Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
643
Skbg. Läsningen å de 3/4 mil från hvarandra
belägna stationerna pågår 3 dagar i veckan
å ena och 2 dagar å andra stationen,
växelvis hvarje termin. Barnantalet å hvardera
stationen uppgår till öfver 70. Lärarebostad
finnes blott å ena stationen, hvadan läraren
hvarje vecka har att vandra 45 km. Att
under dylika ogynnsamma anordningar täta
lärareombyten äga rum, är ej att undra på.
- En stämningsfull fest ägde den 25 oktober
rum i Källby, Skbg. Med sång af skolbarnen
och högtidstal af v. pastor Mellen samt
föredrag af läraren på platsen A. G. Apelqvist
om svenska folkundervisningens historia,
invigdes nämligen ett nytt skolhus, som kostat
omkring 9,000 kr. och innehåller skolsal,
af-klädningsrum, slöjdrum, bibliotek och
lärarebostad. En skolvän hade skänkt en svensk
flagga, som invigningsdagen var hissad för
första gången. I det nya huset hölls sedan
ett angenämt samkväm, däri nästan alla
församlingens skattskyldige medlemmar deltogo.
- Vårt folkskoleväsen och vår slöjd ådrogo sig
rumäniska ministern Beldimans synnerliga
uppmärksamhet, då han besökte Stockholm
med anledning af jubileumshögtidligheterna,
hvarför han ock till regeringen därom ingaf
en utförlig berättelse. Nu har professor
Stefan Sihleanu, statssekreterare i rumäniska
undervisningsministeriet, anländt hit för att
på regeringens uppdrag taga närmare
kännedom om slöjden och undervisningen vid våra
skolor. I lördags besökte han, åtföljd af
folkskoleinspektören d:r Bergman och rumäniske
generalkonsuln Möller, flera af hufvudstadens
folkskolor.
- Gustaf Adolfsdagen har på flera ställen
firats af skolbarnen. Sålunda hölls i Lunds
domkyrka en barngudstjänst, som bevistades
af samtliga skolornas lärjungar under tillsyn
af lärare och lärarinnor, och hvarvid
stads-komminister Segerberg höll en kärnfull
betraktelse öfver Matt, 16: 25. - I Falun hölls
föredrag af folkskolläraren E. Rönnstedt om
dagens troshjälte, hvarjämte en gosse
deklamerade och flickorna sjöngo Gustaf
Adolfssånger. - I Göteborg samlades barnen kl 10
i gymnastiksalarna eller å skolgårdarna, där
föredrag hölls af en bland lärarne, sånger
afsjöngos och lefverop utbragtes. Lof från
läsningen var l ämnadt hela dagen.
- Botkyrka sparkasseförening har till
uppgift dels att tilldela hvarje i församlingens
småskolor under året ny inskrifvet, socknen
tillhörande barn en motbok med
postsparbanken .och göra därför erforderliga insättningar
och dels att inlösa till småskolans barn för
flit och godt uppförande utdelade flitkort.
Föreningen har verkat sedan 1886 och
därunder tilldelat icke mindre än 496 barn
möt-böcker med postsparbanken och sålunda
insatt för hvarje af dessa barn en krona.
Under sistlidet år utdelades 54 stycken spar
banksböcker och 44 kr. 54 öre för flitkort.
Föreningens ordförande är folkskolläraren P.
Lagerblad.
- Hur skall den uppväxande ungdomen utbildas
till verkligt goda karaktärer? var en fråga, som
vid sammanträde mellan Söderhamns skolråd
och lärarepersonal den l dennes kom under
diskussion. Inledaren ansåg, att folkskolan
ej på den korta tiden af 48 månader kan
hafva afgörande inflytande på ungdomens
karaktärsutbildning. Skolämnena och främst
kristendomsundervisningen måste oaflåtligt
understödjas genom inpräglande af goda
vanor, såsom lydnad och sanningskärlek,
ordning och renlighet m. m. Därför borde
ordningsregler tryckas, så att skolans lärdomar
måtte följa barnen till deras hem, bekväma
tvättställ inrättas i hvarje skola, på det
barnen måtte vänjas vid renlighet o. s. v.
Hf Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt j
flera lärare, lärarinnor, organister, skolråds- j
medlemmar och skolvän ner. Profnummer
utdelas gratis.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Motioner.
1. Tuberkulosen i skolorna.
Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Under de senast förflutna åren har
uppmärksamheten alltmer riktats på den fara,
som hotar vårt folk genom den i ständig
tillväxt stadda tuberkulosen. Denna
sjukdoms bekämpande kan sägas vara en fråga
för dagen, då konungen anslagit den s. k.
jubileumsfonden för sådant ändamål.
Genom denna konungsliga gärd har frågan
förts framåt till det mera svårlösta
momentet om sätten för sjukdomens bekämpande.
Då det torde vara antagligt, att
dödlighetsprocenten till följd af lungsot är ganska
stor bland landets folk- och småskollärare
(-lärarinnor) och inom deras familjer, anser
kretsen detta förhållande vara ägnadt att
föra frågan till öfverläggning inom S. A. F.
Inom Alfta-Ofvanåker-Voxnakretsens
verksamhetsområde är tuberkulosen utbredd i
betänklig grad. Redan år 1893 påpekade
dåvarande kyrkoherden i Of vanåker L.
