Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 41
Förutom ritningarna har rektor Adler
välvilligt ställt till vårt förfogande följande
P. M.
angående folkskolebyggnader på landet
Då i vårt land träet utgör landsbygdens
förnämsta byggnadsmaterial, utföras flertalet
af våra folkskolehus i så godt som alla
landskap af trä. Onekligen har också detta
material för ett dylikt ändamål så stora
fördelar, att vi obetingadt böra hålla fast
därvid. En träbyggnad kan lätt hållas varm,
med fördel så konstrueras att den utan allt
för stora kostnader kan både på- och
tillbyggas, är ej dyrbar att underhålla,
hvarjämte invändiga väggar och tak kunna med
lätthet förses med det för skollokalen så
fördelaktiga träpanelet.
Trenne olika typer för folkskolehus äro
i allmänhet använda, en för endast småskola
jämte bostad för lärarinna, en för endast folk- j
skola jämte bostad för lärare, samt en tredje
typ, där i samma byggnad inrymmas både
folkskola, småskola samt bostäder för lärare.
Då slöjden under de senare åren allt mer
och mer införts i våra folkskolor, har
naturligtvis behofvet af lämpliga lokaler för
detta ändamål gjort sig gällande. Där
redan en folkskolebyggnad finnes uppförd, bör
med största fördel vindsutrymmet kunna
tagas i anspråk i och för inredandet af
slöjdsalar; dessa kunna då erhålla det för dylika
arbetssalar så fördelaktiga öfverljuset jämte
sidoljus från gafvelfönster.
Förestående planritning öfver en
folkskolebyggnad upptager i bottenvåningen
folkskolesal, småskolesal, afklädningsrum (här
gemensamt), trappa till vindsvåningen,
tambur, tre rum och kök för läraren med
själfständig ingång. I vindsvåningen äro
inredda en slöjdsal för träslöjd, en slöjdsal
för flickslöjd samt ett rum och kök jämte
tambur för småskollärarinnan och dessutom
vindsutrymme. På detta sätt inrymmas i
samma byggnad ett större antal rum, och
då äfven vindsutrymmet tages i anspråk,
blifver byggnaden jämförelsevis billig.
Dessa planritningar öfverensstämma i det allra
närmaste med den folkskolebyggnad, som
funnits uppförd vid årets allmänna
konst-och industriutställning i Stockholm. Den
väsentliga skillnaden är, att ännu ett rum
tillagts för läraren.
Hela byggnaden kan här i Stockholm
utföras för 23,000 kronor komplett färdig
med eldstäder och allt (utom möbler och
dylika lösa inventarier); häri äfven
inbegripet målning, grundläggning och hela
uppsättningen af huset. Utställningsskolhuset
har levererats från Ekmans
snickeriaktiebolag för 20,000 kronor.
I en landsortskommun, där virke och
arbetspriser ställa sig billigare än här i
Stockholm, bör priset högst väsentligt kunna
reduceras. Jag antager, att det då kan
nedbringas till omkring 15,000 kronor. Under min tid
l som praktiserande arkitekt har jag byggt
flera dylika skolhus för 10-, 12-, ä 15,000
kronor - detta i trakten af Gröteborg.
För att göra en dylik byggnad så
komplett som möjligt borde goda eldstäder
anskaffas, t. ex. af de typer ingeniörerna
Ry-stedt och Theorell i Stockholm apterat för
eldning vare sig med ved eller kol. Sättes
denna uppvärmning i samband med den af
Öfverläraren i Nikolai folkskola i Stockholm
d:r Sv. Nilsson apterade, lätt anbringade,
billiga och kraftigt verkande ventilation,
blir detta skolhus onekligen en god typ.
Om man så skulle finna önskligt, kan med
största lätthet nedra våningens
afklädningsrum afdelas samt förses med ingång från
byggnadens båda yttersidor, så att
folkskolesalen och småskolesalen få hvar sin
ingång, en anordning sona dock icke så litet
fördyrar det hela.
Äfven har jag velat påpeka ännu ett par
synpunkter att taga vara på. Som ett
idealmål för en folkskolebyggnad borde sättas
inrättandet af badrum eller bastu; detta kunde
utan stora kostnader göras i den uthuslänga,
som ju alltid måste byggas, och behöfde
endast upptaga ett par mindre rum, ett som
afklädningsrum och ett som bastu.
Fördelarna af denna anordning äro
uppenbara, och vore det glädjande, om dessa rader
kunde leda till några försök i denna väg.
Meningen hade varit att intill folkskolans
utställningsbyggnad uppföra en dylik
uthuslänga, upptagande bastu. Ritningar och
förslag voro af mig uppgjorda i samband med
planen för skolhuset men kunde i brist på
medel ej komma till utförande. *
Ännu en sak har jag velat påpeka som
väl vore värd att beakta vid uppförandet
af en fullständig skolhusbyggnad, då det
äfven är fråga om att tillgodose slöjdens
behof af lokaler, och det vore att i
uthuslängan tillika inreda en mindre smedja, då
äfven denna så viktiga slöjd kunde öfvas
vid sidan af och delvis i samband med
träslöjden. Härigenom kunde den pedagogiska
träslöjden få en tillämpning, som gjorde
denna så ytterst nyttiga undervisningsgren
inom folkskolan ännu mera praktisk.
