Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
609
ägnadt att förebygga dylika vådliga
konsekvenser.
Genom ett tidigare k. m:ts utslag -
af den 18 april 1884 - är förklaradt,
att alla i ett skoldistrikt boende barn, som
där rätteligen böra vara kyrkoskrifna,
skola ock där åtnjuta undervisning,
äfven örn de äro inom annat distrikt
kyrko-och mantalsskrifna.
Det hänger alltså på kyrkoskrifningen,
och i nu förevarande rnål har k. m:t
förklarat, att de omhandlade 11 flickorna
»icke rätteligen bort i församlingen
kyrkobokföras». Därmed följer då ock, att
församlingen ej har skyldighet att sörja
för dessa barns undervisning, utan
tillkommer detta vårdanstalten själf eller
ock skolråden i de församlingar, där
barnen rätteligen böra vara kyrkoskrifna.
Hvad åter angår i en församling
befintliga fosterbarn är lagen tydlig och
klar. Förordningen angående
kyrkoböckers förande bestämmer i § 14:
Fosterbarn från annan församling,
utackorderade eller utlämnade för vård från barnhus,
fattigvårdsstyrelse, annan myndighet eller
enskild person, skola, åtföljda af
flyttningsbe-tyg, upptagas i inflyttningsbokeii såsom
inflyttade, jämte det de i församlingsboken
antecknas under fosterföräldrarna.
Dessa barn skola alltså rätteligen vara
kyrkoskrifna, där de bo. Och om, såsom
insändaren framhåller, detta uraktlåtes,
har det ingen inverkan på barnens
skolgång. Enligt prejudikatet af 1884 (se
denna tidning n:r 19 nämda år!) åligger
nämligen skyldigheten att bereda
undervisning ål i skolåldern varande barn det
skoldistrikt, där barnen rätteligen böra
vara kyrkoskrifna, oafsedt om sådan
kyrkoskrifning skett eller ej.
Då i skolåldern varande barn, som
undervisas i folk- och småskolor utom
sina egna distrikt, uppgå för hela riket
till ett antal af icke mindre än 16,000,
kan det emellertid starkt sättas i fråga,
huruvida icke en lagstiftning här vore
på sin plats, så att man icke endast hade
prejudikaten att hålla sig till.
Manande exempel.
Vid det ombudsmöte, som Skottlands
allmänna lärareförening nyligen höll uti
Edinburgh, meddelades, att antalet
medlemmar hade under arbetsåret vuxit med
nära 700 eller ungefär dubbelt mot
ökningen under vanliga år.
Bland de beslut, som Belgiens
allmänna lärareförening fattade vid sin
årskonferens förlidet år, var äfven ett om
kraftigt arbete för ökning af föreningens
medlemsantal. Att detta beslut äfven sattes
i verket blef med talande siffror
ådagalagdt vid innevarande års konferens, som
under förra månaden hölls uti Bryssel
och var besökt af 1,800 medlemmar.
Då tillkännagafs nämligen, att föreningens
medlemsantal hade under arbetsåret vuxit
med omkring 2,000.
Latinet högre upp!
Göteborgs läraresällskap diskuterade
vid sitt senaste sammanträde frågan om
de moderna språken vid de allmänna
läroverken. Man kom därvid till det
resultatet, som också formligen fastslogs |
i resolutionen, alt »ingen fruktbärande re- j
form af de lefvande språkens ställning
vid de allmänna läroverken torde vara
möjlig, utan att latinet framflyttas till
klass 6: l». Det är ju - skrifver med
anledning häraf Göteborgs-Posten -detta
som reformvännerna här i landet önskat
och yrkat i många år. Om många
andra läraresällskap i likhet med Göteborgs
fattade samma förnuftiga resolution i
denna för det hela så viktiga detaljfråga,
skulle det mycket bidraga att skjuta på
reformen, på samma gång det skulle
göra lärarekåren mer populär inom alla
samhällsklasser. Ty det är att märka,
att så godt som alla klasser numera
med otålighet vänta på bättre tider för
vår ungdom, landets blomma och hopp.
Ecklesiastikdepartementets
folkskolebyrå. K. m:t har förordnat
kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet
Johan Edvard BäMin att från och med den
l d.’s tills vidare under år 1897 mot
åtnjutande af ett arvode för år räknadt utaf
1,000 kronor biträda med beredning samt
handläggning i öfrigt af till
ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå hörande mål och
ärenden enligt de närmare föreskrifter,
chefen för departementet meddelar.
