Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
Javäl, detta är förträffligt, och det är
just mot detta mål, som den nutida, af
Pestalozzis anda besjälade folkskolan
småningom arbetar sig fram.
Vi äro fullt eniga med professor
Lundell däruti, att barnet icke visar
»motvilja för arbete» (läs /cropj?sarbete) utan
tvärtom största lust att »bruka sina
händer», samt att det vore en onaturlig
arbetsfördelning att först ägna 8 år åt
själens utbildning och sedan 8 år åt
kroppens. Men lika enig borde ock
professor Lundell vara med oss däruti, att ett
sundt och normalt barn äfven har en
brinnande vetgirighet, och att det vore en
onaturlig arbetsfördelning att ägna 3 dagar i
veckan enbart åt kroppsarbete och lek
samt 3 dagar enbart åt läsning. Kunde icke
- med undvikande af båda dessa
ytterligheter - alla samlas om följande förslag
såsom det mest praktiska och i sig själf
mest naturliga och riktiga: hvarje dag
litet skolarbete (med slöjd), litet
kroppsarbete i hemmet samt litet lek och fri
läsning?
Men läxläsning är icke arbete och
fostrar ej för lifvet, torde professor Lundell
invända. Ett sådant påstående kunna vi
visserligen ej till fullo underskrifva, ty
läxläsningen är dock onekligen ett slags
arbete, och brukadt med måtta och förstånd
kan äfven den hafva en viss
uppfostrande betydelse. Men så till vida måste vi
härutinnan hålla med professor Lundell,
att skollifvet tyvärr ännu behärskas af
en »nästan vidskeplig dyrkan af läxor
och läxböcker». Barnens arbete har allt
för ofta till sitt väsentliga mål att
inpränta läxor, och lärarens arbete går
allt för ofta hufvudsakligen ut på att
förbereda och förhöra dessa. Under
sådana förhållanden måste det hela blifva
något i grunden mekaniskt och Utvärtes,
något som hvarken mäktar skärpa tanken,
värma känslan eller stärka viljan. Den
enda moraliska verkan det kan utöfva
är, att det i bästa fall ger en viss öfning
i lydaktighet och själföfvervinnelse.
Men hvadan kommer då denna
»vidskepliga dyrkan af läxor och läxböcker»?
Liksom så mycket annat är den i
väsentlig mån en frukt af exempel ofvanifrån. Så
länge »den didaktiska materialismen»
florerar vid universiteten, så länge kommer den
ock att trycka på de allmänna läroverken
samt dels omedelbart och dels genom
dessa senare på seminarierna och på
folkskoleinspektionen. Må man* lätta på
detta tryck ofvanifrån, och man skall
sedan med något hopp om framgång
kunna ropa till folkskolan, att hon bör
kasta af sig den tyngd, som nu hindrar
henne att fullt vara hvad hon borde och
hvad hon äfven själf vill!
Pedagogiska resestipendier
hafva under de fyra senaste åren utgått
från »Jultomtens resestipendium» till 33
lärare och lärarinnor med ett
sammanlagdt belopp af
5,3OO kronor,
Dylika stipendier komma äfven
hädanefter att utdelas såsom framgår af
följande skrifvelse:
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Sedan de af E. Hammarlund utgifna
tidningarna Jultomten och Tummeliten med
innevarande års början öfvertagits af Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag, får bolaget
genom sin styrelse härmed delgifva
centralstyrelsen, att de bestämmelser, som allt
sedan 1893 varit på grund af E. Hammarlunds
skrifvelse af den l augusti 1893 gällande
beträffande afsättande af viss andel af
tidningens bruttopris till centralstyrelsens för-
| fogande, äfven hädanefter skola iakttagas.
: Bolaget erbjuder sig alltså att från och
l med detta år och tills vidare ställa till
centralstyrelsens förfogande ett belopp,
motsvarande 5 % af tidningen Jultomtens brutto-
| pris, beräknadt efter 20 öre pr exemplar
| för vanliga Jultomten och 40 öre pr ex.
för Praktupplagan, allt under nedanstående
j villkor:
i l) Inom november månads utgång skola
till Svensk Läraretidnings expedition hafva
från lärare, lärarinnor och skolråd ingått
rekvisitioner å minst 50,000 ex. af Jultomten.
2) Endast för de exemplar, som genom
lärare, lärarinnor eller skolråd rekvireras
direkt hos Svensk Läraretidnings
expedition inom den 30 november och sedermera
i vederbörlig ordning utlösas, afsattes
före-nämda procent till centralstyrelsens
förfogande.
