- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
529

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 37

SVENSK LÄKARETIDNING.

529

föräldrarnas arbete å fabriker m. m. äro
så godt som hemlösa, under sina fritider
få tillfälle att på ett gagneligt sätt
sysselsätta sig och lära nyttiga arbeten, på
samma gång som de erhålla en måltid såsom
lön för detta sitt arbete. Denna nya form
för uppfostrande verksamhet - de två första
arbetsstugorna upprättades i Stockholm för
10 år sedan - har haft att glädja sig åt
en jämförelsevis snabb och god utveckling,
så att under de senare åren årligen omkring
],000 barn ur hufvudstadens fattigaste hem
under större delen af året fått åtnjuta
undervisning i handarbeten m. m. och
därigenom till ej ringa del räddats från tiggeri
och från det skadliga kringirrandet på ga- j
torna. |

Stockholm har för närvarande icke mindre j
än 9 arbetsstugor. Äfven i en del lands- j
ortsstäder, såsom Göteborg, Malmö, Lund,
Jönköping, Västerås m. fl., hafva dylika
stugor upprättats. Att dessa arbetsstugor
fylla sin uppgift, därom vittnar
arbetsstugornas afdelning inom utställningen, hvilken
gifver en åskådlig bild af det nyttiga
arbete, hvarmed barnen i arbetsstugorna
sysselsättas. Det är hufvudsakligen
Stockholms arbetsstugor, som utställt sina
arbeten, men äfven Uppsala och Norrköpings j
arbetsstugor deltaga med hvar sin lilla
afdelning. Denna utställning visar icke blott
de olika arbetsarter, träslöjd, borstbinderi,
korgmakeri, spån-, rottings- och bastarbeten,
väfnad, sömnad, stickning m. m., som
komma till användning; den noggrannhet,
renlighet och prydlighet, som utmärker de
utställda arbetena, tyder äfven på att
arbetsstugornas uppfostrande verksamhet är icke
blott af negativ art. Sådana resultat, som
genom utställningen uppvisas, kunna
säkerligen icke af barnen uppnås, utan att ett
ej obetydligt mått af handafärdighet och
god smak blifvit vunnet och därjämte, hvad
som är allra viktigast, kärlek till nyttigt
arbete.

Af abnormskolorna äro skolor för
sinnesslöa, döfstumma, blinda samt lytta och
vanföra å utställningen i Nordiska museet
representerade.

Bland dessa hafva utan tvifvel
idiotanstalterna att göra med det mest
svårarbetade materialet, vare sig idiotien framträder
hufvudsakligen på det intellektuella eller
på det moraliska området. Att en viss
grad af bildbarhet dock förefinnes hos en
stor del af de sinnesslöa, trots deras svaga
kroppsliga underlag, och detta framför allt
i praktisk riktning, framgår af de
värdefulla slöjdalster, som från dessa anstalter
blifvit samlade å utställningen. Icke mindre
än åtta idiotanstalter hafva här hvar sin
särskilda lilla afdelning, nämligen de
anstalter i Stockholm och vid Rickomberga, som
ägas af Föreningen för sinnesslöa barns
vård, Stockholms läns idiotanstalt vid
Hammarby, Johannesbergs idiotanstalt vid
Marie-stad, Smålands idiothem vid Eksjö,
Kristianstads läns idiotanstalt vid Hessleholm,
Örebro läns anstalt för sinmsslöa barn i
Örebro, Dalarnes idiothem vid Falun samt
Gäfleborgs läns skola och arbetshem för

sinnesslöa. Alla dessa anstalter utställa
elevarbeten af liknande art, såsom
träarbeten, korgmak er i arbeten, väfnads-, sömnads-,
sticknings-, knypplingsarbeten m. m.

Genom en liten utställning af skolbänkar
och undervisningsmateriel samt elevarbeten
i träslöjd, skrädderi, skomakeri och
kvinnligt handarbete gifver döf stum institutet
Manilla å Djurgården en erinran om sin
tillvaro, och Tysta skolan vid Norrtullsgatan
har en liten nätt utställning af väfnader
och sömnadsarbeten samt träslöjd.

I hög grad intresseväckande äro de
montrer, som blindskolorna och »De blindas
förening» levererat. Dessa montrer hafva att
uppvisa arbeten af dem, hvilka äro i
saknad af det förnämsta af de mänskliga
sinnena, synen. De flesta af de besökande
torde icke utan åtminstone en känsla af
förvåning stanna inför dessa montrer. En
sådan fint knuten hängmatta t. ex. som
Kristinehamns blindskola bland andra väl
utförda arbeten utställer, eller de väl gjorda
modelleringarna, för att taga ett exempel i
högen, som Tomteboda institut för blinda
har å sin monter, för att icke tala om de
många fint och noggrannt utförda arbetena
å »De blindas förenings» monter, såsom
olika slag af korgar, borstar, svarfvade
tobakspipor, vackert skurna käppar, knutna
antimakassar, en stickad soffkudde, en
virkad af delningsskärm m. m. - alla dessa
arbeten, hvilkas utförande af den
fullsinnade kräfver en ganska intensiv
uppmärksamhet och detta särskildt hvad synen beträffar,
äro här åstadkomna med tillhjälp endast af
känseln. Lyckligt är det i sanning för
dessa vanlottade, att de i sin känsel hafva
ett så fint sinne, och att detta sinne äger
utvecklingsmöjlighet till en så förunderlig
grad, att det i ganska betydande mån kan
ersätta den dyrbara gåfva, som vi andra
äga i våra ögons ljus.

