- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
441

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 32

SVENSK LÄRARETIDNING.

441

sätt att bättre tillgodose denna viktiga gren
af sjukvården nämdes undervisning i
folkskolorna angående allmän hälsovårdslära,
hvartill då äfven borde räknas läran om sättet att
skydda sig mot smittosjukdomar.

- Ingen ändring har kammarkollegium gjort
uti det af klockaren i Hagby Andr.
Lundgren öfverklagade den 4 maj detta år af
länsstyrelsen i Uppsala gifna utslag i fråga om
skyldighet för klaganden att på egen
bekostnad verkställa ringning och klämtning vid
Hagby kyrka. Utslaget grundas därpå, att
klaganden mera än 13 år med
löneförmånerna åtnöjts och alltså ej torde kunna undgå
att fortfarande utan ersättning verkställa sagda
bestyr, därest ej med församlingen annorlunda
öfverenskommes.

- Om ojämn skolgång samt om medlen
däremot diskuterade S. Inlandskretsen vid sitt
årsmöte i Eomelanda den 30 juli. Såsom
lämpliga medel framhöllos, att barnen icke
mottagas i konfirmationsundervisningen, förrän
de erhållit afgångsbetyg från folkskolan; att
föräldrar och skolråd särskildt vid
inskrif-ningar erhålla kännedom om
folkskolestadgans och reglementets föreskrifter angående
deras skyldigheter mot barnen med afseende
på skolan; att, fastän belöningar i allmänhet
icke äro lämpliga, de dock utdelas till barn,
som särdeles flitigt besökt skolan; att läraren
söker bringa sol och glädje i skolarbetet och
icke skrämmer bort barnen genom för långa
läxor, samt att han genom eget exempel af
nit och plikttrohet gifver barnen goda
föredömen.

Sveriges allmänna
folk-skoHärareförening.

Ombudsmötet.

Till ombud hafva ytterligare valts:

Falkenbergs-kretsen: J. A. Liden i Ljungby.
Suppleant: Hj. Fogelqvist i Vinberg.

Slite-kretsen: J. Lyth i Hangvar. Suppleant:
E. Hall i Fleringe.

Markernas-kretsen: A. Dahlström i
Lennartsfors.

Tunaläns-Sevede-kretsen: K. Envall i Tuna
och J. Ängqvist i Pelarne.

Valbo-kretsen: J. Olsson i Löflund och K.
E. Eriksson i Johannislöt. Suppleanter: G.
Brovall i Öfverhärde och Malin Pettersson i
Forsbacka.

Guldkrokens-kretsen: P. A. Kjellén och C.
J. Höglind i Tidaholm samt A. Molin i Sköfde.

Östra Roslags-kretsen: A. Lundén i Harg
och P. Löf i Eoslagsbro. Suppleanter: A- G.
Andersson i Eoslagsbro och G. Jansson i
Öregrund.

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Tunaläns-Sevede-kretsen: de afgående.

Albo-S. Gärds-kretsen: dito.

Tornedals-kretsen: dito.

Östra Roslags-kretsen: dito.

Sydvästra Nerkes-kretsen: Hulda Lundin, Hj.
Boström och J. Franzén.

8. Inlands-kretsen: J. Franzén, Otto Salomon
å Nääs och Augusta Larson.

Trosatraktens krets: J. Franzén, Anna
Ey-lander i Stockholm och Hulda Lundin.

Markernas-kretsen: Hulda Lundin, Fritz
Lindberg i Vårvik och J. Franzén.

b) Revisor.

Tunaläns-Sevede-kretsen: A. Lindén i
Stockholm.

Albo-S. Gärds-kretsen: dito.

Tornedals-kretsen: dito.

Markernas-kretsen: dito.

Sydvästra Nerkes-kretsen: dito.

S. Inlands-kretsen: A. F. Liljeholm i
Göteborg.

Ö. Roslags kretsen: A. Vernborg i Munsö.
Trosatraktens krets: O. Bejbom i Strängnäs.*

En nationaldag1.

Markernas-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Dagen bör firas som nationaldag i skolan.
Dessutom böra lärare och lärarinnor på grund
af för handen varande omständigheter göra
allt, hvad de kunna, på det att folket i sin
helhet må fira denna dag som en nationell
högtidsdag.

Albo S. Gärds kretsen: 1) Ja. 2) Den 6
juni. 3) Då folkskolan är en underordnad
institution, och inga definitiva bestämmelser
om den ifrågasatta dagen ännu kommit till
stånd, vill kretsen ej för närvarande göra
något bestämdt uttalande.

Sydvästra Nerkes-kretsen: 1) En
nationaldag, som kunde samla ung och gammal, icke
som medlemmar af skilda samhällsklasser
utan som blott och bart svenskar, skulle
väcka och höja fosterlandskärleken. 2) En
sådan dag måste firas på en årstid, då alla
kunde samlas ute, och då den 6 juni har
stora historiska minnen, så anses den dagen
bäst. 3) Folkskolan kan genom att samla
barnen och inbjuda föräldrarna samt genom
anordnande af föredrag denna dag verka
för, att just denna dag småningom allmänt
komme att firas som nationaldag. Kretsen
vill för sin del göra början därmed nästa år
den 6 juni vid Mullhyttan.