3) Senast den 20 februari följande året
öfverlämnas beloppet till centralstyrelsen att
under benämningen »Jultomtens
resestipendium» utdelas till reseunderstöd åt lärare
och lärarinnor, hvilka däraf anses kunna
draga största pedagogiska fördel.
4) Resestipendium sökes hos
centralstyrelsen, som äger bestämma ej mindre
stipendiernas antal och storlek för hvarje år,
än äfven hvilka som skola för året erhålla
desamma samt de närmare villkoren för
deras åtnjutande. Bland dessa villkor bör
dock alltid ingå, att stipendiaten skall inom
viss tid till centralstyrelsen ingifva
berättelse öfver under resan gjorda
pedagogiska rön och iakttagelser. Skulle något
år lämpliga sökande till stipendiernas
erhållande ej hafva i tillräckligt antal anmält
sig, äger centralstyrelsen reservera medlen,
helt eller delvis, till ett följande år.
Under enahanda förutsättning - dock
att det rekvirerade antalet exemplar blott
behöfver uppgå till 30,000 - och i tillämpliga
delar samma villkor ställes till
centralstyrelsens förfogande 5 % af Tummelitens
julnummers bruttopris, beräknadt efter 12
öre pr ex. Om dessa medels användning
äger centralstyrelsen för hvarje år fritt
besluta, blott medlen utgå för något ändamål,
som ligger inom de i Sveriges allmänna
folkskollärareförenings stadgar § l angifna.
Stockholm den 14 oktober 1897.
Styrelsen /or Svensk läraretidnings
förlagsaktiebolag:
Emil Hammarlund.
Hjalmar mr g.
Notiser om gåfvor af skolbarn
införas icke i denna tidning, hvarom vi
ånyo velat erinra.
Glöm icke
att sända oss meddelanden om viktigare
skolbeslut vid årets oktoberkyrkostämmor.
Profblad
af årets Jultomte utdelas gratis till alla,
som vilja verka för tidningens spridning.
Rekvirera på ett brefkort det behöfliga
antalet. Adressen är: Svensk
Läraretidning, Stockholm N.
Ett rekord
har Norra Ångermanlands-kretsen af
allmänna folkskollärareföreningen nyligen
slagit i fråga om ökning i
medlemsantalet. Kretsen hade vid årets början 13
medlemmar, som alla stå kvar. Vid
årsmötet den 7 d:s ingingo dessutom 15
nya medlemmar, alltså en ökning af mera
än 100 procent. o Hvilken krets skall
öfverträffa Norra Ångermanlands?
Före 12 års ålder
skola enligt k. m:ts kungörelse af den
28 maj 1897 sinnesslöa barn vara
intagna i för dem afsedd
uppfostringsanstalt, om anstalten skall för dessa barn
kunna påräkna statsanslag. Vi tillåta
oss påpeka detta för vederbörande
skolråd och lärare, som hafva kännedom
om dylika vanlottade, ännu ej i särskild
anstalt intagna barn och önska bereda
dem lämplig uppfostran och vård.
En efterskörd
från sommarkurserna i Uppsala finner
läsaren i dagens nummer. Referatet af
professor J. A. Lundells
afslutningsföre-drag har på grund af det starkt
anlitade utrymmet först nu fått plats.
Samtidigt har professor F. A. Johansson
tagit till orda med anledning af den
diskussion, som såväl i pressen som man
och man emellan uppstått angående hans
föreläsningar om de gammaltestamentliga
skrifterna.
Lärareföreningars betydelse
skattas högt af en amerikansk tidning
»Medborgaren». Om lärarne skola
kunna tillförsäkra sig ett tillbörligt mått af
frihet, så måste de, säger tidningen,
organisera sig i föreningar. Isolerade äro
lärarne maktlösa, då det gäller att
skydda sig själfva och sitt arbete mot olika
former af statens och kommunernas
inblandning - en inblandning, som kan
fullständigt omintetgöra deras bästa
arbete för de ungas uppfostran. Detta är
ock skälet till att lärarne, följande en
sund instinkt, stärka sin ställning genom
bildandet af stora och kraftiga föreningar,
fogen af föreningarna hos oss kan
dock, fortsätter tidningen, i fråga om
stridsduglighet jämföras med Englands
allmänna lärareförening. Dess medlemsantal
är bortåt 40,000. Knappast någon för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
