Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 46
där må kunna erhålla nödig undervisning
och öfning i trädgårdsskötsel och
trädplantering. Samma föreskrifter hafva
sedermera influtit dels i den förnyade
folkskolestadgan af år 1882 §§ 12 och 56, dels i
stadgandena om lärarnes löneförmåner § l
mom. 3
Om vi betrakta stadgandena angående
denna sak, synes således allt vara väl
be-ställdt. Men vid närmare iakttagande finna
vi dock, att en förändring till det bättre
behöfver åstadkommas. Stadgandet om
trädgårdsskötsel i folkskolan är nu så gammalt,
att det nu ej kan anses för tidigt att fordra j
att ämnet blifver obligatoriskt åtminstone
på landet och i flertalet städer, och att
således orden »bör» och »så vidt sig göra
låter» samt »där lämpligt jordland därtill
blifvit upplåtet» utbytas mot ordet skall,
Men det vore ej nog med att det
stadgades, att det skall finnas jord vid hvarje
folkskola för undervisningens och lärarens
behof, utan det skulle också vara bestämdt
huru stor deri minsta arealen får vara. I
de genom föranstaltande af styrelsen för
Lars Hiertas minne utgifna
»Normalritningar till folkskoleträdgårdar» finnas förslag på
4 olika storlekar nämligen 60, 50, 40 och
30 ar, och då är däri ej inbegripet lärarens
jordland för odling af rotfrukter, men
däremot tomtplatser och lekplan samt den så
kallade skolparken eller hvad vi vanligen
kalla trädgård äfvensom barnens särskilda
planteringsland. Då skolans jordareal skall
fördelas till så många olika ändamål torde |
förslagsvis 50 ar utgöra det minsta nöd- j
vändiga. |
En annan sak blir sedan, hvem som skall
bekosta skolträdgårdens anläggning samt
ändamålsenliga och planmässiga anordning. I |
det förut omnämda k. cirkuläret
anbefalldes domkapitlen anmoda skolråden att
ombesörja detta. Men huru denna anmodan
iakttagits är nogsamt kändt, om man
frånser i det stora hela några få glädjande un- j
dantag. I första hand borde således
anläggningskostnaden tillhöra skoldistrikten och
ej, såsom i de flesta fall där hittills något
är gjordt, lärarne. Men äfven
hushållningssällskapen eller landstingen böra därvid
bistå med tillhandahållandet af nödiga träd
och buskar antingen helt och hållet gratis j
eller till nedsatt pris.
l detta sammanhang torde vara önskligt
att erhålla ett uttalande i hvilken riktning
den praktiska undervisningen i
trädgårdsskötseln uti folkskolan hufvudsakligen bör
gå. Med den jämförelsevis ringa tid, som
kan för ämnet anslås, får man väl anse,
att den ej bör splittras på allt möjligt, som
kan räknas höra till trädgårdsskötsel,
troende att barnen därigenom skola blifva
utbildade till skickliga trädgårdsmästare.
Vikten och betydelsen i ekonomiskt och
estetiskt afseende af en god fruktträdgård
har vårt folk allt mera kommit till insikt
uti. Därföre bör ock i första rummet
uppställas den fordran på undervisningen i
trädgårdsskötsel, att den tillgodoser of ningen
af fruktträdens uppdragande, förädling och
plantering samt därnäst uppdragandet af
bär- och prydnadsbuskar. Där
skogsplantering kan åstadkommas, bör den ej förbi-
ses. Hvad köksväxtodlingen med barnen
å »egna» trädgårdssängar beträffar, torde
erfarenheten tillräckligt visat, att nyttan
därmed ej motsvarar den tid och kostnad,
som därpå offras, då sommarferierna i de
flesta fall lägga hinder i vägen för deras
behöriga skötsel Lika stor nytta torde i
detta fall vinnas om barnen finge deltaga i
skötandet af lärarens köksväxtsängar.
Skall en skolträdgård skötas så, att den
medför något egentligt gagn för
undervis-Ringen, så kräfves å lärarens sida mycket
arbete utöfver det, som kommer på de
egentliga skoltimmarna. Till slöjden bidrager
staten och på inånga ställen äfven
församlingarna med ganska stora belopp, men för ett
så viktigt ämne som trädgårdsskötseln göres
på de flesta ställen af församlingarna intet
och af staten göres ingenting alls. Därför
har ock resultatet blifvit sådant det är.
Därför borde ock staten eller
församlingarna eller ock bådadera träda emellan och
lämna någon särskild ersättning ät läraren
för undervisningen uti trädgårdsskötsel och
den därmed förenade skötseln af
skolträdgården. Denna ersättnings storlek torde
blifva beroende på trädgårdens storlek och
undervisningens omfång jämte en del andra
omständigheter. Något visst minimum
behöfde emellertid blifva lagstadgadt.
