Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
SVENSK LÄKARETIDNIKG.
N:r 39
Lysekils-kretsen: Hulda Lundin, J. Franzén
och Hj. Boström.
Söderhamns-kretsen: dito.
Söderala-kretsen: dito.
Kristianstadsortens krets: J. Franzén,
Augusta Larson och Kr. Quint.
b) Revisor.
Stockholms-kretsen: A, Lindén i Stockholm.
Västerdalarnes-krets: dito.
Gidkrokens-kretsen: dito.
Växjö-kretsen: dito.
Söderala-kretsen: dito.
Älfkarleby-kretsen: dito.
Söderhamns-kretsen: dito.
Kristianstadsortens krets: dito.
Ystadstraktens krets: dito.
Sköfde-kretsen: dito.
Lysekils-kretsen: A. F. Liljeholm i
Göteborg.
Sollefteå-kretsen: dito.
Sölvesborgsortens krets: K. A. Lindström i
Stockholm.
En nationaldag.
Sollefteå-kretsen: 1) Ja. 2)
Midsommardagen. 3) Öfverlämnades åt
centralstyrelsen.
Guldkrokens-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6
juni, enär våra stora historiska minnen
lätt böra kunna anknytas till den dagen,
och årstiden gör den tjänlig till
folkskolefest. 3) Frågan skulle besvaras af en
kommitté.
Söderala-kretsen ansåg väl en nationaldag
vara önskvärd, men frågan därom vore nu
ej nog förberedd.
Växjö-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6
november (med 6 röster mot 4, hvilka voro för
den 6 juni). 3) Öfverlämnades åt
centralstyrelsen.
Västerdalarnes krets: 1) Ehuru vi icke
kunna hoppas, att svenska folket nu kan
enas om en allmän nationaldag, anser dock
kretsen önskligt, att en sådan kunde komma
till stånd. 2) Den 6 november. 3) I
folkskolan bör på denna dag efter bön och
bibelläsning förekomma föredrag, hvilka
afse Upplifvandet af Gustaf II Adolfs
minne. Föräldrar och målsmän böra
inbjudas, och allt anordnas så festligt som möjligt.
Sölvesborg s or tens krets: 1) Ja. 2) Den
6 juni. 3) Skolan anordnar festligt
samkväm helst ute i det fria och tar ledningen
däraf. Att skolan den dagen skall hålla
fridag, folie af sig själft-
Söderhamns-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6
november. 3) För att å folkskolans sida
medverka till att nationaldagen blir firad
beslöt mötet att ingå till skolrådet med
förslag att skolråd, lärare, barn och
föräldrar ofvannämda dag måtte få samlas i
kyrkan, där tal hålles af person, utsedd
af skolrådet, lämpliga sånger sjungas m. m.
Lysekils-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni
på grund af historiska skäl och den
lämpliga årstiden. 3) Genom föredrag i
skolan, flaggning, utfärder, lof från direkt
arbete från skolan den dagen, genom att bjuda
barnen pä någon förfriskning, exempelvis
kaffe, samt att inbjuda barnens föräldrar att
öfvervara festen i skolan.
Sköfde-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6
november.
Falkenbergs kretsen: 1) Ja.
Kristianstadsortens krets gjorde följande
uttalande:
Kretsen, som anser, att firandet af en
särskild nationaldag är önskvärdt, vill uttala sig
för, att midsommardagen må komma att firas
såsom nationaldag på de grunder, som härför
framställts af »Fosterländska
studentförbundet» i Uppsala, och tror, att folkskolan kan
befrämja sträfvandet för en nationaldags
firande dels genom att väcka den slumrande
fosterlandskänslan hos barnen vid undervisningen
i historia och eljest, då tillfällen därtill
erbjuda sig, dels genom att i skolan högtidlighål l a
våra stora minnen och dymedelst frammana
hos det uppväxande släktet behof af en
nationaldags firande. !
Älfkarleby-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni. j
3) Kretsen ansåg att, om den stora idén
om införande af en allmän nationaldag skall
kunna realiseras, bör något slags
påminnelse om en dylik dags firande utgå från
landets högsta myndighet, hvarför kretsen
uppdrog åt centralstyrelsen att ingå till
regeringen med vördsam anhållan om dess
medverkan härför.
Finspångs-kretsen har gjort följande
uttalande:
Kretsen kan visserligen medgifva, att en
nationaldag är önskvärd, men då ärendet
ännu förefaller oförberedt, och frågan därför
kan anses vara för tidigt väckt, så anser sig
kretsen hvarken böra föreslå någon bestämd
dag eller förorda, att något från folkskolans
sida göres för att få en sådan till stånd.
Ö. Gestriklands-, Valbo- och
Hille-kret-sar: 1) Kretsarna anse visserligen, att en
nationaldag vore önskvärd, men då vi ej
hafva någon dag, som uppfyller de kraf,
hvilka på en sådan dag måste uppställas,
torde Sträfvandena för en dylik hafva ringa
utsikt att krönas med framgång. 2) Anses
detta oaktadt, att någon dag bör väljas,
torde den 6 juni hafva företräde framför
öfriga föreslagna dagar.
Landstingen och skolväsendet.
Vid sina under den förflutna veckan
hållna sammanträden hafva nedannämda
landsting beviljat följande anslag för
skoländamål :
Stockholms läns landsting: till länets
folkhögskola 3,050 kr., till döfstumundervisningen
8,497 kr., till länets idiotanstalt 5,500 kr., till
öfveråriga döfstummas undervisning 600 kr.
årligen under två år, till åkerbrukskolonien
Hall 700 kr. årligen under tre år, till mindre
bemedlade blinda barns vård 800 kr., till
sinnesslöa, fallandesjuka barns vård 800 kr.
