- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
515

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 37

SVENSK LÄRARETIDNING.

515

Juni 1. Ändrade bestämmelser angående
statsbidrag i or gossarnes slöjdundervisning.

Nov. 16. Ändringar i seminariestadgan (slöjd
obligatoriskt ämne, öfningslärarnes kompetens
skärpt, inträdesfordringarna ändrade).

1895.

Mars 7. Cirkulär angående likformiga
tjänstgöringsbetyg för folkskollärare.

Nov. 15. Fyra månaders uppsägning för
småskollärarepersonalen.

1896.

Maj 29. Kungörelse angående statsbidrag
för undervisning i kvinnlig slöjd.

Maj 29. Profårskurs vid
folkskollärarinneseminarium.

Maj 29. Lag angående blindundervisningen.

1897.

Maj 28. Stadga angående pröfning vid
under offentlig kontroll stående
småskoleseminarium.

Maj 28. Lärarepersonalen vid småskola
och mindre folkskola tillerkännes under vissa
villkor en minimilön af 300 kr. samt efter
10 tjänsteår 350 kronor - allt från 1898 års
början.

Maj 28. Högsta statsbidraget till lärare
och lärarinnor vid småskolor och mindre
folkskolor utgör 233 kr. 33 öre (förut 200 kr.).

Maj 28. Statsbidraget till högre folkskola
kan utgå med 2,400 kronor.

Juli 1. Pensionsrätt tillerkännes
seminariernas lärarepersonal.
#

Förestående forteckning upptager icke på
långt när alla under kvartseklet utkomna
skolförfattningar och cirkulär utan blott
sådana, som varit af väsentligare betydelse för
folkundervisningen.

Då man vet, att en författning sällan
tillkommer utan att föregås af riksdagsmo
tioner, utskottsbetänkanden, debatter,
kom-mittéutlåtanden, yttranden af domkapitel
o. s. v., är lätt att inse, att förestående
torra förteckning representerar ett särdeles
omfattande och mångskiftande arbete i
folkundervisningens tjänst.

Såsom af förteckningen framgår hafva i
1882 års folkskolestadga redan åtskilliga
till-lägg och ändringar gjorts. Då härtill
kommer, att erfarenheten visat att med hänsyn
till folkskoleväsendets utveckling ytterligare
ändringar äro af nöden, torde 1882 års stadga
nu efter 15 års förlopp snart få en
efterträdare. Arbetet med ny folkskolestadga har
pågått sedan ett år tillbaka och nu
fortskridit sä långt, att den nya stadgan kan
väntas utkomma måhända redan under Oskar
II:s 25:e regeringsår.

I hvad mån denna nya stadga kan
komma att motsvara de kraf, tiden allt mer
ställer på en förbättrad folkundervisning,
får framtiden utvisa.

Emil Hammarlund.

Folkskoleväsendets yttre utveckling.

1. Skolor.

Följande tabell angifver antalet
folkundervisningsanstalter af olika slag under åren
1872 och 1895.

1872: 1895:

Högre folkskolor.................. 10 13

Fasta folkskolor.................. 2,449 3,999

Flyttande d:o.................. 1,138 719

Fasta mindre folkskolor ___ - 894

Flyttande d:o ___ - 572

Småskolor.......................... 3,971 4,973

Summa 7,568 fpTÖ

Hela antalat skolor har sålunda ökats
med 3,602 eller 47,6 % .

Om, såsom för jämförelsens skull
rätteligen bör ske, de mindre folkskolorna
räknas tillsammans med de egentliga
folkskolorna, befinnes de fasta folkskolornas antal
hafva ökats med 2,444 eller 99,8 %, d. v. s.
i det allra närmaste fördubblats, medan de
fiyttandes antal endast vuxit med 153 eller

13.4 %. Enär för år 1872 ingen uppgift
förefinnes om antalet fasta och flyttande
småskolor, kan motsvarande beräkning
beträffande dessa skolor ej utföras. Sedan
år 1876 har emellertid de fasta
småskolornas antal tillväxt med 66,7 %, under det
att antalet flyttande småskolor minskats med

28.5 %.

Antalet fortsättningsskolor med
statsbidrag har sedan år 1878 ökats från 247 till
973. Under samma tid har antalet skolor
med statsbidrag för undervisning i slöjd
vuxit från 103 till 2,483.

Beträffande skolhusens antal finnas för
åren före 1876 endast ofullständiga
uppgifter. Tillväxten sedan sistnämda år
åskådliggöres genom nedanstående tabell.

1876: 1895:

Egna skolhus..................... 5,427 8,071

Förhyrda eller hyresfritt
upplåtna ................-............ 2,425 3,165

Summa 7,852 11,236

2. Lärare.

Då fullständiga tillförlitliga uppgifter om
lärareantalet år 1872 ej kunnat erhållas,
meddelas i nedanstående tabell lärarnes
antal åren 1868 och 1876, jämfördt med deras
antal år 1895.

