- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
596

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

596

SVENSK LÄRAKETIDNING.

N:r 42

- En offervillig församling, då det gäller
folkskolan, är Or i Kronobergs län. För några
år sedan uppfördes ett skolhus, som kan täfla
med länets bästa, och hvars ofvanvåning är
helt och hållet upplåten åt läraren, som ock
fått ett präktigt brygghus åt sig uppfördt.
Folkskoleträdgården är röjd och planerad,
skolhuset i år nymåladt i olja och täckt med
tegel. Och dock är Or en fattig församling.

- Seniorn i Sveriges allmänna
folkskollärareförening uppgifves vara förre folkskolläraren
J. P. Lundgren i Eksjö, medlem af Södra
Vedbokretsen. Han är född 1816 och
sålunda 81 år gammal. Den äldste i tjänst
varande folkskolläraren, som tillika är medlem i
allmänna folkskollärareföreningen, är
folkskollärarekårens nestor, hr P. G. A.
Dahlgren i Nerkes-Bo, född år 1823.

- En folkskolans trotjänare är i sanning hr
August Lindqvist i Hvarf och Styra. Då han
nu den l oktober afgick från sin tjänst med
pension, var han på sitt 71 :a år och hade
troget och träget tjänstgjort i en och samma
församling allt sedan 1847, således i 50 år.
Sin lärareexamen tog han i Linköping nämda
år och två år senare organistexamen. Såsom
organist tjänstgör han allt fortfarande inom
församlingarna.

- En ny uppgift har skolrådet i S. Vram,
Mim., uppdragit åt församlingens lärarekår,
nämligen att under gudstjänsten bevaka de
kyrkobesökande, som till största delen
utgöras af ditbeordrad konfirmationsungdom.
En ortstidning förmodar, att detta ökade
arbete äfven skall för lärarekåren medföra ökade
inkomster, enär ett dylikt öfvervakande väl
ej ingår i Skollärarnes åligganden.

- En kommitté, som gjorde något, tillsatte man
i Mönsterås för utredande om ny skolhuslokal
i skolroten Skrufshult-Åserum med 70
skolpliktiga barn. När den inkom med sitt
förslag, visade det sig, att en af dess
medlemmar lofvat gratis upplåta tomtplats om öfver
l tunnland jord och ett större hus, hvarur
nödigt timmer erhålles. Och två andra
ledamöter hade erbjudit tak och virke till syllar.
Därmed äro de värsta svårigheterna öfver.

- 7/77 en ny svensk flagga åt folkskolan i
Ambjörnarp skänktes medel af civilministern
v. Krusenstjerna, generaldirektör Berg,
landshöfding Lothigius samt löjtnant Öhman och
fabrikör Sandvall, hvilka i början af
innevarande oktober reste genom trakter, där
transitobanan öfver södra Sverige eventuellt
kommer att byggas, och då intogo på
förhand beställd frukostmiddag hos förre
folkskolläraren M. Pettersson i Ambjörnarp.

- Skolans uppgift i fråga om kyrkosångens
höjande stod upptagen som diskussionsämne
vid det af folkskoleinspektören E. Möllerberg
till Kyssby den 5 dennes sammankallade
mötet af folk- och småskolans lärarekrafter.
Inledaren, folkskolläraren A. H. Lagerström i
Högsby, framhöll som önskligt och gagneligt
att barnen borde öfvas i koralsång, i de vid
mässan allmännast förekommande
responso-rier och så mycket som möjligt i ton träff ning.

- På anmälan af skolrådet i Herslöfs
församling, att hemmansägaren John Olsson i
Viarp vägrat att efterkomma de föreskrifter,
som meddelats i afseende å hans i skolåldern
varande sons skolgångsskyldighet samt att
de varningar, som i anledning däraf tilldelats
O. af församlingens prästerskap och
kyrkoråd, förblifvit fruktlösa, har länsstyrelsen i
Malmöhus län förordnat, att ifrågavarande
barn skall från föräldrarna skiljas och till
vårdande åt skolrådet öfverlämnas för att
därigenom komma i åtnjutande af
skolundervisning - allt på föräldrarnas bekostnad.