Ett jämförelsevis nytt slag af
abnormskolor äro arbetsskolorna för lytta och
vanföra. Uppslaget till sådana skolor gafs 1872
af den framstående danske prästen Hans
Knudsen i Köpenhamn, på hvars initiativ
en förening i nämda stad kom till stånd
med den särskilda uppgiften att understödja
medellösa krymplingar och genom
upprättandet af en arbetsskola söka lära hvar och
en något lämpligt handtverk, så att äfven
den lytte och vanföre skulle blifva satt i
tillfälle att genom eget arbete åtminstone
bidraga till sitt uppehälle och sålunda
undandragas frestelsen att genom dagdrifveri
och tiggeri ockra på sitt lyte. Liknande
föreningar grundades 1885 i Göteborg och
Karlskrona samt 1891 i Stockholm. Hvar
och en af dessa har sin arbetsskola, i
hvilken mottagas lytta och vanföra af alla slag;
enhändta, enarmade, puckelryggiga, till
hälften förlamade m. m.

Dessa i olika afseenden vanlottade och
för visso beklagansvärda äro dock ur vissa
synpunkter lyckligare ställda än de tre förut
nämda kategorierna, emedan de hafva alla
sina sinnen i behåll och dessutom äro i
andligt afseende normalt utrustade. Därtill
kommer, att man å arbetsskolorna söker
genom sinnrikt konstruerade apparater
ersätta deras bristande lemmar. Därigenom

kan det blifva möjligt för dessa ofärdiga
att i sina arbeten uppnå en hög grad af
skicklighet och konstfärdighet och således
blifva nyttiga samhällsmedlemmar till glädje
för sig själfva och andra, något som på det
tydligaste ådagalägges genom de många
arbeten, som Stockholms och Göteborgs
arbetsskolor för lytta och vanföra å utställningen
presterat. Inom Stockholms arbetsskola må
man gifva akt på exempelvis ett bord och
ett stort staffli i päron, fint snidadt af en
person, som har högra kroppshalfvan
förlamad; en stor soffa, äfven denna skarpt
och rent snidad af en, som är lam i benen
och högra handen; ett linne, väl sömmadt
af en kvinna, som fått högra underarmen
amputerad; virkningar, stickningar,
borst-binderiarbeten, glödritningar m. m.
Göteborgs arbetsskola har liknande arbeten att
uppvisa. Om många af de båda skolornas
arbeten kan det med sanning sägas, om
man tager hänsyn till förutsättningarna hos
de personer, hvilka förfärdigat dem, att de
äro mästerligt utförda.

Önskligt vore, att arbetsstugornas och
abnormskolornas utställningar af de
besökande icke blott ägnades en flyktig blick,
utan att de något mera ingående studerades.
Det skulle föra tanken allvarligt hän till
dessa våra medbröder, hvilka på olika sätt
äro samhällets och naturens styf barn, och
möjligen för dem väcka en varm
medlidandets känsla_, som kunde mana till verksamt
bistånd, där sådant är af nöden. Ett
dylikt studium skulle säkerligen ock bibringa
allmänheten den vissheten, att de
uppoffringar, som af enskilda och af samhället
göras för dessa olyckliga, alls icke äro
någon sådd på hälleberget.

J. Franzén.

Litteratur.

Minnesblad med anledning af h. m:t konung
Oskar II:s tjugofemårsjubileum som regent.
Utgifvet af k. hof predikan ten Johan Vallin.
Stockholm, Fröléen & C:o. Pris 2 kr. -
Ett synnerligen praktfullt utstyrdt häfte om
28 sidor med omslag af D. Ljungdahl,
bortåt 60 illustrationer i ljustryck och text
af E. Bergman, Johrs Almen, Adelaide
Nauckhoff, H. A. Eing, G. Lindström, S.
Arsenius, C. O. Nordensvan, Jacobine Ring,
Otto Sjögren och Matilda Roos samt två
dikter af konung Oscar själf. Häftet
berör alla sidor af landsfaderns verksamhet.
Som regent, jägare, sjöman, diktare,
personlighet, mecenat och - ordensinnehafvare
träder han här oss till mötes. Samtliga
skildringar bära vittne om den vördnad och
erkännsamma kärlek, som den jubilerande
regenten tvifvelsutan skall den 18
september anse som svenska folkets högsta
äre-skänk.

Konung Oskar ll:s härstamning från sina
företrädare i Sverige och Norge. Två
släktledningar, utarbetade af V. Omberg. Sthm,
C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag. Pris
50 öre. - De tvänne tättryckta sidorna
visa en hel hop namn med klang ur saga
i och häfd på denna såväl som andra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free