- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
528

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 37

vis på det erkännande, som han under sin
tjänstetid med rätta förvärfvat.

- Bifall har k. m:t lämnat till en af
adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Göteborg F. V. Bökman gjord anhållan, att han, som
den 24 sistlidna mars utnämts till adjunkt
och den l därpå följande maj tillträdt sin
befattning, måtte på grund af föregående
tjänstgöring som extra lärare förklaras berättigad
att från och med tillträdesdagen uppbära lön
i tredje lönegraden.

- Tnl tre månaders fängelse har
folkskolläraren G. Vidlund i Kingarum blifvit dömd
för sedlighetssårande handling. Flera af de
förfördelade barnens föräldrar hade fällt
förböner för läraren. Vid domens af kunnan de
förehöll domhafvanden Vidlund med stort
eftertryck och skärpa det oförlåtliga däruti, att
en lärare, satt att vaka öfver barnens
sedlighet, så förgår sig. Katten ansåg sig icke
behörig att såsom åklagaren anhållit yttra sig
om svarandens lämplighet som skollärare.

- Ett talrikt besökt möte af lärare och
lärarinnor från Marks och Bollebygds härader
hölls i Kinna den 8 dennes. Flera föredrag
höllos, däribland ett af folkskoleinspektören
C. Z. Christensson, som sammankallat mötet.
Han hade valt till ämne: luften i skolan, och
framhöll i träffande ordalag vikten af att
skolsalarna ordentligt vädras liksom att hög och
ren andlig lifsluft där bör finnas och den
osunda luften från sämre hem och samhälls
förhållanden noga hållas ute.

- Stockholms folkskolors slöjdlärareförening
hade i lördags sitt första sammanträde för
läsåret. Därvid upplästes styrelsens och
revisorernas berättelser, af hvilka framgick, att
föreningen nu räknar 38 medlemmar.
Ansvarsfrihet beviljades. Vid .därefter företaget
styrelseval utsagos: till ordförande hr Carl
Lidman, till vice ordförande hr Hans
Danielsson, till sekreterare hr Anders Branzell, till
andre sekreterare hr Gustaf Bergh samt till
kassör hr A. E. Hallström, samtliga omvalda.
Till revisorer valdes hrr Leo Karlsson och
Karl Eriksson. Hr J. P. Lindén höll
därefter ett med lifligt bifall hälsadt föredrag
öfver Kjenneruds och Lövdahls »Haandbog för
slöjdlrerere».

- Utarrenderas får på 20 år fr. o. m. den
l maj 1898 genom länsstyrelsen i Hallands
län och domkapitlet i Göteborg
klockarebostället n:r 3, V6 mantal Eefvinge Djäknebol,
enligt af k. m:t lämnadt bifall till en af
klockaren i Getinge och Kefvinge församlingars
pastorat Sven J. Andersson därom gjord
ansökan, på grund däraf att sagda boställe vore
beläget nära 4 kilometer från
klockarebostället i Getinge, hvarest klockaren för
närvarande vore boende, och således näppeligen
kunde häfdas i sambruk med det senare och
ej heller vid Utarrendering utan en längre
bestämd arrendetid betinga vederbörligt arrende.

- Nit om folkundervisningen visar på ett
storartadt sätt Huskvarna fabriksbolag. Bolaget
upprättade för några år sedan en högre
folkskola, där arbetarnes barn kunna få sitt
kun-skapsmått utvidgadt långt öfver folkskolans
mått, ja där till och med undervisning i ett
af de moderna språken, engelska, bibringas
eleverna. Nu har, omtalar Smal. Alleh., denna
skola från och med innevarande termin
utvidgats till att omfatta två jämnlöpande
kurser, hvardera omfattande fyra terminer och
hvardera räknande 14 elever. Som bevis på
huru omsorgsfull och grundlig den
undervisning är, som vid skolan bibringas, kan
meddelas, att en af eleverna direkt från
densamma sökt och vunnit inträde med höga betyg
vid Chalmerska institutet i Göteborg.

- Folkskollärareexamen en gång till vill
folkskolläraren G. Bergman i Gunnarsnäs aflägga
och har hos k. m:t gjort ansökan att utan
hinder af sin framskridna lefnadsålder och
förut aflagda folkskollärareexamen vinna
inträde i fjärde klassen vid något af rikets
folkskollärareseminarier. Sedan Karlstads
domkapitel af styrkt denna ansökan, har B. hos
k. m:t hemställt, att därest ofvannämda an-

sökan ej kan bifallas, honom måtte lämnas
tillstånd att efter åhörande af de praktiska
öfningarna vid ett folkskollärareseminarium
få därstädes undergå examen på tid då
afgångsexamen där hålles samt öfver sina
därvid ådagalagda kunskaper och
undervisningsskicklighet erhålla betyg. Eektorn vid
Karlstads seminarium har ansett, att enär bifall
till denna ansökan ginge i en mot
seminariestadgan stridande riktning och skulle komma
att medföra betänkliga följder, sådant
medgifvande ej borde lämnas, och domkapitlet
har afstyrkt bifall. Endast lektor Elowson
har ’ansett ansökan vittna om en berömvärd
önskan hos B. att förkofra sig i insikter och
lärareskicklighet och tillstyrkt bifall.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Deputation vid jubileet,

Med anledning af väckt förslag, att Sveriges
allmänna folkskollärareförening måtte genom
centralstyrelsens försorg till konungen
frambära sin undersåtliga vördnad och lyckönskan på
jubileidagen, liar centralstyrelsen beslutat,
att föreningen skall låta sig representera genom
en deputation af tre personer. Till
medlemmar af deputationen hafva blifvit utsedde:
ordföranden E. Hammarlund, vice
ordföranden J. G. Söderberg samt
slöjdinspek-trisen fröken Hulda Lundin. .Deputationen
har företräde nästa tisdag kl. 10 f. m. samtidigt
med Svenska läraresällskapets och.
Stockholms läraresällskaps deputerade.

