- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
435

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 32

SVENSK LÄRARETIDNING.

435

Mötet önskar, att k. m:t och riksdag ville
så snart som möjligt medgifva, att äfven de
småskollärarinnor, hvilka i längre tid till
församlings och folkskoleinspektörs falla
godkännande bestrid t sin
undcrvisningsskyldig-het, måtte i aflöning räknas lika med de efter
senare lagbestämmelser löneberättigade.

Vidare beslöt mötet dels att genom
bestyreisens ordförande och sekreterare sanit
mötets ordförande anmoda grefve E.
Hamilton att i första kammaren väcka motion
i resolutionens syfte, dels att uppdraga åt
skolläraren, riksdagsmannen A. Thylander
att i andra kammaren ingifva enahanda
motion.

Andra mötesdagen började med
morgonbön af kja-koherden A. J. Nordström.

Ett föredrag öfver d:r Kristian Fredr.
Dittes, hans verksamhet och betydelse som
pedagog, skulle därefter enligt
rnötesprogram-met hållas af folkskolläraren M. Ihrén å
Hvilan. Med anledning af författarens
sjukdom upplästes det skriftligt uppsatta
föredraget af mötets sekreterare hr O. Huldén,,
Efter en i poetiska ordalag hållen
inledning framlades en kort lefnadsteckning af
Dittes, Österrikes störste pedagog, hvars
motto var: »Ej utåt och bakåt utan
framåt och uppåt», och hvars paroll lydde:
»Hvad l hafven éjort en af dessa minsta
mina bröder hafven l ock gjort mig.»

Nästa diskussionsämne lydde sålunda: Bör
en metodisk slöjdserie vara skarpt fixerad
vid de numera använda modellerna? eller
vore det till gagn, om anvisningar gåfvcs
på olika föremål, som kunde anses äga
lika instruktiva egenskaper, och då, huru
skulle sådana anvisningar kunna erhållas?
Inledare var folkskolläraren Joh. M.
Hansson å Lärkesholm.

Efter en återblick på slöjdens historia
framställdes exempel på nödvändigheten af, att
slöjdundervisningen ej blefve fastslagen efter en
gifven modellserie, om man ville undvika ett
slöjdskolans stillastående och undvikas
lentri-anmässighet. Då det vore förenadt med
svårighet såväl att uppställa slöjdserier som att
göra lämpliga utbyten af modeller inom olika
serier, vore det af behofvet påkalladt, att
någon utförligare anvisning gåfves, hvarefter
lärare enligt orts- och tidsförhållandenas kraf
kunde årligen upprätta en slöjdsene. Våra
slöjdskolor borde fritt få utveckla sig och
endast ledas i rätt riktning.
Detaljbestämmelserna borde öfverlämnas åt slöjdläraren. Större
intresse och större säkerhet för slöjdens
successiva framgång skulle häraf blifva en följd.

Den vanliga undervisningsmetoden i
kvinnlig slöjd kritiserades. Detta jämte den
föreslagna resolutionen uppkallade
folkskollärarinnan Stina Kellgren i Malmö, som bjöd
på ett om sakkännedom vittnande försvar
för den inom kvinnliga slöjdafdelningen
gängse metodens praktiskhet, samt yrkade,
att frågan om kvinnlig slöjd måtte utgå ur
resolutionsförslaget.

Båda hälsades med starka applåder.

Skolläraren Vallqvist sökte jämka mellan
de föregående talarnes olika meningar samt
häfdade som regel, att »man ej bör snacka
för mycket vid praktisk undervisning».

Mötet antog följande resolutionsförslag:

: En metodisk slöjdserie kan och bör vara
rörligt anordnad med fästadt afseende vid
förhållandena på olika ort och tid. .

Anvisningar för lämpliga utbyten inom
serien torde bäst erhållas genom tillsättande af
en kommitté, som ombesörjer utgifvandet af
för ändamålet passande slöjdteckningar för
goss-slöjcl samt mönster eller modeller för
fiickslöjd och härför hos vederbörande
hushållningssällskap anhåller om behöfligt
ekonomiskt bidrag.

Till medlemmar af omnämda kommitté
utsagos: ingeniör Bolinder och skollärare
Franzén i Önnestad, skollärare Almer i
Arlöf samt lärarinnorna fröken Anna
Hön-ström i Lund och fröken Hilda Giertz å
Lärkesholm.

Hvad innebar det pedagogiska krafvet,
att undervisningen skall tillgodose barnets
individualitet? var ämnet för en diskussion,
hvilken inleddes af folkskolläraren H. Ekdahl
i Kristianstad.

Talaren betonade, att undervisningen bör
lämpas efter barnens själsförmögenheter, egga
till sjelfverksamhet samt så gripa iii i
barnens innersta själslif, att viljan förädlas,
känslan renas och karaktären starkes. Såsom
verksamma medel härtill nämdes bland andra
pedagogisk slöjd och fria lekar.

I diskussionen deltogo folkskollärarne J.
Thysell, Sv. Kjellin, O. Bergström, N.
Krok samt lektor N. Lindskog i
Kristianstad och ledamoten af första kammaren
grefve R. Hamilton å Ovesholm, hvilken
senare höll ett varmhjärtadt, med stormande
applåder hälsadt anförande om
individualitetens främjande hos barnen.

Det har blifvit yttradt i en fråga - sade
han - att lärarne ej kunna något uträtta
utan lagstif tames inskridande, m en det ären I,
som skoleii uppfostra de lagstiftare, som bära
Sveriges framtid i sina händer, som skola
föra det framåt i ekonomiskt och intellektuellt
hänseende. Sen till, att I plocken fram från
skolbänken ämnena till de stormän, som en
gång skola uppbära vårt lands storhet.

