- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
491

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 35

SVENSK LÄRARETIDNING.

491

liga intressenas målsmän ex professo. Visst
behöfva vi af denna förbindelse hämta den
friskhet och ursprunglighet i
framställningen, den kärlek till kunskap, som är
betingelsen for ett framgångsrikt
såningsar-bete rundt om i de svenska bygderna.

Vi äro sannerligen i behof att vederkvicka
oss med en dryck ur de »läskebägare från
kunskapens aldrig sinande källa», hvilka
här med frikostig hand räckts oss, ty vårt
arbete medför, fastän af andlig natur,
sysslandet med en mängd mekaniska detaljer,
hvilka lätt tynga själens vingar och hota
att neddraga vårt arbetssätt till
handtverks-niässig slentrian, hvarigenom ändamålet
för/-felas. Vi äro, många af oss åtminstone,
året om instängda i hvar sin vrå med
mycket begränsad horisont; vi löpa därför fara
att bli närsynta. Vi behöfva komma hit
till universitetet för att få vårt andliga
synglas anpassadt för vidare synfält.

Från alla kanter af värt land, från
Lapplands obygder och Sydsveriges gränser, ja,
från andra sidan Kölen och andra sidan
Bottnen, ha vi därför på inbjudan samlats
till årets sommarkurser. Vi ha kommit
hit till Upsalir till fest, till en 14 dagars
fest, men icke en fest i vanlig mening,
där man i dådlös njutning förspiller tid
och kraft, utan en fest, frän hvilken man
medför känslan af det idoga arbetets
tillfredsställelse, en fest, vid hvilken man
sporrats till fortsatt årlig kamp, hvar på sin
post. Själfva arbetet har här varit en
högtid. Ty för visso griper en något af
hög-tidsstänmingens hänförelse, då ljuset bryter
in i föreställningarnas värld och skingrar
de dimmor, som förtränga synfältet, samt
framtrollar för ens inre blick härliga,
oöfverskådliga vidder af kunskapens fält.

Våra känslor under vistelsen här äro
närmast att jämföra med hvad den erfar,
som från sin kväfva kammare, där målade
bilder foreträdt verkligheten, plötsligt
kommer ut i Guds fria natur, där himmelens
sol belyser trädens saftiga grönska, där
friska vindar svepa kring hans kind och
dar Ijufliga frukter, ej förbjudna, locka hans
håg. Förvisso utbrister han: »Är Guds
skapelse verkligen så skön? Aldrig
föreställde jag mig den sådan!»

Så hafva ock vi gripits af undran, af
beundran, när vi under föreläsningar,
förevisningar och exkursioner ställts inför själfva
den liffulla verkligheten, när vi känt en
fläkt af det fria tänkandets förlossande
vindar. Och under vår skörd å kunskapens
träd ha vi med glädje funnit, att så inånga
frukter vi mäktat taga med oss, befunnit
sig inom vår räckvidd.

Många gånger ha vi också utbrustit: »Hur
skön är ej Guds skapelse!» Ty från G ud
härflyter ju ytterst allt, som är skönt;
människotankens fagraste former och vida,
segrande flykt lika väl som doftande blomma
och ljusbrytande diamant. Och det är i
sanning härligt att bakom allt,, som är stort
och skönt i världen - den hedniska
filosofens visdom lika väl som den kristna
kulturens alster - se en skymt af ljusets och
sanningens urkälla.

Men vi hafva också gjort den
erfarenheten, att våra medförda föreställningar

måst i mångt och mycket korrigeras, ja,
stundom har det t. o. m. synts oss, som
skulle hela den traditionella åskådning,i hvilken
vi vuxit fast, löpa fara att ramla. Vi hafva
dock med Tegnér tänkt, att blott det faller,
som är moget för fall. Och vi hoppas, att
liksom ur den antika odlingens spillror en
ny, beståndande kultur vuxit fram, sedan
människosträfvandet i sig upptagit
kristendomens idé, så skall ock, om. än nu
mycket inom oss liknar ett kaotiskt virrvarr,
på de ramlade föreställningarnas ruiner inom
vår tankevärld stå upp en fastare byggnad,
när vi i hemmets rö hunnit assimilera de
nya idéer, som här blifvit framställda.

Vi hafva blifvit rikare under vår vistelse
här. Äfven om vi ej kunnat tillgodogöra
oss på långt när all den rikliga andliga föda,
som här bjudits oss, har dock den positiva
behållningen af föreläsningarna varit högst
betydande med hänsyn till den korta tid
de pågått. - -. -

Årets sommarkurser

bilda ett vackert led i det
folkbildningsarbete, som började för fyra år sedan.
De olika momenten i årets kurser
skildras här ofvan af olika kursdeltagare.
Ett par artiklar med porträtt måste af
utrymmesskäl stå öfver till nästa
nummer.

