Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
499
Tillämpad geometri för
folkskollärareseminarier och folkskolor m. m., l:a uppl. 1862, 6:e
uppl. omarbetad 1892.
Folkskolans geometri, l:a uppl. 1872, 5:e uppl.
1897.
Läse- och lärobok i geografien, (n:r 1) l:a
uppl. 1869, 5:e uppl. 1883.
Lärobok i geoqrafien (n:r 2) för folkskolor
sammandragen, l:a uppl. 1876, 7:e uppl. 1896.
Geografiska bilder för hemmet och skolan,
3 delar, 1887-90.
Dessutom har han utgifvit läroböcker i
zoologi och botanik m. m. samt skrifvit en
mängd uppsatser i tidningar och tidskrifter.
Då man betänker, att en
seminarielärarebefattning ensamt kräfver sin man,
frågar man sig ovillkorligen, hvarifrån han fått
tid och krafter till ett så omfattande och
mångsidigt arbete som författare.
Hemligheten består utan tvifvel däri, att han af
naturen blifvit så rikligen och mångsidigt
begåfvad, och att han mer än mången annan
följer Goethes råd: »Arbeta utan hast men
utan rast!» samt att han haft och har
förmånen af en mycket god hälsa. Om
Bäckman gäller i fullaste och bästa mening,
att han äger en sund själ i en frisk kropp.
Måtte adjunkten Bäckman förunnas hälsa
och krafter att ännu i många år få verka
för samma ädla mål, folkupplysningen, för
hvilket han hittills med sådan idoghet
arbetat! August Degerman.
Samlad ellerjlelad skoldag?
I anledning af riksdagens hos k. m:t
gjorda anhållan, att k. m:t täcktes meddela
sådana bestämmelser, att i folkskolor, där
den dagliga undervisningstiden icke
öfverstege fem timmar, och i småskolor med högst
fyra timmars daglig undervisning, denna tid
måtte så kunna fördelas, att undervisningen
tillätes fortgå och afslutas utan sådant
afbrott af minst en timme, som funnes
stadgadt mellan för- och eftermiddagsläsningen,
dock under villkor att en ledighet af minst
30 minuter lämnas efter de två eller tre
första lästimmarna, har Strängnäs domkapitel
efter att hafva inhämtat inspektörernas
yttranden beslutit afgifva tillstyrkande utlåtande.
Då detta utlåtande innehåller flere
beak-tansvärda skäl för bifall till riksdagens
före-nämda skrifvelse, anse vi lämpligt att
återgifva dess hufvudsakliga innehåll. Vi anföra
därjämte det hufvudsakliga af en af rektor
Gr. Klingberg afgifven reservation, då denna
bland annat innehåller ett nytt uppslag till
frågans lösning.
Domkapitlet säger:
Hvilken fördelning af arbetstiden skulle
minst skada barnens kroppsliga hälsa - den
nu stadgade eller den af riksdagen föreslagna
- därom vågar domkapitlet icke uttala någon
mening. Att det för barnen är skadligt att,
såsom nu är fallet, under skoltiden icke få en
ordentlig middagsmåltid, är tydligt, och lika
tydligt är det, att en sammanhängande
arbetstid af fem timmar, afbruten endast genom en
halftimmes uppehåll, är öfverdrifvet lång och
måste inverka menligt. Både den nu gällande
och den föreslagna anordningen äro således
olämpliga, och domkapitlet kan icke afgöra,
hvilkendera är från sanitär synpunkt minst
olämplig.
Från en högre synpunkt däremot är enligt
domkapitlets åsikt den föreslagna
tidsindelningen afgjordt att föredraga framför den nu
stadgade. Domkapitlet hoppas nämligen med
visshet, att genom denna indelning svåra faror
för barnens sedliga lif skulle försvinna eller
i alla händelser förminskas. Under nuvarande
förhållanden äro barnen nästan hela dagen
undandragna hemmets tukt och deltagandet i
hemmets arbeten; de äro under middagsrasten
öfverlämnade åt sig själfva utan ofvervakning;
de äro under den långa hemfärden, som
opåtaldt förlänges, därför att de icke måste
infinna sig i tid till en väntande måltid, i
skymningen eller mörkret utsatta för allehanda
själfsvåldets och tuktlöshetens frestelser. Mot
dessa faror, af alla de svåraste, skulle, såsom
domkapitlet hoppas, den föreslagna
förändringen gifva ett skydd, och i detta hopp får
domkapitlet, ehuru väl inseende, att en verkligt
tillfredsställande tidsindelning endast genom
den dagliga arbetstidens förminskning kan
göras möjlig, i underdånighet tillstyrka nådigt
bifall till riksdagens framställning.