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

8. T justs-kretsen: de afgående.

Vista-kretsen: dito.

Holmedals-kretsen: dito.

Aspelands-kretsen: dito.

Gislaveds-kretsen: dito.

Gärds-kretsen: dito.

Bollnäs-Arbr å-kretsen: dito.

Lödöse-Torskogs-kretsen: dito.

Hising s-kretsen: Hulda Lundin, J. Franzén
och Hj. Boström.

Bergsjö-kretsen: dito.

Linde-kretsen: dito.

Oppunda-kretsen: J. Franzén, Kr. Quint och
Hj. Boström.

Åhusorten s-krets: J. Franzén och Hulda
Lundin samt med lika röstetal Augusta Larson
och Kr. Quint.

Nyköpings-kretsen: Kr. Quint, Hj. Boström
i Sundsvall och K. A. Börjeson i Nyköping.

b) Revisor.

S. Tjusts-kretsen: A, Lindén i Stockholm.
Holmedals-kretsen: dito.

Bollnäs-Arbr’å-kretsen: dito.
Aspelands kretsen: dito.

Åhusortens-krets: dito.

Gärds-kretsen: dito.

Oppunda-kretsen: dito.

Linde-kretsen: dito.

Lödöse- Torskogs-kretsen: dito.
Vista-kretsen: A. F. Liljeholm i Göteborg.
Gislav eds-kretsen: dito.

Bergsjö-kretsen: dito.

Nyköpings-kretsen: J. A. Vallin i Kantorp.
Hising s-kretsen: Joh. Ohlander i Göteborg.

En nationaldag.

Vista-kretsen: l) Ja. 2) Den 6
november. 3) Åt centralstyrelsen öfverlämnades
att vidtaga de åtgärder den anser vara bäst
för att afgöra, hvad folkskolan bör företaga
i och för nationaldagens firande.

Holmedals-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni
på grund af historiska skäl och den
lämpliga årstiden efter vinterarbetet i skolorna.
3) Skolråd och lärarepersonal böra samverka,
att dagen högtidlighålles med föredrag och
enkla festligheter efter växlande program
for hvarje år.

Nyköpings-kretsen: 1) Ja. 3) Intill dess
allmänna meningen påverkats därhän, att
enighet vunnits om en viss dag såsom
nationaldag, böra vi inom folkskolan årligen j
fira den 6 juni såsom varande en stor
bemärkelsedag för vårt folk, emedan det just
var denna dag 1523 Gustaf Vasa valdes till
Sveriges konung, och hertig Karl 1809
förklarade sig villig att åtaga sig riksstyrelsen
efter den nya regeringsform, som dagen
förut blifvit af ständerna fastställd.

Ahusortens krets: 1) Sedan orden »från
folkskolans synpunkt» utgått, besvarade
kretsen frågan med ja. 2) Enär enighet om
dag ej kan uppnås, be.stämmer regeringen
för hvarje år den dag, soin under året bör
firas som nationaldag.

Aspelands-kretsen: Midsommaraftonen.

S. Tjusts kretsen: l) Nej.

Gislaveds kretsen: l) Ja. 2) Kretsen
ville ej afgöra, huruvida Gustaf
Adolfs-dagen eller midsommardagen vore lämpligast.
3) Öfverläts åt centralstyrelsen.

Hising s-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.

Linde-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Åt centralstyrelsen uppdrogs att vidtaga
de åtgärder, den anser lämpliga.

Lödöse-Torskogs-kretsen: 1) Ja, för så
vidt nationaldagen komme att användas till
högtidlighållande och firande af de stora
fosterländska minnena. 2) Den 6 november
eller om denna infaller på söndag nästa
helgfria dag. 3) Skolan bör anordna
fosterländska föredrag, sånger m. m., som kan
främja ändamålet.

Bergsjö-kretsen: 1) Ja. 2)
Midsommardagen. 3) Folkskolan bör genom att denna
dag samla barnen och inbjuda föräldrarna
ocli andra äldre samt genom
iordningställande af föredrag, lekar och andra festliga
anordningar verka för, att den 24 juni
småningom komme att allmänt firas som
nationaldag.

Oppunda kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Genom anordnande af flaggning och
utflykter med samtliga skolbarn i det gröna,
hvarest sång och något lämpligt högstämdt
föredrag, t. ex. rörande Gustaf Vasa,
hålles, eller något poem uppläses, söke man
göra dagen så högtidlig som möjligt. Att
skolan den dagen skall hålla fridag, folie
af sig själft.

Qtställningen.

Arbetsstugor och abnormskolor.

Bland de många skolorna i utställningen
torde arbetsstugor och abuormskolor vara
förtjänta af en alldeles särskild
uppmärksamhet.

Arbetsstugorna afse att bilda ett slags
Lem, där fattiga barn, hvilka på grund af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free