Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK
503
skall befrias från skolgång och
uteslutande hänvisas till nämda dåliga
hemuppfostran, det torde förefalla litet hvar
såsom ett mysterium.
Att barn kunna lära mycket ondt, om
de komma i sällskap med »dåliga
subjekter», är en sorglig sanning, som
folkskolans arbetare hafva bättre tillfälle än
någon annan att inse och behjärta. Men
den slutsats, som de af denna sanning
vilja draga, är ingalunda den, att
skolorna för den skull böra upplösas, utan
att nämda dåliga subjekter, hvilka utöfva
»ett stort och farligt inflytande på de
andra», böra skiljas såväl från den
allmänna skolan sorn från sina merendels
slappa och försummade hem samt
komma i åtnjutande af en särskildt för dem
lämpad uppfostran.
Onekligt är vidare, att »de långa
hvi-lostunderna emellan läsetimmarna» kunna
utöfva en ganska skadlig inverkan på
skolbarnen, i synnerhet som de då äro
samlade i flock och i saknad af nödig
tillsyn. Men denna fara kan ju
undanrödjas helt enkelt genom afskaffande af
»de långa hvilostunderna» och införande
af s. k. samlad skoldag. Från
folkskollärarekårens sida torde något starkare
motstånd mot en sådan reform icke vara
att befara.
Hvad för öfrigt talet om »lättja» och
»ledighet» beträffar, så gifves det väl
ingen, som icke yrkar, att barnen efter
måttet af sina krafter böra läras att
arbeta, och detta såväl i hemmet som i
skolan. Allra minst torde lärare och
lärarinnor i allmänhet kunna beskyllas
för bristande nitälskan i detta afseende.
Men hvad från pedagogisk synpunkt måste
fordras är, att barna-arbetet skall
lämpas efter måttet af de ungas krafter och
hafva till hufvudsyfte att utbilda dem till
arbetare icke att af deras arbete hämta
största möjliga vinst för tillfället.
Arbete och ledighet höra tillsammans, och
alla tiders erfarenhet visar, att det förra
utan den senare endast alstrar håglöshet
och lättja.
Med rätta klandrar författaren det på
många håll härskande sträfvandet att vilja
drifva in på studiebanan »både dem, som
hafva håg och fallenhet för bokliga
studier» och »dem, hvilkas förutsättningar
och lust ligga åt mer praktiskt arbete».
Skada blott, att han icke gjort allvar af
detta klander och i enlighet härmed
anslutit sig till yrkandet på en
skolorganisation, som tillmäter »håg och fallenhet»,
»förutsättningar och lust» det
bestämmande inflytandet vid valet af
bildningsbana. Han skulle då funnit den enda
rätta principen vara: »allmänt
medborgerlig bildning åt alla och därpå s. k.
lärd bildning åt dem, som hafva anlag
därför, samt s. k. praktisk bildning åt
dem, som ligga åt det hållet»! Han
skulle naturligtvis då ock afgjordt brutit
stafven öfver ett system, som har ett
slags skolor för »proletärbarn» och ett
annat »för den ungdom, som icke är att
räkna till proletärernas klass».
Af allt hjärta instämma vi slutligen i
det beklagande författaren i Göteborgs
Aftonblad uttalat öfver »den dåliga
pressen». Vissa tidningar utmärka sig ty
värr genom en sådan råhet i anda och
ton, att de på längden icke kunna
undgå att verka demoraliserande på sina
läsare. Den hyfsning och förädling, som
folkskolan efter måttet af sin förmåga
sökt bibringa, blir allt för ofta af sådana
pressens marodörer förkväfd och
tillintetgjord. Men icke ligger väl
botemedlet häremot i den lagstadgade
folkskolans upphäfvande samt i den sålunda
åstadkomna minskningen i svenska
folkets läseförmåga? Något dylikt lärer j u
för öfrigt icke ens den mest reaktionäre
numera kunna hoppas. Enda utvägen
till förbättring härutinnan är väl
tvärtom, att ifrågavarande del af pressen
reformeras, vare sig af egen dritt eller
genom den rättsinniga allmänhetens
allvarliga påtryckning. Vill Göteborgs
Aftonblad härtill bidraga, skall det helt visst
kunna påräkna såsom bundsförvant »den
armé på öfver 12,000 skolmästare och
skolkvinnor», mot hvilken det nu drager
i härnad.
Två artiklar
från sommarkurserna äro uppsatta för
detta nummer men måste på grund af
bristande utrymme stå öfver till en
följande vecka.
Öfverflyttning
af tidningen från en postanstalt till en
annan skall alltid anmälas å den
postanstalt, där prenumerationen ägt rum.
