Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
571
präktig orgel och en flagga. Skolhuset, som
inrymmer folk- och småskolesal med
samlingsrum och förstuga samt bostäder för
lärare och lärarinna, har kostat 12,975 kronor.
- Samma dag invigdes i Stenestad, Krist.,
ett präktigt skolhus med ljusa och trefliga
salar samt ovanligt rymliga bostadslägenheter.
– Dagen förut invigdes ettonytt skolhus för
folkskolans lägre klasser i Årstad, Hall.
- Om åskådlighetsprincipens tillämpning vid
innanläsningen utbytte man tankar vid Norra
Helsinglands skollärareförenings årsmöte i
Hudiksvall den 25 september. Inledaren, hr
E. Vestberg, påpekade, att innanläsningen
trots allt det därpå nedlagda arbetet ännu
fortfarande lämnar mycket öfrigt att önska.
Den ansluter sig icke nära till samtalstonen,
såsom den borde. Först och främst böra
barnen vänjas att redan i småskolan tala med
naturlig röst, och så bör samtalstonen
öfver-flyttas på innanläsningen. Ett fel hos våra
läroböcker är, att de ej lämna ringaste
antydan om, hvilka ord som böra betonas eller
vara tonlösa. I de första läroböckerna borde
åstadkommas en text, som lämnade dylika
anvisningar genom olika stilsorter. Man beslöt
att insända frågan till centralstyrelsen för att
få den behandlad inom föreningens alla
kretsar.
- Om barnens människovärde diskuterades vid
Örbyhuskretsens möte den 25 september.
Inledaren hr Joel Malmström hade sammanfattat
sina tankar i fyra punkter, hvilka af kretsen
efter ett lifligt meningsbyte antogos i
följande form: 1) Om. barnen ställas på sin rätta
plats både såsom himmelrikets arfvingar och
som medlemmar i det jordiska samhället, så
gifves dem sant människovärde. En
bestämd men kärleksfull gräns bör dock städse
upprätthållas mellan dem och läraren. 2)
Läraren har att ej låta sig påverkas af barnens
yttre, vare sig detta är tilldragande eller dess
motsats, utan bör han äfven i den djupaste
smuts skåda ädelstenen och sålunda gifva
barnen rätt människovärde. 3) Läraren bör genom
att visa barnen förtroende och genom att
troget dela deras mödor ingifva dem känsla
af rätt människovärde. 4) Känslan af
människovärde öppnar lärjungens hjärta för
läraren, skyddar mot onda inflytelser och
sporrar barnets hederskänsla.
5ommarKurserna
omnämnas på följande sätt i den af
universitetsbibliotekarien Elof Tegnér till
regeringsjubileet utgifna festskriften »Lunds
universitet 1872-1897»:
Berättigade anspråk på en mera direkt
och personlig insats från högskolornas sida
i den allmänna folkuppfostran au den,
som lämnas genom vetenskaplig
litteratur-och fackundervisning, hafva i senaste tid
framställts. Dessa hafva framkallat nya
sidor af universitetens verksamhet. De
hafva öppnat sina portar för äfven andra
än universitetens alumner och genom
särskilda kurser i populär förin sökt sprida
vetenskapernas resultat i samhällets bredare
lager. I Amerika och England, som kunna
sägas hafva tagit initiativet i större skala
till denna »university extension», samt
äfven i Tyskland hafva dylika lärokurser för
icke-studenter eller före detta studenter
omfattats med lifligt intresse. I friskt minne
äro äfven de »sommarkurser» - så hafva
de i Sverige benämts, därför att
sommarferien för dem erbjudit den lämpligaste
tiden - som under innevarande årtionde
erbjudits vid de svenska universiteten och
talrikt besökts.
Af lärare vid Lunds universitet, såväl
äldre som yngre, hafva dylika
sommarkurser varit anordnade under senare hälften af
augusti månad åren 1894 och 1896.
Åhörarn e samlades från skilda håll och tillhörde
olika samhällsklasser; flertalet utgjordes dock
af lärare och lärarinnor. För hvardera af
de nämda åren voro omkring 200 deltagare
i hela kursen anmälda, hvarjämte ett
mångdubbelt större antal uttagit inträdeskort till
enskilda föreläsningar. De talrika besöken
och den hjärtliga stämning, som varit
rådande under dessa sammankomster, hafva
visat, att anordnandet af dessa kurser varit
en åtgärd i rätt tid. Vid de enkla
fest-samkväm mellan lärare och åhörare, hvaraf
de åtföljdes, hafva varma intryck af
ömsesidig sympati och framtidsförhoppningar
växlats. Det är att önska, att denna nya form
för högskolans verkan i den allmänna
bildningens tjänst må vara mäktig af
ytterligare utveckling, och att det därpå nedlagda
arbetet må varda fruktbärande,
I själfva verket innebär denna form för
lärareverksamhet intet nytt för många af
lärarne vid Lunds universitet. I
universitetsstadens närhet ligger Sveriges äldsta,
högt ansedda folkhögskola; dess förste
ledare, som ännu är dess föreståndare, har
en gång varit akademisk lärare i Lund.
Med glädje hafva äldre och yngre
universitetsmän genom föredrag sökt främja
utvecklingen af bildningsanstalten på Hvilan; och
värdet af deras medverkan har lifligt
uppskattats. Äfven föreläsningsföreningar i Lund
och i Malmö, som arbeta i folkbildningens
syfte, hafva som oftast haft att påräkna
biträde från vetenskapsmännen vid
högskolan. När 1893 Skandinaviens
folkhögskollärare samlades på Hvilan till gemensamt
möte, hälsades de äfven välkomna i Lund
af universitetsmän, som förstodo uppskatta
värdet af deras sträfvan för utbredande af
nordisk bildning och fosterländskt sinne.
Den dag, som var anslagen till besök i
Lund, blef äfven där en festdag,
Äfven i dessa förhållanden visar sig
tidens ombildande makt. Från
»bildningscirklarna» vid seklets midt är det ett stort
steg framåt till folkhögskolorna och
»sommarkurserna» vid dess slut, och särskildt
till dessas samverkan med eller fästande
vid universiteten. Nya tider skola säkert
medföra nya former; men utvecklingens
riktning synes vara gifven. Genom att sprida
kännedomen af forskningens nya rön äfven
till andra samhällslager skola vetenskapens
målsmän icke anse sin höga uppgift
förringad. Sanningen skall sökas för sin egen
skull, framgent som förr, oni också de
skatter, som forskningen bringar i dagen, icke
längre blifva de lärdas uteslutande tillhörighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>