- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
647

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 45

SVENSK LÄRARETIDNING.

647

logiska tidskrifter ett frågoformulär rörande
det första barndomsminnet af den bekante
franske psykologen Victor Henri. Han
erhöll emellertid ej mera än 123 svar, ehuru
han vändt sig till de psykologiskt
intresserade i alla länder.

Min förhoppning är, att då jag nu med
en liknande framställning vänder mig till
mitt lands intelligenta lärarekår, jag blott
inom denna skall finna ett långt större
antal personer, som äga nog psykologiskt
intresse för att lämna mig de erforderliga
upplysningarna rörande hvars och ens
personliga erfarenheter.

Om denna min förhoppning ej sviker, så
kommer därigenom ett gagnande bidrag att
lämnas till vår tids så ifrigt bedrifna
psykologiska forskning, och därjämte ett
vittnesbörd gifvas om graden af bildning och
vetenskapligt intresse hos Sveriges lärarekår.

I dessa syften vågar jag bedja Eder alla
till mig insända skriftliga svar på
nedanstående frågor:

1. Har Ni godt synminne? Kan Ni
t. ex. liksom se i minnet en persons ansikte,
en viss byggnad, en blomma? Kommer Ni
bättre ihåg föremålens former eller deras
färger? Har Ni anlag för teckning?

2. Har Ni godt hörselminne? Kan Ni
t. ex. liksom höra i minnet ett musikstycke,
en bekant persons röst? Är Ni musikalisk? ’
Har Ni lätt att lära utantill? H ar Ni godt
minne för siffror, årtal och namn?

3. Har Ni godt känslominne f Kan Ni
t. ex. i minnet liksom lefva om igen den
glädje, som Ni förut erfarit, förvåningen,
vreden ? Eller är det snarare så, att Ni
endast vet, att Ni vid ett visst tillfälle var

i den eller den sinnesstämningen, utan att j
Ni genom minnet åter kan försätta Eder
däri? Är Ni lättrörd, häftig?

4. Ansågs Ni i allmänhet såsom ett
tidigt utveckladt barn?

5. Hvilket är det första barndomsminne,
som M nu kan erinra Eder? Huru
gammal var Ni vid den händelsen? Beskrif
detta minne så fullständigt som möjligt men
utan att mel fantasien lägga något till.

6. Har Ni förut erinrat Eder detta minne?
Hvad framkallade då erinringen däraf? Har
man berättat händelsen för Eder, eller har
Ni själf kommit att tänka därpå?

7. Kan Ni kontrollera denna erinrings
öfverensstämmelse med verkligheten?

8. Kan Ni angifva det sannolika skälet,
hvarför just detta minne inpräglat sig hos
Eder?

9. Hvilket är det andra minnet i
ordningen från Eder barndom? Huru gammal
var Ni vid den händelsen?

10. Från hvilken ålder har Ni talrika
barndomsminnen ?

11. Har Ni yngre syskon, och i så fall
huru mycket yngre äro de, och kommer Ni
ihåg, när Ni mottog första underrättelsen
om deras födelse?

12. Har Ni barn, och i så fall ha dessa
godt minne (synminne, hörselminne, minne
för siffror, namn och årtal)?

Svaren torde benäget numreras på samma
sätt som frågorna och, undertecknade med
afsändarens namn och adress samt på ku-

vertets baksida försedda med anteckningen:
»Från Läraretidningens publik»,
godhetsfullt före detta års slut sändas till

Docent Frans von Schéele,
Linnégatan 18, Uppsala.

Utlandet.

Folkskoleinspektionen i Finland. I

följd af folkskolornas hastiga ökning på
landsbygden har folkskoleinspektionsdistriktens
antal äfven ökats. Ursprungligen voro de blott i
8, för ett par år sedan blefvo de 12 och skola
med nästa års ingång bli 16. l

Störst i fråga om kommunernas antal äro |

Åbo^ Kaumo och Brahestads distrikt med hvar- |

dera 47; minst Borgå med 18 och Kuopio j

med 15 kommuner. j

Största invånareantalet hafva Björneborgs |

med 212,000. och Vasa med 195,000. Minsta j

Borgå med 91,000. j

De flesta folkskolorna har Vasa distrikt, .

nämligen 99, och Tavastehus, som har $6. \

Minsta antalet eller 58 har Uleåborgs distrikt. ;

Samtliga inspektörerna i Finland ägna sig \

som bekant uteslutande åt detta uppdrag. ,

En originell undersökning har ägt rum

i Kanada. I december förra året utsände un- j

dervisningsministern därstädes en serie frå- l

gör till skolinspektörerna för att få utrönt, i

i hvad mån skolungdomens karaktär och håll- i

ning under den senaste 20 åren blifvit påver- l

kad af lärarnes inflytande. t> j

Angående lärjungarne spordes t. ex.: Är j

skolkning stadd i tillväxt? Kif va barnen lika j

mycket nu som för 10-20 år sedan? Äro de j

mera vänliga mot hvarandra, mera mänskliga |

mot djuren, mindre bullersamma på gatorna, ’

mera sanningskära och rättframma i skola och |

på lekplats, mer att lita på i lärarens från- j

varo, lättare att hålla uppsikt öfver utan l

kroppsaga, mer betänkta på att taga hänsyn j

till lärarens trefnad, nättare och renligare i |

fråga om sig själfva och i allmänhet finare i |

sättet? Hvilka äro de vanligaste skolförseel- |

serna? o. s. v. ’