Diskussionen fick utgöra svar på frågan.

Diskussionsämnet: Är en begränsning
af barnantalet i våra folk- och småskolor
önskvärd, och hvilket mål bör härvidlag
uppställas, för att skolan må kunna rätt
fylla sin bestämmelse? inleddes af
folkskolläraren S. G. Rignell i Träne. Följande
resolutionsförslag antogs:

Enär våra skolor, särskildt på landsbygden,
äro öfverbefolkade, i det att ett stort antal
af dem (i Malmöhus län 32 procent,
Kristianstads län 55 proc. och Blekinge län 70 proc.)
äga i medeltal öfver 60 barn hvardera och
småskolorna i proportion därefter, men ett
så stort barnantal ej kan nöjaktigt handledas
af en lärare, bör, för att skolan må kunna
fylla sin bestämmelse, barnantalet betydligt
begränsas, och torde ett antal af 35 för
folkskolan och 25 för småskolan i allmänhet
kunna anses som ett normaltal.

Dessutom torde det vara lämpligt, att
enskilda lärare och läraremöten på allt sätt
söka påverka vederbörande, att barnantalet
ej finge öfverstiga 60 för folkskolan och för
småskolan 30.

Sedan å tredje inötesdagen
regementspastor C Mollstadius förrättat morgonbön
i kyrkan och slottspastor A. Jacobsson
därsammastädes hållit föredrag öfver ämnet:
Kristianstads kyrka, vidtogo åter de
egentliga skolmötesförhandlingarna.

Folkskolläraren O. Bergström i Espö
redogjorde uti ett föredrag för hvad han
inhämtat, under en förra sommaren företagen

studieresa till Tyskland och Schweiz. Af
de reflexioner talaren med anledning af hvad
han sett och hört gjorde anföra vi denna:
»Första villkoret för en lärarekårs allmänna
anseende är, att den i intellektuellt och
moraliskt hänseende skall stå öfver
mängden.» Föredraget hälsades med kraftiga
applåder.

Efter ofvannämda föredrag diskuterades
följande fråga: Har u böra de i § 8 mom.
2 af folkskolestadgan anbefälda
sammanträdena mellan skolrådet och distriktets
lärarepersonal ordnas för att blifva för
folkskolorna i högsta möjliga mån
fruktbringande ?

Denna fråga utreddes uti ett med starka
applåder hälsadt inlednings f öredrag af
folkskolläraren O. Huldén i Kristianstad.
Mötet antog utan diskussion följande af
inledaren framställda resolutionsförslag såsom
svar på frågan :

1. Sammanträdena böra hållas så långt
före läsårets början, att de möjliga
förändringar, som kunna bli en frukt af dem, må
kun na genomföras, då undervisningen ånyo
börjar.

2. Lärarekåren inom distriktet bör i god
tid fore sammanträdet förberedelsevis
öfverlägga om de ärenden, som den vill ha
beaktade, och därefter till skolrådets ordförande
lämna skriftlig uppgift om dessa.

3. Senast 8 dagar före sammanträdet bör
kallelse därom utfärdas, och bör denna
innehålla uppgift på alla de ärenden, som vid
sammanträdet komma att behandlas.

4. Frågorna böra för att bli allsidigt
belysta betraktas från såväl skolrådets som
lärarekåreiis synpunkt.

5. Öfverläggningarna böra protokollföras.

6. Protokollsutdrag öfver det
skolrådssammanträde, som har att besluta med anledning
af öfverläggningarna, bör delgifvas
lärarekåren.

Den sista frågan vid mötet erhöll den
ingalunda minst spännande behandlingen.
Den inleddes af folkskolläraren N. J.
Sjögren i Hjärsås och hade följande lydelse:
På hvad salt kunna våra barn mera än
nu är fallet uppfostras att deltaga i
församlingens gudsljänstliga lif?

Inledaren förordade härvid bland annat
bekännelsetrogeii kristendomsundervisning,
framställning af gamla testamentets
gudstjänstordning, rationell såiigimdervisning samt
bildandet af aflönade barnkörer, samt
framhöll dessutom bland annat, att förbud mot
lusttåg om söndagarna borde utfärdas.

Folkskolläraren Ingvarsson i Helsingborg
protesterade emot, att denna fråga, hvilken
icke vore af omedelbart pedagogisk natur,
kommit med på mötets program.

I samma riktning som inledaren yttrade
sig däremot kyrkoherden Trägårdh i Esphult,
folkskollärarne Liden i Barsebäck, Alin \
Borrlunda, Kjellin i Hör, Viberg i Svängsta
samt pastor Mollstadius. Litteratör Holmgren
i Kristianstad framhöll exemplets makt,
folkskolläraren Stockenberg i Nosaby yttrade sig
emot tvång och Frostensson i Vanneberga
pointerade med styrka, att så länge kyrkan
tjänar, står den stark, men vill den tvinga,
går den under. Alla dessa anföranden
emottogos med applåder.

Hr Vallqvist i Landskrona framhöll, att
han vore vän af personlig frihet,
samvetsfrihet och yttrandefrihet samt respekterade en
hvars uppriktiga åsikter. Talaren ansåg
emellertid, att folkskolläraremötet ej borde.befatta
sig med sådana frågor som deri föreliggande,
och hvad särskildt beträffade inledarens
yrkande, att lusttågen om söndagarna skulle
inställas, ville talaren säga: »Vi böra ej
lägga oss i angelägenheter, med hvilka vi ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free