Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
551
byggnad och har därför kunnat anordnas
på ett smakfullt och dekorativt sätt. Det
har ock därigenom varit möjligt att kunna
gifva en något så när fullständig bild af
den omfattande verksamhet för näringarnas
och konstflitens höjande, som denna skola
utöfvar. Skolans lärjungar, hvilkas antal
för närvarande uppgår till närmare 1,100,
äro fördelade på följande afdelningar:
tekniska afton- och söndagsskolan, tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar, högre
konstindustriella skolan, byggnadsyrkesskolan och
maskinyrkesskolan. Från alla dessa olika
afdelningar äro prof på lärjungearbeten
utställda. Man finner sålunda väl utförda
byggnads- och maskinritningar, figurteckning
efter gips och lefvande modell, dekorativa
målningar i akvarell och olja efter lefvande
växter m. m., mönsterritningar, träskulptur,
drifna, ciselerade och graverade arbeten i
metall, vackra prof på konstsömnad,
fotografering, glas- och porslinsmålning,
läderplastik och mycket annat därtill. Hvad
som särskildt är förtjänt att
uppmärksammas är teckningsundervisningens
genomgående praktiska riktning och det lyckliga
sätt, på hvilket den kombinerats med
öfriga öfningar. Så finnes bland annat
utställd en stol af skulpterad ek, klädd med
pressadt skinn. Eitningen till stolen
likasom mönstren till såväl träsnideriet som
läderplastiken äro komponerade af lärjungar
vid skolan, och af dem har sedermera äfven
själfva arbetet utförts. På liknande sätt
hafva äfven en hel del andra utställda
föremål : spegelramar, skåp, skrifställ, bordsilfver,
porslin m. m., tillkommit. Äfven det vackra
fönster med glasmålningar, som pryder
fondväggen, och den stilfulla väggdekoration,
hvilken som en ram omsluter utställningen,
äro utförda af skolans lärjungar. I sin
helhet är utställningen en vacker
illustration till skolans valspråk: insikt och flit.
Den af Slöjdföreningens skola i Göteborg
anordnade utställningen täflar i omfattning
och gedigenhet med den förut omtalade och
vittnar fördelaktigt om den höga ståndpunkt,
på hvilken undervisningen vid denna skola
befinner sig. Särskildt utmärkande för
densamma äro väl utförda frihandsteckningar
och ornamentsmålningar samt synnerligen
vackra arbeten i träskulptur,
porslinsmålning och metallgravyr.
Vackra ehuru icke så omfattande
utställningar äro äfven anordnade af tekniska
elementarskolorna i Malmö, Örebro, Borås och
Norrköping, tekniska yrkesskolorna i Malmö,
Karlskrona, Karlshamn och Västerås samt
tekniska söndags- och aftonskolorna i
Sundsvall, Karlstad, Hernösand och Norrköping.
Det säger sig själft, att dessa utställningar
måste blifva ganska likartade. En och
annan »specialitet» kan dock förmärkas. Så
utmärker sig tekniska elementarskolan i
Örebro för präktiga metallarbeten och
omsorgsfullt utförda kroki-ritningar samt tekniska
elementarskolan i Norrköping for goda
frihandsteckningar och en progressivt ordnad
modellserie för modellering. Kristinehamns
praktiska skola visar vackra prof på
konstväfnad och konstsömnad.
Äfven i utställningens norska och danska
afdelningar äro de tekniska skolorna repre-
senterade. Norska utställare äro: Den kongl,
norske kunst- och haandvcerksskole i
Kristiania med bland annat förträffligt utförda
mönsterkompositioner med växtmotiv,
Kristiania tekniske skote, Trondhjems tekniske
Icereanstalt, särskildt utmärkande sig för
arbeten i kartritning och fältmätning, samt
Skienfjordens mekaniske fagskole med goda
modeller af maskindelar och
träsammansättningar.
I den danska afdelningen har Teknisk
selskabs skole i Kjöbenhavn anordnat en
rikhaltig utställning af förtjänstfulla arbeten
i teckning, målning efter naturen,
metallgravyr, modellering m. m.
Af de utställda arbetena att döma, synes
man i de norska och danska skolorna af
hithörande art mera än i de svenska lägga
an på det rent fackmässiga och mindre på
att söka åstadkomma i estetiskt afseende
tilltalande arbeten. Öfverallt är dock
undervisningens praktiska riktning starkt
framträdande. Hvad särskildt
teckningsunder-visningen beträffar hafva folkskolans lärare
härutinnan af dessa utställningar ganska
mycket att lära. Hg.
FÖR DAGEN.
Olika måttstock.