Angående den form, under hvilken
frågan om trädgårdsskötseln i folkskolan bör
framläggas för kretsarna, hafva vi tänkt oss,
att den lämpligen kunde uppställas i följande
frågor till besvarande:
1. Anses det önskligt, att §§ 12 och 56
uti folkskolestadgan samt § l mom. 3 uti
stadgandena om aflöning och lönetillskott ät
lärare och lärarinnor erhålla sådan lydelse
att därigenom blir stadgadt, att hvarje
folkskola på landet äfvensom vid alla
stadsskolor, där ej oöfverstigliga svårigheter lägga
hinder i vägen, lämpligt jordland till
skolträdgård måste finnas’?
2. Huru stor areal, bör hvarje folkskolas
område minst utgöra?
3. Hvem bör bekosta skolträdgårdens
ändamålsenliga anläggning?
4. Hvaruti bör hufvudvikten läggas vid
den praktiska undervisningen i
trädgårdsskötseln i folkskolan?
5. Bör läraren erhålla särskild ersättning
för den med undervisningen i
trädgårdsskötseln förenade skötseln af skolträdgården, och
i så fall hvarifrån bör den utgå och till
huru stort belopp?
6. Hvilka åtgärder böra vidtagas för
ernående af de framställda önskningsmålen?
Enköping den 17 april 1897.
Aug. Herlander. E. V. Eriksson.
Förestående motion godkändes vid
Sydvästra Upplandskretsens möte i Enköping
den 17 april 1897, och skulle
centralstyrelsen anmodas utsända ärendet till
behandling i kretsarna under nästa år.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Karlskoga, Öreb.: Vid Sibbo folkskola skall
inrättas ny slöjdskola för gossar, den tionde
inom församlingen. Småskollärarinnornas
andra lönetillägg höjdes från 25 till 75 kronor.
Två slöjdlärarinnor fingo ersättningen höjd
från 50 till 80 kronor.
Nordmark, Vrml.: Fortsättningsskola skall
inrättas vid Mokärnshyttan från och med
nästa år. Två småskollärarinnor fingo lönen
höjd från 400 till 430 kr. Den ena af dessa
undervisar i lägre afdelningen af folkskola
och den andra i mindre folkskola.
Gamla Lödöse, Älfsb.: Ett nytt folkskolehus
med rymliga skolsalar samt vacker
bostadslägenhet om 4 rum och kök skall uppföras.
Arnäs, Vnrl.: En lärare och en lärarinna
skola ytterligare tillsättas vid folk- och mindre
folkskolan. Springvatten anlägges till skolan
vid kyrkan.
Jockmock, Nbtn: Organistens lön höjdes från
50 till 200 kronor. En femmannakommitté
tillsattes för att påbörja förarbeten till ett nytt
tidsenligt folkskolehus.
Hajom, Älfsb.: Slöjdskola skall inrättas,
sedan läraren nästa år genomgått en slöjdkurs
vid Nääs.
Hangvar, Gotl.: Slöjdlärarens arvode höjdes
från 75 till 100 kr. Kvinnlig slöjd införes från
och med nästa år i alla sko orna, och erhålla
lärarinnorna 40 kronors lön. Mindre
folkskolans lärare fick lönen höjd till 450 kr. Orgel
skall inköpas till raindre folkskolan och
planteringen kring densamma kompletteras.
Hogrån, Gotl.: Slöjdskola för flickor samt
fortsättningsskola komma att anordnas.
Långemåla, Kalm.: Slöjdskola för flickor skall
inrättas vid flyttande folkskolan i
Barnebo-Elmehult.
Rättvik, Kpbg: Slöjdskola skall inrättas i
Söderås.
Högsrum, Kalm.: Småskola skall inrättas.
Slöjdundervisning skall införas i folkskolan
under ledning af läraren.
Lillhårad, Vstm.: En slöjdskola för gossar
skall inrättas fr. o. med början af nästa läsår.
Vassunda, Sthm: Goss- och flickslöjd anord-
Litteratur.
Sångbok för sko/or och hem, utgifven af
Jul. Hammarlund. Malmö & Stockholm
1897, Envall & Kull (i distribution).
Denna nya upplaga af Utgifvarens sedan
flera år tillbaka i vida skolkretsar
välbekanta sångbok framträder i väsentligen
till-ökadt skick. Den föreligger nu uti icke
mindre än tre olika editioner, af hvilka den
största omfattar tre delar, nämligen en för
småskolan samt folkskolans första och andra
årsklasser, en för folkskolans tredje och
fjärde årsklasser samt en för särskild sångkör
eiler folkskolans femte och sjette årsklasser.
Alla tre delarna i ett band, omfattande ej
mindre än 344 +XV l sidor, kosta l kr. 50
öre. Första och andra delarna i ett band
om 232 +VIII sidor kosta l kr. Den tredje
editionen om 168 sidor innehåller 146
sånger, valda ur första och andra delarna. Hela
antalet sånger utgör 226, hvartill komma 47
psalmmelodier jämte mässan. Lägges
härtill den stora mängden af progressivt
ordnade tonträffningsöfningar äfvensom den om
mycken erfarenhet vittnande sångmetodiken,
fördelad på de olika årsklasserna, är
därmed angifvet det hufvudsakliga af denna
sångboks rikhaltiga innehåll.
Trots den stora rikedomen på sånger har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