Trosatraktens krets: 1) Ja. 2) Den 6
juni, emedan den infaller under den varma
årstiden och under en tid, då skolans ferier
i allmänhet ännu ej inträdt, hvadan ingen
svårighet förefinnes att samla barnen till ett
högtidligt firande af denna dag. 3) Denna
dag firas bäst genom en för flera skolor
gemensam utflykt, därvid sång, tal och lekar
må omväxla och så denna dag göres till
en af alla efterlängtad och minnesrik dag,
ägnad att väcka och stärka kärlek till hem
och fosterbygd.

Tunaläns-Sevede-kretsen har gjort följande
uttalande:

Vårt folks nationella utveckling har
tämligen jämnt framskridit och icke företett
någon så märklig tilldragelse, att minnet däraf
för det allmänna folkmedvetandet framstår
såsom ägnadt att framför alla andra firas
genom en årlig nationalfest. En svensk
nationaldag saknar sålunda nödig historisk
förutsättning, hvarför kretsen, som. icke vill vara
med om att söka tillskapa en konstlad
inrättning, besvarar den första frågan med nej.
Dock anser kretsen att skolan bör som hittills
högtidlighålla våra största historiska minnen.

S. Inlands-kretsen besvarade frågan
sålunda :

Kretsen anser, att en särskild nationaldag
är från folkskolans synpunkt önskvärd, men
att en sådan särskild dag ej kan för
närvarande bestämmas, utan bör en dylik dag helst
så att säga växa fram ur någon af de
historiska minnesdagar, som vi nu äga.

Östra Roslags-kretsen. En särskild
nationaldag är från folkskolans synpunkt
önskvärd, enär firandet af en sådan bör väcka
och stärka fosterlandskärleken, närnia till
hvarandra de skilda samhällsklasserna och

i allmänhet verka uppfostrande på det
uppväxande släktet. 2) Den 6 juni. 3)
Folkskolans lärarekår bör verka för, att kyrka
och hem förena sig med skolan om ett
värdigt firande af en allmän nationaldag.

HUFO många kvinnor
finnas i S. A. f.?

Bet torde ej sakna sitt intresse att ur
senaste medlemsförteckningen söka svar på
denna fråga. Vi hafva därför räknat de
kvinnliga medlemmarna. På förhand
reservera vi oss dock mot möjlig felräkning,
emedan operationen utförts tämligen hastigt.
Dessutom är det ju möjligt, att fullständiga
förnamn ej äro utsatta å en del kvinnliga
medlemmar, i hvilket fall de ej heller
blifvit medräknade.

Inom de särskilda länen ställer sig
förhållandet mellan manliga och kvinnliga
deltagare på följande sätt, hvarvid första talet
angifver hela medlemsantalet, det andra
antalet kvinnliga medlemmar och det tredje
de kvinnliga medlemmarna i procent af hela
medlemsantalet:

Stockholms stad ..
.... 392
278
71 - % *

Blekinge län
.... 195
104
58 -f- »

Gäfleborgs »
... 373
192
51 -f >-

Norrbottens »
... 55
26
47 + »

Värmlands »
... 180
81
45

Kopparbergs »
... 225
100
44 + »

Västernorrlands »
... 243
107
44 + »

Göteborgs o. Bohus
län 243
104
43 - »

Örebro län
... 261
111
43 - »

Södermanlands »
... 277
110
40 - »

Stockholms »
... 183
69
38 -f >.

Uppsala »
... 142
54
38 + »

Malmöhus »
... 777
296
38 + »

Västmanlands »
... 125
47
38 + »

Jämtlands »
... 56
20
36 - »

Jönköpings »
... 345
83
34 - »

Hallands »
... 190
59
31 + »

Östergötlands »
... 331
97
29 + »

Kronobergs »
... 185
53
29 - »

Kalmar »
... 239
67
28 +. »

Älfsborgs »
... 243
68
28 - *

Kristianstads »
... 346
94
27 + »

Gotlands »
... 113
28
25 - »

Skaraborgs »
... 254
50
20 - »

Summa 5,873 2,297
39 + %

* Är såsom kvarstående revisor icke valbar.

Inom de särskilda kretsarna är
förhållandet mycket ojämt, såsom framgår af
följande tabell, hvari endast kretsar med minst
50 °/o kvinnliga medlemmar äro upptagna:

Alfta-Ofvanåker-Voxna...... 15 ’ 9 60 %

Allerums........................ 12 7 58 + »

Askim-Säfvedals............. 32 20 62V2 »

Bjäre................_.......... 14 7 50 »

Bollnäs-Arbrå.................. 34 18 53 - »

Dala-Husby...................... 20 13 65

Falu........................____ 53 29 55 - »

Filipstads bergslags........ 63 32 51 - »

Färentuna ............______ 20 13 65

Gislaveds........................ 12 6 50 . »

Hedemora..................... 31 22 71 - »

Helsingborgs ............____ 62 31 50

Hille............................, 13 9 69 + »

Karlshamns..................... 83 49 59 4- »

Karlskoga...................... 35 20 57 -f »

Karlskrona _________....... 58 33 57 - »

Kullens _________.......... 15 8 53 -f »

Kungsbacka _______....... 26 13 50 »

Landskrona.................. 41 25 61 - »

Lyckeby........................ 12 7 58 -f »

* - betecknar att talet bör minskas, +
att det bör ökas med ej fullt V2 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free