Utlåtanden

afgifvas nu som bäst öfver riksdagens
skrifvelse angående »förmiddagsläsning».
Nästan alla hittills bekantgjorda
utlåtanden - såväl de afstyrkande som de
tillstyrkande - synas taga saken så
allvarligt som om det nu gällde att med
ens införa »förmiddagsläsning» i alla
Sveriges folkskolor. De, som följt med
frågans behandling i riksdagen, veta dock,
att det här endast är fråga om att
bereda församlingarna en möjlighet att med
domkapitlets tillåtelse i hvarje särskildt fall
ordna läsningen utan det längre afbrott
af en timme, som nu är stadgadt. De
domkapitel, som nu afstyrka riksdagens
skrifvelse, förklara sig därmed
inkompetenta att pröfva de särskilda fallen utan
finna det enklare, att alla skolor stöpas
i samma form.

Tvångsuppfostringskommittén, som

har i uppdrag att utarbeta förslag om
beredande af lämplig uppfostran åt
minderåriga förbrytare samt åt vanartade och i
sedligt afseende försummade barn, har
under biskop Billings ordförandeskap varit
samlad till öfverläggningar i Båstad från
den 15 juli till den 23 augusti. Den har
därunder arbetat dels in pleno, dels på
tvänne afdelningar, hvarjämte för ärendenas
beredning tvänne utskott varit tillsatta. Mest
har kommittén härvid varit upptagen af
frågan om behandlingen af minderåriga
förbrytare, och torde med afseende på dem
förslag till ändringar i strafflagen samt till
åstadkommande af nödiga
uppfostringsanstalter möjligen redan i höst hinna blifva
si utredigerade. Däremot har den för sko-

lan mera närliggande men samtidigt äfven
långt mera omfattande och svårlösta frågan
om behandlingen af vanartade och i sedligt
afseende försummade barn för denna gång
endast till sina grunddrag kunnat
diskuteras. Först på nyåret, sedan vissa
förberedande arbeten blifvit undangjorda, torde
denna senare sida af kommitténs uppdrag
ånyo blifva föremål för behandling.

Alla hittills fattade beslut äro
provisoriska.

Två utslag angående statsbidraget
för slöjdundervisningen. Skolrådet i
Tärna församling i Västmanlands län sökte
att för innevarande år utbekomma
statsbidrag för uppehållande af undervisning i slöjd
för gossar vid en församlingens skola med
75 kr. Folkskoleinspektören anmärkte, att
antalet af de i samma undervisning
deltagande barn, som under folkskolans lästid
utgjorde 13, under fortsättningsskolans
arbetstid uppginge till blott 7. Med fästadt
afseende å denna anmärkning vägrade
länsstyrelsen att utanordna det begärda
statsbidraget. Skolrådet klagade hos k. m:t, som
den 13 augusti meddelade följande utslag:

Enär undervisningen i slöjd vid
ifrågavarande skolas f öl kskoleaf delning på
föreskrif-vet sätt anordnats under hela den för
undervisning i folkskolans läsämnen bestämda tid,
har k. m:t funnit den af sin.
befallningshaf-vande anmärkta omständighet icke utgöra
hinder för det sökta statsbidragets
utbekommande, till följd hvaraf k. m:t, med
undanrödjande al öfverklagade resolutionen, velat
härmed visa målet åter till k. m:ts befhde, som
äger detsamma ånyo till handläggning
företaga.

- Hos länsstyrelsen i Västmanlands län
sökte skolrådet i Björskogs församling att
för innevarande år utbekomma statsbidrag
för uppehållande af undervisning i slöjd för
gossar vid en församlingens skola med 75
kr., hvilken slöjdundervisning af såge
skomakeri. Sedan folkskoleinspektören uti af
honom å ansökningen tecknadt intyg
förklarat, att då normalplanen icke upptoge
skomakeri bland de arter af slöjd, som vid
slöjdskolor borde förekomma, han ansåge sig
icke kunna lämna vitsord för erhålknde af
det begärda understödet, vägrade
länsstyrelsen utanordna samma understöd. Skolrådet
klagade hos k. m:t, som emellertid ej
funnit skäl att i länsstyrelsens resolution göra
ändring.

Fastställdt klockare- och
organist-val. Heslöfs och Ö Karleby
församlingars kyrkoråd uppförde gemensamt å
förslaget till återbesättande af
klockaretjänsten i församlingarna samt den därmed
förenade organisttjänsten i förstnämda
församling i första rummet v. klockaren och
organisten i Flädie Måns Hansson, i andra
rummet klockaren och organisten i Torekov
H. V. Heimer och i tredje rummet
klockaren och organisten i församlingarna August
Klarin, som i organistexamen erhållit
betyget godkänd i samtliga till denna examen
hörande fem ämnen och hvilkens tjänstetid
omfattade 22 år, 8 månader och 23 dagar.

Vid därpå följande val å kyrkostämma
dea 26 november 1896 erhöll Klarin 8,369
röster och Måns Hansson öfriga afgifna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free