årligen under tre år. För aftal med Ateneum
för flickor om utbildning under två 2-åriga
kurser af småskollärarinnor för länet 1,800
kr. under hvarje af åren 1898 och 1899 samt
i stipendier åt elever 250 kr. under 1898, 750
under 1899 och 1,000 kr. under år 1900.
Uppsala läns landsting: till
slöjdundervisningen 3,500 kr. (höjning från 3,000 kr.), till
döfstumundervisningen 2,707 kr. och till
idiotanstalten 4,000 kr.
Södermanlands läns landsting; till
småskollärarinneseminariet i Malmköping 2,000 kr.
(höjning från 1,600 kr.).
Östergötlands läns landsting: till
blindundervisningen 1,500 kr., till undervisning af
öfveråriga döfstumma i Vadstena 1,000 kr., till
räddningshemmet i Folåsa 1.500kr., till
idiothemmet i Söderköping 6,650 kr., till
döfstumundervisningen 12,675 kr., till premier
vid småskoleseminariet 100 kr., till skolor
för främjande af kvinnlig handaslöjd 4,500
kr., till slöjdundervisning för gossar 6,000
kr., till slöjdstudier vid Nääs 1,200 kiv och
till slöjdinspektionen 600 kr.
Jönköpings läns landsting: till
blindundervisningen 1,500 kr., för öfveråriga döfstummas
undervisning 600 kr., till en kvinnlig
folkhögskola i Nässjö 500 kr. om året i fem år,
till fyllande af en brist i Hvetlanda
småskol-lärarrinneseminarrums räkenskaper 187 kr., till
Smålands idiothem 1,267 kr. och till
döfstumundervisningen 4,712 kr.
Kronobergs läns landsting: till folkhögskolan
i Grimslöf 2,500 kr., till idiothemmet i
Nanny-lund 1,133 kr., till blindundervisningen 600
kr., till andra distriktets döfstumskola 3,903
kr., till en 2-årig kurs vid
småskollärarinneseminariet 1,735 kr. för år 1898.
Hallands läns landsting: till undervisning af
öfveråriga döfstumma 300 kr., till
blindundervisningen 600 kr., till döfstumskolan 300 kr.,
hvarförutom ett förslagsanslag om 9,955 kr.
ställdes till skolstyrelsens förfogande, till
sinnesslöa barns vård 3,000 kr. årligen under
tre år och till anordnande af ett
småskollärarinneseminarium 1,400 kr. årligen under
två år.
Göteborgs och Bohus läns landsting-, till
folkhögskolan i Grebbestad 1,500 kr. årligen i tre
år; till slöjd- och gymnastiklokaler vid
samma folkhögskola 4,000 kr.; till öfveråriga
döfstummas undervisning 500 kronor årligen i
fyra år; för utredning af frågan om
anordnande af en uppfostringsanstalt för
sinnesslöa barn vare sig ensamt eller i förening
med Göteborgs stad 1,000 kronor, till
blindundervisningen 800 kronor och till
döfstumundervisningen 14,309 kronor. För åren 1898
-1900 beviljades årligen 800 kronor att
användas till premier om minst 15 och högst
40 kronor åt folkskollärare och lärarinnor för
praktisk undervisning åt skolbarn i skogssådd
och plantering. Rektor Leidesdorff, som 1898
af går som statens och landstingets
folkskoleinspektör, tillerkändes 750 kr. under nästa år
och döfstumlärarinnan Ida Sjögren en årlig
pension af 500 kronor.
Skaraborgs läns landsting: till
döfstumskole-distriktets styrelse beviljades länets an part
med 17,370 kr. samt 100 kr. för en före 1880
född lärjunge från länet.
Värmlands läns landsting: till inköp af
slöjdredskap 333 kr., till småskollärarinne
seminariet i Karlstad 6,600 kr. (däraf 2,200
kr. under år 1898) samt till länets
folkhögskola 3,000 kr. att utgå med 1,500 årligen
nästa två år och 300 kr till en kvinnlig kurs
under 1898.
Örebro läns landsting: till
sniåskollärarin-neseminariet årligen i fem år 3,400 kronor,
till pedagogiska föreläsningskurser för lärare
och lärarinnor under minst två veckor nästa
sommar vid länets folkhögskola i Käfvesta
1,200 kronor, till länets anstalt för sinnesslöa
barn 4,800 kr. årligen i tre år, till distriktets
döfstumskola 8,757 kr. samt till länets
folkhögskola och landtmannaskola 3,000 kr. i
fem år.
Gäfleborgs läns landsting: till
trädgårdsanläggningar vid folkskolorna samt träd och
buskar för desamma 300 kr., för
folkskollärares vistelse vid Nääs 300 kr., till
slöjdundervisningen 3,200 kr. (40 kr. till hvarje
lärare, som vid sin skola skaffat lämplig
skollokal och ändamålsenligt där bedrifvit
slöjdundervisning), ett reservationsanslag om 300
kr. att utgå med högst 75 kr. till sådana
slöjdskolor, som hafva minst 5 men ej 10
lärjungar. För 1897 anslogs till kvinnliga
skolslöjdens befrämjande 940 kronor utom
redan beviljade 500 kr. samt för 1898 ett
belopp af 1,500 kronor. Till Gullgrufva
uppfostringsanstalt 1,500 kr. för 1898 och 1,000
kr. till fortsatt uppsättning, till kvinnliga
folkhögskolan 400 kr. för år 1898, till
folkskoleinspektionen under 5-årsperioden 1899-1903
årligen 3,000 kr. (hvilket är blott hälften af
forna bidraget), till andre läraren vid Bollnäs
folkhögskola 300 kr. som lönetillägg, till
samma folkhögskola åren 1899-1903 årligen 2,800
kronor, för åren 1898-1902 årligen 600 kro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