- Om uppfostran till lydnad diskuterade
Falu-traktens lärare- och lärarinneförening vid sitt
möte den 16 dennes. Liksom all annan
uppfostran skall äfven denna grundläggas i
hemmet: lär sig barnet att lyda hemma, faller
lydnaden i skolan af sig själf. Illa
uppfostrade och olydiga barn bli ’en plåga både för
sig själfva och samhället. Uppfostraren
måste i barnet se något högt och stort och själf

skaffa sig dess aktning och kärlek. Barnen
skola öfvas i sanning, som är lydnadens
tvillingbroder. Man bör ej skrämma barnen med
hårda ord och stränga yttranden utan
förmana vänligt men bestämdt, omutligt straffa
det onda samt först och sist vara konsekvent.
- Om åskådningsundervisningen uppstod vid
Tveta härads folkskollärareförenings möte i
Jönköping den 16 dennes en liflig diskussion.
Därunder uttalades den mening, att denna
undervisning i vårt land kommit in på en
afväg. Målet för densamma har medvetet
eller omedvetet blifvit, att den skulle utgöra
ett slags förberedelse till olikartade i skolan
förekommande läroämnen, exempelvis zoologi,
botanik, geografi m. m. Härigenom hade
denna undervisning förlorat sin själfständiga
ställning och verkliga innebörd: att uppöfva
barnets iakttagelseförmåga samt att ordna de
hos detsamma uppkomna föreställningarna.
Ämnets behandling, i verkligheten ganska
lätt, hade genom ofvanämda missriktning
blifvit svårare och urartade lätt till slentrian.
Mot de vid denna undervisning i allmänt bruk
varande landskapstaflorna framställdes flera
anmärkningar. De vore mindre naturtrogna,
ägde ej någon nationell karaktär och vore
öfverhopade med allt för många detaljer.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Göteborgs-kretsen: J. Franzén, Hulda Lundin
och Anna Lessel i Göteborg.]

Backe-kretsen: de afgående.

S. Nerkés-kretsen: dito

Falu kretsen: Hj. Boström, Hulda Lundin
och Augusta Larson.

Karlskrona-kretsen: Hj. Boström, Jänny
Olsson i Norrköping och Kr. Quint.

Linköpings-kretsen: Kr. Quint, Hj. Boström
och J. Cederberg i Norrköping.

b) Revisor.

Göteborgs-kretsen: A. F. Liljeholm i Göteborg.
Karlskrona-kretsen: dito

8. Nerkes-kretsen: Å. Lindén i Stockholm.
Backe-kretsen: dito

Falu-kretsen: dito

Linköpings-kretsen: dito

En nationaldag.

Göteborgs-kretsen, som i lördags
behandlade frågans två första moment, uttalade
sig för önskvärdheten af en särskild
nationaldag. T diskussionen rörande valet af
sådan från folkskolans synpunkt ansåg man
sig i främsta rummet böra tänka på den 6
november (som sedan gammalt
högtidlighållits i Gröteborg) och den 6 juni, den förra
en vinterfest, den senare en sommar- och
utflyktsfest och båda inträffande på tider,
då ett större antal af landets folkskolor
vore i verksamhet. Huruvida firandet af
den ena eller den andra af dessa historiska
bemärkelsedagar komme att utanför skolan
vinna den »popularitet», som vore ett
oundgängligt villkor för en verklig nationaldag,
vore ännu vanskligt att afgöra. För
närvarande och då folkskolans synpunkt vore
förberedandets och uppfostrandets, ansåg
man sig kunna med lika stor sympati
förorda firandet af båda de nämda
bemärkelsedagarna och öfverlämna åt erfarenheten
af-görandet, om en af dem borde ha företräde
framför den andra. Måhända skulle genom
detta högtidsfirande så småningom framväxa
en vägledande opinion i frågan och omsider
en nationell sed. Exempel saknades näm-

ligen icke, såsom en talare nämde, därpå,
att fester, till hvilka skolan tagit initiativ
och som ursprungligen varit endast skolfester,
snart nog tagit karaktär af högtidsdagar för
traktens hela befolkning. Föreningen
uttalade sig i enlighet härmed. (En talare
föreslog midsommardagen eller midsommarafton.)

