
många fall, där framställningar från
lärarepersonalens sida blifvit gjorda om premiernas

indragande, ansett sig icke böra eller ens
kunna detta, då folkskolestadgans föreskrifter
fastställde belöningars utdelande som regel,
där tillgångar funnes.

Lärarepersonalen hade vid upprepade
tillfällen såsom vid sina kretsmöten eller vid
sammanträden mellan skolråd och
lärarepersonal diskuterat frågan om lämpligheten af
dessa premier. Några mera positiva
resultat hade emellertid sällan försports, oftast af
den anledning, att premieutdelningen ansågs
icke gärna böra afskaffas, då
folkskolestadgan så bestämdt förordade densamma.

Mångårig erfarenhet hade emellertid visat,
att dylika belöningar inedförde för
uppfost-ringsarbetet högst betänkliga följder.

Från sin egen lärjungetid mindes tal:n
allt-förväl, huru de utdelade belöningarna blifvit
vägda och mätta af dem, som mottagit
desamma och att till och med osämja uppstått
bland mottagarne. De, som blifvit lottlösa,
voro i hög grad missnöjda eller bedröfvade
- smögo sig gråtande till mor eller far, som
med allt annat än vänliga blickar mot
läraren sade: »Gråt ej, mitt barn! Jag skall gif va
dig en mycket bättre bok.» - En fattig
gumma yttrade vid ett dylikt tillfälle: »Vi ha inte
råd att bjuda läraren på kalas, därför fick du
ingen bok.» - »Hvad jag som barn iakttog,
har jag som lärare fått den tydligaste
bekräftelse på», fortsatte talaren. Innan skolrådet
beslutit premiers utdelande hade
exanienstlll-fällena visat idel glada ansikten och
föräldrar, som gåfvo trohjärtade handslag; men
sedan premieringssystemet införts, tårades
månget litet öga, och de flesta föräldrar gingo
hem från examen utan att tacka läraren, som
dock var lugn i medvetandet af att hafva
utdelat belöningarna samvetsgrant och rättvist.
Men äfven denna tröst skulle visa sig vara
en villfarelse.

Han hade blifvit satt i tillfälle att på allra
närmaste håll studera tvänne barn. Det ena
tog sina hemuppgifter mycket lätt, behöfde
ofta manas att läsa öfver men redde sig i
lärosalen så förträffligt, att det utan lärarens
familj ekännedom förvisso fått belöning vid
examen. Det andra barnet, en broder, lade ned
minst fem gånger så mycken flit och
samvets-gramihet på sitt arbete, men gåfvorna voro
små. Han hörde på skolbänken till dem, som
under inga omständigheter borde belönas.

Hade läraren sett dessa två syskons arbete
endast i skolan, skulle han hafva belönat de
större gåfvorna och sorglösheten, under det
den trogna fliten, det samvetsgranna
bemödandet, genom hvilket inan dock kommer
längst fram på lifvets vädjobana, fått vandra
från examen kvalda af bittra tårar.

Talaren hade varit lycklig nog att kunna
genomdrifva premiernas användande till
annat för skolan nyttigt ändamål och hade
häröfver icke försport missnöje från något håll,
men däremot hade han nu åter vid examina
glädjen att se både föräldrar och barn
komma och säga ett gladt tack och farväl.

När vi hade sådana erfarenheter, vore det
vår plikt att säga ut våra tankar och att söka
få gällande stadgande i föreliggande fall
ändradt.

Under den ytterst lifliga öfverläggning,
som härpå följde, framhölls på grund af
erfarenhetens vittnesbörd,

att premierna alstra misshällighet
mellan barnens föräldrar,

att premierna icke visat sig sporra till
fortsatta framsteg utan

att de verkat i hög grad demoraliserande,
i det de alstrat egenkärlek, afund mellan
barnen inbördes och föräldrarna samt icke
sällan illvilja eller bristande förtroende och
tillgifvenhet för läraren från barns och
föräldrars sida.

Bärtill komme, att läraren ofta själf finge
erfara, att han med bästa vilja och
sam-vetsgrannhet icke kunde fullt rättvist
fördela belöningarna.

På grund af hvad sålunda enstämmigt
blifvit af flere erfarna lärare och lärarinnor
anfördt beslöt kretsen uttala sig för
önskvärdheten af, att den i folkskolestadgans 46
§ föreskrifna utdelningen af belöningar for
flit, skicklighet och godt uppförande måtte
afskaffas, samt att åtgärder måtte vidtagas
för att få förenämnda paragraf i
folkskolestadgan ändrad.

Med detta beslut ville föreningen
ingalunda omöjliggöra utdelning vid ett eller
annat tillfälle af utaf skolvänner skänkta
medel till extra premier för t. ex. väl
hållna skrif- eller ritböcker, påtagliga framsteg
i skrifning, teckning, slöjd och dylikt eller
flitig skolgång; men förkastliga vore dessa
hvarje läsår återkommande utdelningar af
ordinarie premier, som anskaffats för medel
ur skolkassan.

Kretsen uttalade sig för önskvärdheten
af, att frågan upptoges till samfäld
behandling inom kretsföreningarna i riket.

Litteratur.

Svenska turistföreningens kartor. I.

Stockholm. Sthm, Vahlström & Vidstrand.
Pris haft. 75 öre, kart, l kr. 50 öre. -
Ströfvar man en dag med en af de vanliga
kartorna i hand ut i mera .obekanta delar af
vår vackra hufvudstad bland Södermalms
stalper, i Vasastadens eller Kungsholmens
utkanter, behöfver man ej vara främling för
att finna, hur förträffligt man skall finna sig
till rätta efter dessa kartor - när
stadsplanen en gång blir genomförd. Men riu?
Ja, man hittar en gata och följer kartan
och så stänges vägen af ett plank, en
byggnadskomplex, en lertäkt eller någon annan
öfverraskning. Den här föreliggande nya
kartan bjuder på det Stockholm som finnes,
och efter den kan man leta sig fram äfven
i obygderna. Och det är därför som hon
fyller ett verkligt behof, icke minst under
främlings- och vandringsåret.

Svenska turistföreningens kartor. II.

Jämtlands fjälltrakter. Sthm, Vahlström &
Vidstrand. Pris 60 öre. - »Sveriges skönaste
landskap» tager fortfarande brorslotten af
turisttrafiken, och det är ej underligt, när
man besinnar hvilken omväxling i vyer det
har att erbjuda. Som emellertid de stora
afstånden i fjällbygden mera än annorstädes
göra en pålitlig karta nödvändig, och
åtskilliga af de gamla, med all aktning för de
ovärderliga tjänster de gjorde i turistlifvets
barndom, nu äro lite bristfälliga, kan man
ej annat än vara vår outtröttliga
turistförening tacksam för det hon låtit uppgöra
dessa nya. Här finner vandraren de mest
trafikerade routerna, Östersund -Storlien och
Areskutan-Kallsjön-Kålåsen tydligt och
klart utlagda, och med dessa kartor i hand
skall han lätt. finna vägen upp bland dessa
väldiga vidder, där en ännu jämförelsevis
jungfrulig natur mer än annorstädes i vårt
land förmår bringa honom i stämning.

H. W-r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free