Inspektörernas svar innehålla, att skolkning |

sällan förekommer och har förlorat mycket af j

sin gamla romantik. Slagsmål anse lärjung- j

arne under sin värdighet. För tjugo år se’n |

voro de en vanlig företeelse - och jag, säger j

en inspektör, måste gå fem år tillbaka före j

min inspektörstid för att kunna erinra mig j

någon fejd i den gamla stilen. Kamp finnes j

än, men den utkämpas ej längre med knyt- j

näfvarne, och valplatsen har flyttats från lands- j

vägen in i skolsalen, där nu gossar och flickor ]

täfla i andlig strid. Lekar af ett eller annat i

slag hafva aflöst de gamla skolplatsstriderna, l

Kroppsagan har nästan försvunnit. »Man |

slår mindre och lär mer.» Endast undantags- i

vis utdelas stryk: dels stöter den allmänna j

opinionen, dels undvika lärarne den helst, j

och framför allt bli de förseelser, som för- j

tjäna sådant straff, allt mera sällsynta. Ja, i
en inspektör utbrister med en i våra
inspektörsberättelser något ovanlig tvärsäkerhet:
»Den, som ej förstår att nutida barn äro mera

sediga nu än förr, bör helst gå och låta un- j

dersöka sig af en läkare, som är specialist i i

nervositet och sinnessjukdomar.» |

En och annan anser, att kroppsagan för
litet användes. En framsynt man påpekar, att
det i samhället finnes en böjelse att sluta till
ögonen för brottet och släppa brottslingarna
för så godt köp som möjligt. Kanske har
denna klemighet äfven banat sig väg in i
skolan.

De oftare förekommande skolförseelserna
äro cigarrettrökning och användande af fula
ord.

*



Rörande lärarne, deras moral, religiositet
o. s. v. hafva likaledes till inspektörerna
framställts frågor.

Nästan utan undantag hafva inspektörerna
lofordat lärarnes moral. Den förklaras kunna

lugnt täfla med moralen hos hvilken klass
som helst, prästerskapet ej undantaget.
Flertalet af lärare afhålla sig från allt bruk af
rusdrycker och tobak.

En inspektör upplyser, att år 1892 funnos
bland 100 lärare på landet 6 rökare och 2
hvilka förtärde sprit som njutningsdryck. Nu
känner han ingen som röker eller brukar
starka drycker. Somliga inspektörer äro
synnerligen skarpa mot bruket af tobak. En
säger: »Olyckligtvis finns det lärare, som
använda pipa eller cigarr. Personlig snygghet
fordrar afhållsamhet från slikt snusk och
smörja.»

ULTOMTEN,

Skolbarnens jultidning,

är nu, sedan tryckningen pågått 14 dagars
tid och färgerna hunnit torka, färdig att
börja utsändas till de många små
abonnenterna landet rundt.

I slutet af denna vecka (eller allra senast
nästa måndag) utskickas Jultomten till alla,
som begärt att få den fore den 20
november. I nästa vecka börjar den allmänna
utsändningen, och expedieras tidningen då
i första rummet till dem, som rekvirerat
pr kontant (genom postanvisning eller
annorledes), och sedan till alla, som begärt att
få Jultomten »genast» eller före november
månads utgång.

Fullständiga exemplar af båda
tidningarna Jultomten och Tummeliten erhållas mot
insändande af 40 öre i spar- eller frimärken.
Praktupplagan erhålles likaledes mot
insändande af 50 öre.

Tidningarna innehålla detta år:

Originalteckningar

af

Aug. Malmström,

Jenny Nyström,

Johan Tirén,

Gerda Tirén,

Bruno Liljefors,

V. Andrén j
Ottilia Adelborg,
Natanael Beskow,
Elsa Maartman,

Axel Borg,

G. Wennerberg,

Karl Aspelin,

Emil Äberg,

Gunnar Hallström,

K, Stangenberg

m. fl.

Originalbidrag

af

Frithiof Holmgren,

Anna Wahlenberg,

Frans Hedberg,

Edvard Evers,

Henrik Wranér,

Daniel Fallström,

Hugo Gyllander,

Natanael Beskow,

Chicot,

Fredrik Nicander,

Johan Nordling,

Paul Nilsson,

Emmy Köhler,

Hj. B.,

Ivar Hallström (musik)
m, fl.

Fullständig innehållsförteckning f Or de olika
tidningarna meddelades redan i n:r 43,
hvartill hänvisas.

Tryckningen pågår fortfarande, men för
bestämmande af upplagornas storlek
anhål-les vördsamt, att rekvisition göres pr
omgående.

___Alla, som önska Jultomten

eller Tummeliten, torde alltså
skyndsamt insända beställningar.

Adressen är endast:
Svensk Läraretidning, Stockholm N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:06:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free