Askers-kretsen: 1) Ja. 2) Antingen den
6 november eller 24 juni.

Backe-kretsen: l) Ja. 2) Den 6
november. 3) Öfverlämnades åt centralstyrelsen.

Falu-kretsen: l) Ja. 2) .Då för
närvarande fosterlandet ej synes kunna samla sig
omkring en dag såsom särskild nationaldag,
vill kretsen endast på det kraftigaste
betona vikten af ett högtidligt firande af alla
våra största fosterländska minnen.

S. Nerkés-kretsen ansåg en allmän
nationaldag önskvärd, men kretsen befarade, att
någon dag med minne, som förmår samla
hela nationen omkring sig, f. n. icke finnes.
Däremot borde gemensam festdag för
folkskolan konima till stånd med frihet att
hvar för sig välja ämne. I så fall komme
ju flera historiska personer att hyllas. En
sådan dag skulle förläggas till den varmare
årstiden och då skolorna i allmänhet äro i
verksamhet.

Karlskrona-kretsen: 1) Ja. 2) Den 6 juni.
3) Kretsen vill uppdraga åt centralstyrelsen
att ytterligare vidtaga nödiga åtgärder, så att
en större del af svenska folket måtte genom
Sveriges folkskollärarekår intressera sig för
och kraftigt bidraga därtill, att nationaldagen
måtte blifva en verklighet och komma att
allmänt firas.

Linköpings-kretsen: 1) Ja. 2)
Midsommardagen anses af flera skäl vara den mest
lämpliga som nationaldag. 3) Äfven från
folkskolans sida kan något göras, för att
denna dag skall komma att firas såsom
allmän nationaldag, genom att samla barnen
och lära dem älska fosterlandet i dess natur
och påminna om dess stora minnen.

Dechargefrågan.

Bollebygds-Sätila-kretsen ansåg det
oegentligt, att till biträde åt sekreteraren utbetalts
lika stort belopp som till sekreteraren,
hvadan för sekreteraregöromålen utbetalts
600 kr. i stället för af kretsarna beviljade
300 kr.* »Ansvarsfrihet beviljades likväl,
dock med det villkor och tillägg, att
centralstyrelsen hädanefter måtte framlägga för-

* Biträdande sekreteraren har hittills utfört
en del renskrifnings- och expeditionsgöromål
åt centralstyrelsen. Härför äger styrelsen
befogenhet enligt stadgarna att utanordna
ersättning. Den har ock att närmare bestämma,
hvad som åligger styrelsens funktionärer.
Sekreteraren har utfört allt, som enligt
styrelsens arbetsordning ålegat honom och mera
därtill. Enligt centralstyrelsens beslut skulle
biträdande sekreteraren aflönas med 75 öre i
timmen (eller samma belopp som utgick till
de vid senaste skolmötet å byrån tjänstgörande
biträdena), dock högst 300 kr. Som
biträdande sekreteraren under året tjänstgjort för
föreningens räkning bortåt 500 timmar, fick
han nöja sig med 300 kr. Ifall sekreterarens
arbete i föreningens tjänst skulle värderas pr
timme, blefve detta nog väsentligt mindre än
hvad byråbiträdena hade vid skolmötet. Skulle
den mening göra sig gällande inom
föreningen, att centralstyrelsen ej äger af
föreningens medel betala renskrifnings- och expedi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:06:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free