Naturligtvis kunna ej alla folkskolor med slöjd
genomföra denna anordning, men om endast
några skolor inom hvarje landskap kunde
erhålla dylika slöjdskolor, skulle dessa
säkerligen kunna verka mycket godt.
Mycket mera skulle jag velat orda i denna
sak, men då utrymmet är begränsadt, måste
jag nöja mig med det redan sagda under
uttalande af den förhoppningen, att någon
kommun ville upptaga och realisera detta
förslag till en fullständig folkskolebyggnad
jämte slöjdskola.
Stockholm i oktober 1897.
Victor Adler.
utgjorde föremål för öfverläggningen vid
Pedagogiska sällskapets sammanträde
sistlidna lördag.
Diskussionen inleddes* af lektor A.
Lindhagen, hvilken ansåg, att man endast
borde öfverlägga om den
räkneundervis-ning, som meddelas utan användande af
ekvationer. Inledningsanförandet var af
hufvudsakligen följande innehåll.
Bland det för närvarande i skolorna
använda lärostoffet för räkneundervisningen
* Äfven dessa ritningar komma, enligt
rektor Adlers löfte att offentliggöras i Svensk
Läraretidning. Red. anm.
borde åtskilligt dels med fördel och dels
utan afsaknad kunna undvaras. Beträffande
sammansatt reguladetri kan man tryggt
påstå, att den icke har något större värde i
och för sig, att den icke är något riktigt
bildningselement, och att den icke heller
hör till sådant, som hvarje bildad människa
bör känna. Dess tillämpningar äro ej
heller af sådan beskaffenhet, att de med rätta
böra tillförsäkra den plats bland lärostoffet.
Den har sin viktigaste tillämpning vid
ränteräkning, dock icke för beräkning af ränta
utan för beräkning af kapital, tid och
räntefot. Men uppgifter af dylikt slag kunna
näppeligen anses äga någon större betydelse;
och, hvad mera är, de äro för
undervisningen icke ens nyttiga. De vålla nämligen
ofta oklarhet i det viktiga begreppet
procent, som här uppfattas såsom årsränta på
100 kronor. Om sammansatt reguladetri för
öfrigt hade några viktiga tillämpningar, så
skulle väl ett större antal människor komma
i tillfälle att använda den i det praktiska
lifvet. Men de flesta torde aldrig ha
räknat någon sammansatt reguladetri, sedan de
lämnat skolan. Den hör till det, som vi
lära för skolan men icke för lifvet.
Sammansatt reguladetri och dess tillämpningar,
beräkning af kapital, tid och räntefot, böra
därför utgå ur den obligatoriska
aritmetikkursen.
Enkel reguladetri torde nog försvara sin
plats. Men man bör härvid inskränka sig
till sådana uppgifter, där proportionaliteten
både är otvifvelaktig och kan af lärjungarne
intuitivt uppfattas. Vid rabatträkning
(nämligen rabatten på en i förtid inbetalad
ränte-! fri skuld) är proportionaliteten visserligen
| otvifvelaktig men ej tillräckligt lätt insedd
för att kunna af lärjungarne intuitivt
uppfattas. Äfven vid denna räkning uppfattas
procent såsom årsränta på 100 kronor.
Dessutom är rabatträkningens användning i
praktiska lifvet så godt som ingen. Orsakerna
härtill äro flera; en bland de viktigaste
torde vara, att den är så obekväm. Det
finnes således ingen rimlig anledning till att
l rabatträkningen bibehålles i skolorna. Vid
borttagandet af denna räkning kan gärna
diskonträkning följa med, enär den nog i
alla afseenden går utom lärjungarnes
horisont.
Bolagsräkning och blandning sr åkning äro
ganska oviktiga och kunna utan olägenhet
uteslutas.
I beräkning af medelvärden däremot torde
ett bildande innehåll kunna införas, hvarför
detta slags uppgifter nog böra öfvas.
Uppgifter rörande den allmänna
procenträkningen äfvensom beräkning af ränta äro
synnerligen viktiga både for det praktiska
lifvet och för förståndsodlingen och kunna
därför väl försvara sin plats.
I fråga om planimetriska och
stereometriska uppgifter måste det anses oriktigt att
låta lärjungarne räkna andra sådana, än
dem de verkligen förstå. Till följd häraf
böra alla stereometriska uppgifter bortfalla
med undantag af dem, som angå den
rätvinkliga parallellepipeden.
Den obligatoriska aritmetikkursen bör alltså
omfatta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