Bektor Klingbergs reservation, i hvilken
domprosten K. U. Nyländer instämt, är af
följande lydelse:
För min del kan jag icke instämma i
domkapitlets underdåniga utlåtande. Att i
folkskolor med 5 timmars undervisningstid om
dagen och i småskolor med 4 timmars daglig
undervisningstid koncentrera undervisningen
så, ,att den största ledighet, som lämnas
barnen, inskränkes till endast en halftimme
under loppet af 5 eller 4 lektionstimmar, kan,
så vidt min erfarenhet sträcker sig, ej leda
till annat än andlig och lekamlig
öfveransträngning såväl för lärare som för lärjungar
och till grundläggandet af ohälsa för de barn,
som efter en sådan arbetsordning få genomgå
småskola och folkskola. I öfverensstämmelse
med en sådan uppfattning föreskrifver också
den för de allmänna läroverken gällande
stadgan, att »två eller tre timmars fortsatt arbete
på lärorummet skall efterföljas af minst två
timmars ledighet från skolgång», en föreskrift,
som utan tvifvel har sin grund i farhågor,
liknande de af mig påpekade. Att man i
hufvudstadens folkskolor och på många andra
ställen, för att icke under längre afbrott mellan
lektionerna lämna hundratals barn åt sig j
själfva, tvungits eller trott sig vara tvungen
att införa en arbetsordning, sådan som den i
riksdagens skrifvelse föreslagna, bevisar
ingenting mot den grundsats, jag här sökt
framhålla. Undantagsfall skapa inga regler.
Härmed vill jag ingalunda förringa
betydelsen af de olägenheter, som äro förenade med
eftermiddagsläsning i folkskolorna. Tvärtom
synas dessa olägenheter äfven mig så
betydande, att jag anser allt böra göras för att
undanrödja dem. Och de kunna också
verkligen undanrödjas, om man inskränker
småskolans arbetstid till 3 å 4 timmar (4 timmar
för den äldre årskursen) och folkskolans till
4 timmar pr dag, tiden för gymnastik, slöjd
och trädgårdsarbete oräknad. En sådan
inskränkning lär i ingen händelse kunna vara
förenad med några betänkligheter, utan skulle
tvärtom medföra flera fördelar utom den nyss
påpekade. Den skulle nämligen bland annat
möjliggöra en mer lefvande och energisk
undervisning från lärarens sida och en större
arbetslust och en stegrad uppmärksamhet hos
barnen, fördelar, som i sanning icke äro att
förakta. Och det vore underligt, om ej ett
normalt barn från och med det sjette å sjunde
lefnadsåret till och med det tolfte ä trettonde
skulle med en så fördelad arbetstid hinna väl
inhämta de lärokurser, som nu äro föreskrifna
för småskolan och folkskolan.
På grund af lie antydningar, som jag här
lämnar, finner jag mig böra i underdånighet
afstyrka hvad i riksdagens underdåniga
skrifvelse är yrkadt, därest icke i sammanhang
därmed en förminskning i små- och
folkskolans dagliga arbetstid kan åvägabringas till
det mått, som jag nyss angifvit.
Domkapitlet i Hernösand har äfven
afgifvit yttrande i denna fråga. Det anser,
att om med »den dagliga undervisningstiden»
skall förstås allenast lärotimmarna, det af
riksdagen ifrågasatta längre uppehåll af
endast 30 minuter för barnens psykiska och
fysiska rekreation är otillräckligt.
Domkapitlet håller före, att riksdagens
afsikt skall utan att inskränka barnens
nämda ledighet under förmiddagen till 30
minuter kunna uppnås genom lästidens
utsträckning till kl. 2 e. m. Då måste
läsningen emellertid börja i folkskolorna kl.
8 och i småskolorna kl. 9 f. m. De lokala
förhållandena inom Hernösands stift torde
visserligen mångenstädes uppställa hinder
eller svårigheter för barnens inställelse i
skolan till denna tid på grund af mörkret
på morgnarna och de långa vägarna, som
äro obanade, därest snöfall inträffat.
För att jämväl i de skoldistrikt, där sådana
förhållanden råda, det af riksdagen afsedda
mål skall kunna uppnås, torde därför en
af knäppning å den längre ledigheten under
förmiddagen vara nödvändig. Men denna
inskränkning anser domkapitlet endast böra
tillåtas under årets mörkaste del och
beslutet därom böra underställas domkapitlets
särskilda pröfning.
Med dessa modifikationer tillstyrker
domkapitlet med anslutning till af riksdagen
och folkskoleinspektörerna inom stiftet
anförda skäl bifall till riksdagens ofvannämda
hemställan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