Folkskoleinspektionen. K. m:t har
den 8 dennes förordnat komministern i
Färglanda pastorat Anders Johan Cedergren
att tills vidare intill slutet af år 1898
bestrida den genom Aug. Ekelunds timade
frånfälle lediga
folkskoleinspektörsbefatt-ningen i Dalsland och Nordmarks kontrakt
i Värmland samt därvid förklarat Cedergren
berättigad att för ifrågavarande uppdrag
åtnjuta ett arvode af 500 kr. årligen att
jämte resekostnads- och
traktamentsersätt-ning för inspektionsförrättningarna uppbäras
å landtränteriet i Älfsborgs län.
.Den nyutnämde inspektören är född å
Dalsland 1855, blef prästvigd 1884 och
utnämdes till komminister i Färglanda af
Västra Dals kontrakt 1894.
Vanartade barns uppfostran. Den
af k. m:t tillsatta
tvångsuppfostringskom-mittén har gifvit tvänne af sina
medlemmar, seminarierektorn J. Vickbom och
folkskolläraren Fridtjuv Berg, uppdrag att
utarbeta förslag särskildt rörande det
lämpligaste anordnandet af anstalter för
vanartade barns uppfostran. Sedan de nämda
kommittéledamöterna under de senaste
veckorna besökt dylika anstalter i Stockholm
och dess närhet (Hall, Skrubba,
Blecktornet m. fl.), anträdde de i lördags en
studieresa till öfriga anstalter af detta slag inom
landet.
Folkskollärare får ej aflägga ny
examen. Hos k. m:t har folkskolläraren i
G-unnarsnäs församling Gustaf Bergman,
som är född den l januari 1853, anhållit
om tillstånd att utan Inträdespröfning och
utan hinder af den framskridna åldern eller
af förut aflagd examen vid seminarium
blifva intagen i fjärde klassen af ett statens
folkskollärareseminarium eller, om detta icke
kunde beviljas, att, efter åhörande af de
praktiska öfningarna vid ett seminarium i
förening med privata studier i de ämnen,
som tillhörde seminariekursen, få vid ett
folkskollärareseminarium undergå examen på
tid, då afgångsexamen där hölles, och
erhålla betyg öfver den
undervisningsskicklighet och de kunskaper, han på detta sätt
kunde hafva förvärfvat, öfver hvilken
anhållan domkapitlet i Karlstad, efter
vederbörande seminarierektors hörande den 28 juli
och den l september innevarande år
afgifvit infordrade utlåtanden.
Vid föredragning af detta ärende har k.
m:t ej funnit skäl att bifalla den gjorda
ansökningen.
Tennmanska skolmålet inför k. m:t.
Skolrådet i Bjärtrå församling beslöt - med
anledning däraf att folkskolläraren vid Sandö
skola inom församlingen Mauritz Tennman
ansetts hafva tilldelat barn i skolan aga på
ett så otillbörligt sätt, att barnens hälsa
däraf kunde lida samt framtida men däraf
uppstå - vid sammanträde den 5 sistl.
januari af stänga Tennman från tjänstgöring,
dock med bibehållande af lön, intill dess
dom fallit i anledning af det åtal, som
komme att vid domstol anställas mot
Tennman för förseelse af ifrågavarande
beskaffenhet.
Tennman besvärade sig häröfver hos
domkapitlet i Hernösand, därvid yrkande, att
då han icke begärt tjänstledighet eller
blifvit af skolrådet på sätt gällande
folkskolestadga föreskrefve från sin befattning såsom
ordinarie folkskollärare skild samt
afstäng-ningen från tjänstgöringen vore olaglig,
domkapitlet måtte förständiga skolrådet att
oför-dröjligen låta honom komma i full och
oinskränkt utöfning af sin tjänst. Genom
beslut den 10 sistl. februari förklarade
domkapitlet,
att alldenstund inga särskilda
omständigheter uti ifrågavarande fall förelegat, som
kunnat berättiga skolrådet att mot Tennman
inskrida på annat sätt än som i § 32 af
gällande folkskolestadga bestämdes, funne
domkapitlet skolrådet hafva saknat befogenhet
att afstänga Tennman från tjänstgöring,
hvadan domkapitlet profvade skäligt förständiga
skolrådet att ofördröjligen låta Teimman
inträda i utöfning af innehafvande tjänst.
Skolrådet besvärade sig hos k. m:t, som
den l d:s ej funnit skäl att göra ändring
i domkapitlets beslut.
- Vid sluttinget med Nora häradsrätt
den 19 dennes afskrefs Tennmanska
skolmålet, sedan parterna ingått förlikning och
allmänna åklagaren återtagit sitt
ansvarsyrkande.
Församlingen gick förlustig
statsbidraget. Vid granskning af Örebro läns
landsbok för år 1893 och landtränteriets
specialräkning anmärkte kammarrättens revi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
