Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
sion säf delning, att enligt anordning den 4
maj 1893 till skolrådet i Vikers
kapellförsamling utbetalts lönetillskott med 466 kr.
67 öre för ordinarie folkskolläraren A. Gr.
Verner, hvilken, efter att i nämda egenskap
hafva oförvitligen tjänstgjort under mer än
fem år, för nio månaders undervisning
under år 1893 uppburit förutom
naturaförmåner 700 kronor i ärlig lön och 75 kronor
såsom ersättning för undervisning utöfver
åtta månader om året, ehuru, vid det
förhållande att sistberörda ersättning bort till
Verner utgå med en åttondedel af
minimilönen 700 kronor, eller med 87 kronor 50
öre, hvad som- bruste i berörda ersättning
för öfvertidsläsning måste anses ingå i det
årliga lönebeloppet, hvilket sålunda icke
uppgått till 700 kronor. Då således de i k.
kungörelsen den 5 oktober 1891 angående
lönetillskott af allmänna medel för
statsbidrags erhållande stadgade villkor icke blifvit
fullgjorda, fastställde kammarrätten genom
utslag den 5 dec. 1895 anmärkta beloppet
466 kronor 67 öre till betalning af t. f
landskamreraren C. Sandahl, på hvilkens
föredragning medlen utanordnats, honom dock
öppet lämnadt att sitt hos vederbörande
efter befogenhet åtcrsöka.
Uti en till k. m:t ingifven skrift, därvid
fogats intyg, utvisande dels att ersättning
för undervisning under år 1893 utöfver åtta
månader af året numera blifvit till beniälde
folkskollärare utbetaldt med sammanlagdt 87
kr, 50 öre, dels ock att församlingen den
5 januari 1897 återbetalt till Sandahl det
erhållna lönetillskottct, har Vikers
församling anhållit, att k. m:t täcktes af nåd
medgifva församlingen att återfå berörda numera
till statsverket återbetalda lönetillskott eller
så stor del däraf, som kunde i nåder varda
bestämd.
Vid föredragning af detta ärende den l
d:s har k. m:t ej funnit skäl ifrågavarande
ansökning bifalla.
Fråga om särskild organistlön.
Klockaren och organisten i Skellefteå
församling P. Zimdahl begärde hos
kyrkostämman genom skrifvelse den 19 augusti 1892
att utbekomma organistlön från sitt tillträde
den 25 augusti 1882 med 1,000 kronor
årligen och anförde som skäl härför
hufvudsakligen, att den öfverenskommelse, som
församlingen med hans företrädare A.
Lundberg träffat år 1871 och enligt hvilken
klockaren till organisten afstått en del af
klockarelönen, ej kunde berättiga
församlingen att som skett helt och hållet
undandraga sig skyldigheten att utbetala skälig
organistlön till Lundbergs efterträdare.
Kyrkorådet i Skellefteå af styrkte bifall till
sökandens begäran under åberopande däraf,
att den s. k. klockarelönen alltifrån senare
hälften af 1700-talet varit så mellan
klockaren och organisten fördelad, att den förre
uppburit två tredjedelar och den senare en
tredjedel, samt att af den år 1871 träffade
konventionen likaledes tydligen framgiiige, att
af lönen en tredjedel skulle tillfalla
organisten. Zimdahl hade dessutom i tio år utan
anmärkning uppburit lön efter denna
öfverenskommelse, och skulle hans
fordringsan-språk godkännas, skulle nya tvistigheter
uppstå om hvilka som skulle anses skyldiga att
till det äskade beloppet bidraga, då en hel
del af de betalningsskyldige aflidit, försålt
sina hemman eller från församlingen af flytt ät.
Med bifall till detta kyrkorådets
uttalande afslog kyrkostämman 1895 Zimdahls
framställning. Hos länsstyrelsen i
Västerbottens län besvärade sig Z. under
anförande af åtskilliga nya skäl, bl. a. att
organistlönen uti den reglering, som efter Z:s
afgång skulle tillämpas, upptagits till 1,500
kronor och yrkade att församlingen måtte
förklaras skyldig att utgifva ogulden
organistlön med 1,000 kr. för år från den 25
augusti 1882 till den 27 november 1891,
då annan reglering af lönerna för hans
tjänstetid vidtagit.
I afgifven förklaring bestred
församlingen detta yrkande som orättvist och
obilligt samt framhöll, att lönekonventionen af
1871 borde vara bindande för Zimdahl, då
han själf utdebiterat och uppburit sin
aflöning enligt denna öfverenskommelse,
hvilken han således synes hafva godkänt. Han
hade ej heller styrkt storleken af den lön
han uppburit och kunde ej äga rätt att
uppbära annan organistlön än församlingen
vid klockare- och organisttjänsternas
ledighet uti kungörelsen utfäst sig att betala
eller i medeltal något öfver 2,000 kr.
årligen för båda tjänsterna jämte boställsjord
och bostad.