1868: 1876: 1895:
Lärare i högre folkskolor 10 12 14

Manliga lärare i folkskolor 3,354 3,648 4,606
Lärarinnor i d:o 408 592 2,077

Samtliga lärare i d:o 3,762 4,240 6,683

Manliga lärare i mindre

folkskolor.................. - 312 259

Lärarinnor i d:o............ - 458 1,217

Samtliga lärare i d:o...... - 770 1,476

Manliga lärare i
småskolor ._......................... 1,676 860 302

Lärarinnor i d;o............ 1,707 3,429 5,487

Samtliga lärare i d:o...... 3,383 4,289 5/789

Samtliga manliga lärare... 5,040 4,832 5,181

» lärarinnor......... 2,115 4,479 8,781

Summa 7^155 9,311 13,962

Tillökningen i lärarekrafter sedan 1868
utgör 6,807 personer eller 95,i %. Sedan
år 1876 utgör den 4,651 eller 50 %.

Nästan hela ökningen faller på
lärarinnorna, hvilkas antal sedan år 1868 mer än
fyrdubblats. I folkskolan har visserligen
de manliga lärarnes antal ej obetydligt ökats,
men i de mindre folkskolorna och i
synnerhet i småskolorna har det deremot varit i
ständigt nedgående och utgör nu endast en
ringa bråkdel af lärarinnornas.

Lärarekrafternas antal på hvarje
kvadratmil utgjorde i medeltal:

1868: 1876: 1895:
1,77 2,29 3,40

Lärarnes antal i förhållande till
folkmängden framgår af följande siffror, som

utvisa antal lärare i medeltal på 10,000
invånare.

1868: 1876: 1895:
17 21 28

Antalet lärjungar, som hvarje lärare i
medeltal under året haft att undervisa
utgjorde :

1868: 1876: 1895:
73 68 52

3. Lärjungar.

Antalet lärjungar i
folkundervisningsanstalterna utgjorde:

1872: 1895:

högre folkskolor.............- 326 278

fasta folkskolor.................. 225,034 384,374

» mindre folkskolor...... - 38,546

flyttande folkskolor____..... 151,429 62,399

» mindre folkskolor - 31,651

fasta småskolor...............\9iQ££* 137,388

flyttande småskolor......-/ Jlö’bbo 69,617

Summa 590,454 724,253

Antalet lärjungar i
folkundervisningsanstalterna har sålunda ökats med 133,794.
J±Y 1892 utgjorde nämda lärjungar 139, %
af rikets folkmängd; år 1895 var
procenten 14,7.

I de fasta folkskolorna har antalet
lärjungar ökats med 159,340; om äfven de
mindre folkskolorna medräknas, blir
tillväxten 197,886.

I de flyttande folkskolorna har antalet
minskats i ena fallet med 89,030 och i
andra fallet med 57,379.

I småskolorna synes barnantalet hafva i
någon mån minskats. Förhållandet beror
därpå, att åtskilliga år 1872 befintliga
mindre folkskolor uppgifvits vara småskolor.

Tillförlitliga uppgifter om hvarest barnen
i skolåldern erhållit undervisning kunna ej
erhållas för åren före 1882. Bland de barn
i skolåldern (7-14 år), som åtnjutit
undervisning, hafva undervisats:

1882: 1895:

o/ o/
/o /o

i folkundervisningsanstalterna 89,oa 92,59
i allmänna läroverk och fack-1

skolor..............................> 1,74 l,6i

i skolor för abnorma barn......} 0,12

i enskilda skolor ____........- 2,oo 2,is

i hemmen.......................... 6,34 3,so

100,- 100,-

Då läs- och skrifkunnigheten i viss mån
torde kunna anses som en mätare af
folkskoleväsendets utveckling och ståndpunkt,
meddelas här uppgift angående huru stor
procent af de första gången öfvade
värnpliktiga, som icke kunde läsa eller skrifva.

’1875: 1895:

okunniga i läsning............... l,oo 0,i?

okunniga i skrifning––-..£––- 11,oo 0,63

4. Ekonom /ska förhållanden.

Utgifterna för folkundervisningen hafva
utgjort i kronor:

1868: 1876: 1895:

totalsumma... 3,337,920 7,662,158 15,599,136
i medeltal på

hvarje skola 482 871 1,397

d:o lärjunge 6,41 12,os. 21,54
d:o invånare i

riket......... . 0,so 1,73 3.17

1868: 1876: 1895:
Hvarje lärares aflöning
utgjorde i medeltal i kr. 355 530 689

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free