Redaktionen kan därvid intet åtgöra,
hvarom vi på förekommen anledning velat
ånyo erinra.
Ett minnesblad
vid svenska folkskolans 50-års-jubileum
utgaf denna tidning år 1892, och
utdelades det gratis till tidningens samtliga
prenumeranter. Nämda minnesblad, som
omfattade 24 sidor af Svensk
Läraretidnings format, innehöll en redogörelse för
folkskoleväsendets utveckling under åren
1842-92 ocn beledsagades af mer än
30 porträtt. Med anledning af det
stundande regeringsjubileet skola vi i nästa
nummer lämna en sammanträngd
redogörelse särskildt för kvartseklet 1872-
1897.
Om musiken till nya mässan
hafva - såsom våra läsare nogsamt
känna - mycket skilda åsikter gjort
sig gällande. I en mängd organ inom
svenska pressen hafva anmärkningar mot
densamma framställts och detta icke minst
på grund af den villervalla, som befaras
i följd af de många alternativen.
Skaraborgs Läns tidning har för att råda
bot på saken framkommit med ett
förslag hvad Skara stift beträffar af
innehåll, att stiftets organister och kantorer
borde hålla ett allmänt möte å lämplig
plats för att enas i fråga om ett urval
af musik till nya mässan, och borde dit
inbjudas äfven intresserade präster, på
det ej prästerskapet skulle göra ett
urval och organistkåren ett annat och
sålunda den sista villan bli värre än den
första.
Folkskollärareseminarierna. Antalet
inträdessökande och intagna elever ställer
sig vid det nu började läsåret sålunda:
Inträdes- Däraf
in-sökande: tagna:
I Uppsala (mani.) ________ 54 28
» Linköping (d:o).......___ 64 30
» Växjö (d:o) -..........____ 66 30
» Lund (d:o) ____________ 86 32
» Göteborg (d:o).......,....... 80 33
» Karlstad (d:o)____......... 61 25
» Hernösand (d:o) -....... - 37 28
» Stockholm (kvinnl.) ____ 71 28
» Kalmar (d:oj _____....... 106 ?
» Skara (d:o) ............._.... 119 26
» Falun (d:o).......-.......... 50 20
» Umeå (d:o)................... 41 ?
Af de inträdessökande i Lund hade 17
aflagt mogenhetsexamen, i Gröteborg l och
i Falun 2. Dessa 2 senare kunde dock i
följd af bristande utrymme ej vinna inträde.
Af de 8 kvinnliga studenter, som sökte
inträde vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium, vunno endast 2 inträde.
Rätt att återinträda i tjänstgöring.
Klockaren och organisten i Torsåker, Södm.,
M. Allander anhöll att efter åtnjuten
tjänstledighet åter få inträda i tjänstgöring. Hans
framställning i detta afseende föranledde en
kyrkostämma, som beslöt att tjänsterna
skulle fortfarande uppehållas genom vikarie.
Häröfver anförde A. besvär hos Strängnäs
domkapitel, som fastställde
kyrkostämmobeslutet. Öfver .detta domkapitlets utslag
anförde A. besvär hos k. m:t, och har i
anledning däraf domkapitlet afgifvit infordrad
förklaring, sedan församlingen sig yttrat
öfver besvären. Domkapitlet anför däruti,
att då jämväl det läkarebetyg, som af A.
bifogats de underdåniga besvären, ej kunde
anses tillfyllestgörande utan tvärtom syntes
utvisa, att han fortfarande tidtals lede af den
sjukdom, som förut gjort honom otjänlig till
den församlingstjänst han innehade, ansåge
sig domkapitlet äga skäl att hemställa det
besvären måtte lämnas utan afseende.
Vid denna förklaring är fogad en af lektor
Sillen afgifven reservation, som är af så
stort intresse, att vi in extenso införa
densamma. Den lyder sålunda:
Liksom jag reserverat mig mot
domkapitlets den 3 juli d. å. afkunnade utslag på
Allanders besvär öfver kyrkostämmans beslut,
yrkande att domkapitlet måtte,, med
upphäfvande af detta beslut, förklara Å.
berättigad att åter inträda i tjänstgöring, så får jag
nu i underdånighet yrka, att domkapitlets
utslag må varda upphäfdt och får som skäl
för detta yrkande anföra följande.
Domkapitlet stöder sitt utslag därpå, att
»det af A. vid besvären fogade läkarebetyget
icke är grundadt på någon undersökning,
verkställd af läkaren, som utfärdat detsamma,
utan endast på Å:s egna uppgifter, samt att
flera föregående läkarebetyg, senast ett af den
4 februari 1896, förklarat Å, på grund af
sjukdomen otjänlig och oförmögen att sköta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