Grenom utslag den 31 december 1895
utlät sig länsstyrelsen,
att då Z. varit berättigad uppbära
klockarelön enligt k. förordningen den 8 febr. 1681,
tills annorledes blifvit mellan honom och
församlingen öfverenskornmet, enär han tillträdt
tjänsterna före utfärdandet af k. förordningen
den 2 november 1883, samt han styrkt att J
den lön han under sin tjänstetid uppburit j
ej öfverstigit hvad han haft rätt att uppbära
som klockare, hvadan han icke erhållit någon
lön såsom organist, ehuru församlingen enligt
kyrkolagens 24 kap. 30 § varit skyldig att
sådan lön till honom utgifva; för den skull
och då invändningen, att en del af de
betal-ningsskyldige aflidit o. s. v. så mycket
mindre kunde förtjäna afseende, som aflöningen
utginge af församlingen och ej skulle af de
enskilda sainmanskjutas samt Z. genom sin
underlåtenhet att tidigare göra sin rätt
gällande ej kunde anses hafva förverkat sin
rätt eller som full ersättning godkänt den
uppburna lönen, profvade länsstyrelsen
rättvist att förplikta Skellefteå församling att till
Z. genast utgifva organistlön för tiden 25
augusti 1882-27 november 1891 beräknad efter
500 kr. för helt år.
Kammarkollegium, där både
försarnling-gen och Z. sig besvärade, förklarade den
16 november 1896, att då organist jämlikt j
24 kap. 30 § i kyrkolagen af församling |
aflönas allt som de däröfver kunna förenas, |
men någon särskild organistlön ej varit af j
Skellefteå församling utfäst utöfver den i j
kungörelsen om de lediga tjänsterna angifna |
lönen, hvilken enligt Z:s medgifvande af
honom till fullo bekommits, funne
kollegium skäligt att med bifall till församlingens j
besvär till all kraft och verkan undanrödja |
länsstyrelsens utslag, i hvad detsamma
af-såge åläggande för Skellefteå församling att !
till Z. utgifva särskild organistlön under
ofvannämda tid. j
K. m:t har den l d:s ej funnit skäl att j
i detta kammar k ollegii utslag göra ändring. |
Organist skall vara examinerad.
Vikarierande folkskolläraren och organisten
i Sunnemo församling Andreas Alsterlind
har hos k. rn:t anhållit om tillstånd att,
utan hinder däraf att han icke aflagt
organistexamen, söka och innehafva förenade
folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningarna inom nämda församling, men har
k. m:t ej funnit skäl att till berörda
ansökning lämna bifall.
En klockarepension, som indrogs.
Voxtorps församling, Kalmar län, beslöt å
kyrkostämma den 5 mars 1895, att
organisten och klockaren i församlingen P. J.
Linder i och med frånträdande af
folkskollärarebefattningen äfven skulle afgå från
klockare- och organistjänsten mot erhållande
af halfva klockare- och organistlönen med 100
kr. årligen under sin återstående lifstid.
Den 7 juli 1896 upphäfde emellertid
församlingen sitt förra beslut.
Häröfver besvärade sig L. hos
länsstyrelsen i Kalmar län under yrkande, att
sistberörda beslut såsom kränkande hans
enskilda rätt måtte undanrödjas och
beslutet af den 5 mars 1895 förklaras äga
bestånd.
Länsstyrelsen förklarade genom resolution
den 5 sept. 1896, att enär L. icke visat,
att öfverklagade beslutet kränkte hans
enskilda rätt såsom medlem af Voxtorps
församling, eller i öfrigt ådagalagt något
förhållande, som lagenligen kunde föranleda
till beslutets upphäfvande, lämnades
besvären utan afseende.
Kammarkollegium åter, hvarest L.
fullföljde talan, yttrade i utslag den 22 sistl.
februari,
att enär Voxtorps församling å
kyrkostämma den 5 mars 1895 utan vidare villkor
bestämt, att L. i och med frånträdande af
folkskollärarbefattningen, äfven skulle afgå från
klockare- och organisttjänsten mot erhållande
af halfva klockare- och organistlönen med
100 kr. årligen under sin återstående lifstid,
samt församlingens senare, efter det L. redan
ingifvit sin ansökning om afsked, fattade
beslut, att förenämda belopp, hvilket måste
anses såsom en honom tillförsäkrad pension,
icke skulle komma honom till del, kränkte
hans enskilda rätt, blefve församlingens
härutinnan å kyrkostämma den 7 juli 1896
fattade beslut till all kraft och verkan
undan-röjdt.
Försarnlingen anförde besvär hos k. m:t,
som den l dennes, med upphäfvande af
kam-markollegii utslag, fastställt länsstyrelsens i
målet meddelade beslut, »Linder dock obetaget
att mot vederbörande i annan laga ordning
anställa den talan, hvartill fog må
förefinnas ».
L. får sålunda på vanlig domstolsväg
söka utfå den honom en gång tillerkända
klockarepensionen.
Rätt att återinträda i tjänstgöring.
Klockaren och organisten i Torsåkers
församling Malcolm Allander, hvilken allt ifrån
år 1887 åtnjutit tjänstledighet från
klockare-och organisttjänsterna på grund af genom
företedda läkarebetyg styrkt sjukdom och
under tiden varit bosatt utom församlingen,
anmälde skriftligen hos kyrkorådet sig vilja
återflytta till församlingen och från och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