Fredborg, hvilken jämväl studerat
läkarevetenskap, tuberkulosens kriuggripande i dessa
socknar vid ett af nämde person hållet
föredrag »om lungsoten». För närvarande
finnas inom kretsen skolor, i hvilka flera
barn, som enligt läkares utsago äro
angripna af tuberkulos, undervisas. Dödsfall med
nämda dödsorsak hafva äfven under de
senaste åren här förekommit bland barn i
skolåldern.
Enligt § 43 i folkskolestadgan äger
skolrådet rätt att, där smittosam sjukdom
yppar sig, för längre eller kortare tid inställa
undervisningen, äfvensom att af annan
giltig orsak befria lärjunge från oafbruten
skolgång, dock det senare med förbehåll att
föräldrar eller målsmän kunna och vilja taga
sorgfällig vård om sådan lärjunges
undervisning. Men äfven med denna
befrielserättighet står skolrådet maktlöst, eller det
har åtminstoDe icke tillämpat den i fråga
om tuberkulosen, ehuru den hör till
smittosamma sjukdomar. Fullkomlig befrielse från
skolgång vore här den enda verksamma
åtgärden, och därtill torde skolrådet, på grund
af förbehållet i nämda paragraf, vara
för-hindradt, då barnens föräldrar eller
målsmän oftast icke kunna meddela erforderliga
kunskaper.
Sålunda kvarstår faran för smittans ut
bredning i skolorna, fara för såväl barn
som lärare men störst för de senare, hvilka
snart sagdt dagligen under större delen af
året äro utsatta för smittämnet. Det synes
vara ett berättigadt kraf såväl från
lärarekårens som från allmänhetens sida, att
några åtgärder häremot af vederbörande
myndigheter snarast möjligt måtte vidtagas.
Beträffande dessa åtgärder vill kretsen
nu icke göra något uttalande i detalj men
vill dock som ett hufvudmoment framhålla
nödvändigheten af en årligen förekommande
läkarebesiktning af sådana skolpliktiga barn,
hvilka hafva hemvist i tuberkelsmittade
familjer samt, i händelse att dessa barn
befinnas angripna, deras fullständiga
afskiljande från skolorna.
Faran för smittans utbredning genom
långsiktige lärare och lärarinnor torde, om den
ock måste beaktas, icke vara så
öfverhängande. Dels står en sådan lärarekraft ej
länge ut med arbetet, dels får man hos
lärarepersonalen förutsätta insikt om
nödvändiga försiktighetsmått samt ett samvetsgrant
iakttagande däraf, något som hos barnen
icke kan tillräckligt öfvervakas.
På grund af det i korthet anförda få vi
hemställa, att centralstyrelsen under loppet
af nästkommande år ville förelägga
Sveriges allmänna folkskollärareförening de
frågor till öfverläggning, hvartill
centralstyrelsen med anledning af här gjorda uttalande
kan finna sig föranlåten, och som vi här
nedan blott förslagsvis formulera:
1. Förekommer bland skolpliktiga barn
eller i deras hem inom kretsens område
tuberkulos till den grad, att fara för
smittans utbredning i skolorna förefinnes?
2. Hvilka åtgärder häremot anser
kretsen nödvändiga?
3. Önskar kretsen, att centralstyrelsen
hos k. m:t gör de framställningar i saken,
hvartill den genom föreningens uttalande
finner sig föranlåten?
Of vanåker den 25 september 1897.
A Alfta-Ofvanåker-Voxnakretsens vägnar:
J. Hedin.
Kretsens ordförande.
j 2. Äskådlighetsprincipen* tillämpning
pä innanläsningen.
Utdrag ur protokoll vid Norra
Helsinglands skollärareförenings årsmöte i
Hudiksvall den 25 september 1897.
Därefter förekom frågan: »Huru bör
åskådlighetsprincipen tillämpas på
innanläsningen?» som inleddes af skolläraren
Vestberg. Sedan inledaren erinrat om de
fordringar man har på en god innanläsning och
hvilka medel man vanligen använder för att
ernå en sådan, öfvergick han att visa, huru
föga de typografiska anordningarna af
läs-öfningarna äro ägnade att åskådliggöra
läs-tonen, rytmen och nyanseringen under
läsningen. Medan man i en sång hade de
minsta skiftningar i dess utförande åskådligt
angifna, måste man i fråga om
innanläsningen uteslutande genom muntlig undervisning
utan understöd af textens typografi inlära
såväl dess växlande tonhöjd som dess
uttalshastighet och vederbörliga pausering.
Hvad den förra beträffar, vore en tonlös
preposition eller artikel tryckt med samma
typer som sitt betonade hufvudord och
dessa trots olikheten i betoning jämväl
sinsemellan lika. Endast vid några få tillfällen
förekomme kursivering men så sporadiskt,
att meningen därmed vore barnen nästan
främmande. Hvad rytmen vidkommer, vore
denna visserligen till någon del angifven
genom skiljetecken, men då dessa vore
syntaktiska tecken och ej deklamatoriska
och då långt flera uppehåll, än som angaf»
ves genom dem, fordrades för en
uttrycksfull läsning, ansåg inledaren det lika illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