När 16-17 års pojkslynglar ur
arbetsklassen råka i klammeri med polisen,
när oborstade stataredrängar visa sig
ore-gerliga på en marknad och när en skara
barackuppfostrade beväringar ställa till
bataljer utan att vara därtill
vederbörligen kommenderade - då vet man i våra
dagar allt för väl, hvad man inom kort
får läsa i vissa tidningar. Dessa
människor ha ju gått i folkskolan, heter det,
är det då inte ömkligt, att denna skola
icke kunnat gifva dem den allra ringaste
hyfsning!
Men när unga män, som borde hafva
slyngelåldern långt bakom sig och
tillhöra »de bildade klasserna» samt
betraktas och betrakta sig själfva såsom
»blomman af landets ungdom», bete sig
lika rått, ja än råare - är det månne
då någon, som kastar ansvaret och
skulden härför på de bildningsanstalter, där
de erhållit sin undervisning och
uppfostran?
Vi erinra om de snygga uppträden,
som ägde rum på en mängd offentliga
lokaler, då man för ej längesedan
nödgades taga farväl af den kära varietéen.
Aktörerna i de festföreställningar, som
vid detta ömma tillfälle gåfvos, tillhörde
nästan utan undantag de samhällslager,
där man menar sig stå högt öfver såväl
»obildade arbetare» som »halfbildade
skolmästare». Men var det någon, som
då satte allmänna läroverket och
universitetet på de anklagades bänk?
Nej. Det är blott af folkskolan man
begär det omöjliga, nämligen att hon skall
kunna neutralisera alla andra inflytelser
och utrota all råhet. Och det är blott
af den ostuderade ungdomen man begär,
att den skall vara exemplarisk; den stu-
derade däremot har liksom fribref på att
få rasa ut en smula - sådant ligger ju i
ungdomens natur!
Det är på grund häraf som samma
sak bedömes på så himmelsvidt olika
sätt. När det är fråga om folkskolans
L d. lärjungar, använder man en
måttstock. När det är fråga om läroverkets
och universitetets, använder man
däremot en helt annan.
#
På denna gamla erfarenhet hafva vi
under dessa senaste jubileumsdagar
erhållit en ny bekräftelse.
Föregående onsdags middag
uppvaktades konungen som bekant af
studenterna, och h. m:t yttrade därvid till den
på borggården församlade stora skaran
bland annat:
I ären, om I rätt uppfätten er uppgift, i
sanning den ljusets riddarvakt, hvarom eder
sång i toner talar.
Enligt en i tidningen »Dagen» lämnad
- för öfrigt från andra half bestyrkt -
skildring af en del studentuppträden
under den härpå följande aftonen och
natten har man emellertid anledning befara,
att den af oss kursiverade bisatsen icke
blifvit af en del åhörare så
uppmärksammad och behjärtad som önskligt
varit. Tidningen yttrar härom:
Det är i allmänhet en sorglig anblick att
se druckna ynglingar i den hvita mössan, men
särskildt nedslående är denna syn, medan
ännu förestående vackra kungliga ord ljuder
i ens öron och man samtidigt ser mer eller
mindre öfverlastade och skrålande studenter
ströfva på gatorna eller ställa till oljud på
offentliga lokaler.
I »Gamla Stockholm» gjorde sig detta
förargelseväckande uppförande särskildt
märkbart i onsdags afton. Larmande eller
skrålande drogo en del unga studenter genom
gatorna, trängde in i serveringslokalerna,
störtade i långa rader genom dessa, kullkastande
bord och stolar. Eller ställde de sig i stora
klungor på golfvet, ofredade
serveringspersonalen eller gästerna och förde ett språk, som
eljest torde användas i drängkammaren.
Senare såg man kotterier af denna
»ljusets riddarvakt» ragla fram i »Gamla
Stockholm», beväpnade med punschbuteljer och
antastande de promenerande.
Det är sannerligen ingen glädje att behöfva
omnämna sådana händelser.–––För ett upp-
rymdt sinnestillstånd söker man ju gärna att
finna en förklarande ursäkt i det exceptionella
festtillfälle, som i dessa dagar erbjudit sig,
och ingen lär förmena unga människor att
vara glada. Men af ynglingar, som bära den
hvita mössan, och i all synnerhet sådana, som
några terminer stått under inflytande af den
moraliska disciplin, som gör sig gällande inom
landskapsföreningarna och andra
studentkor-poratioiier, väntar man, att glädjeutbrotten
skola hållas inom det hyfsades område och i
alla händelser icke antaga så råa former, som
dem vi här påpekat.’-4
* Med anledning af denna häntydning på
de akademiska korporationerna har i närmast
följande nummer af »Dagen» en »Civis
aca-demicus Upsaliensis» framhållit, att icke alla
af de uti excesserna deltagande varit
medlemmar af vårt lands studentkårer. Att hafva
»tagit studenten» och att vara student är
nämligen icke detsamma. »Beklagligt är», yttrar
denne insändare, »att alla de, som lyckats
aflägga s. k. mogenhetsexamen, ha rätt - om
ock själftagen - att uppträda med den hvita
studentmössan, som dock egentligen är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
