Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SVENSK LÄRARETIDNING-
663
utgifvaren i hög grad lyckats vidblifva sin
tidigare följda plan att icke intaga i
samlingen annat än sådant, som är användbart
för det afsedda ändamålet. Den iakttagna
måttfullheten i urvalet sträcker sig sålunda
icke blott till sångtexternas innehåll utan
äfven till melodiernas karaktär, tonhöjd,
tonomfång och svårighet att inlära. På skolans
lägre stadier äro texterna företrädesvis
hämtade ur de allmänt använda läseböckerna;
öfriga sånger äro alla af lätt och
allmänfattligt innehåll. I särskildt register är
an-gifvet, hvilka sånger som äro religiösa,
historiska eller fosterländska, hvilka äro äg
nåde att besjunga naturen och lifvet, samt
hvilka som kunna hänföras till rubrikerna
småbarnssånger, marscher och folkvisor.
Till den i detalj utarbetade planen för
sångundervisningen ansluter sig den
ofvannämda rikhaltiga samlingen af
tonträffnings-öfningar. Faran att denna del af
sångundervisningen kan för barnen blifva tråkig
| synes vara insedd och så vidt möjligt
före-! byggd, dels därigenom att öfningarna äro
’ lätta och väl ordnade, och dels därigenom
att här och där inströtts lätta sångmelodier
utan text och slutligen genom en
kombination af not- och solfasystemet.
Arbetets tredje del innehåller
hufvudsakligen två- och trestämmiga sånger. Den
allmänna meningen torde nu hafva stadgat sig
därhän, att stämsång i egentlig mening ej
hör hemma i barndomsskolan, åtminstone
icke den trestämmiga sången. Då
emellertid denna afdelning är afsedd för den
fortsatta undervisningen (skolans femte och sjette
årsklasser) eller för särskild sångkör, torde
den i ett så omfångsrikt arbete som det
föreliggande ganska väl försvara sin plats.
Till kyrkosångens höjande bör bidraga,
att jämte de mest använda psalmmelodierna
införts delar af mässan. Den anmärkningen
må här göras, att mässafdelningen förefaller
väl knapphändig. Det är sant, att hvad
som intagits, är tillräckligt för en
fullständig högmässa. Önskligt hade dock varit,
att ytterligare ett och annat af de lättaste
styckena i den nyligen fastställda mässan
medtagits. Den allmänna klagan öfver
kyrkosångens förfall gäller visserligen psalmsången
men kanske i ännu högre grad själfva
mässan, vid hvilkens utförande församlingen i
de flesta fall förhåller sig så godt som full- j
komligt passiv. Till afhjälpande af denna j
brist skulle sångundervisningen i folkskolan
kunna ganska mycket bidraga.
Slutligen bör nämnas, att samtidigt med
de nu anmälda sångböckerna utgifvits tre
häften sångtext i fickformat. Ett af dessa
innehåller texterna till 76 sånger och 32
psalmverser ur sångbokens första del, ett
annat texterna till 70 sånger och 20
psalmverser jämte mässa ur bokens andra del.
Hvartdera häftet kostar 5 öre; inhäftade i
gemensamt omslag 12 öre. Ett tredje häfte
till pris af 10 Öre innehåller texten till de
i sångboken intagna psalmmelodierna och
till mässan. I slutet af detta häfte finnes
en förteckning på psalmer och psalmverser,
passande till texterna för de särskilda
sön-och högtidsdagarna under året, äfvensom
för de olika delarna af katekesen. Till sist
förekommer en förteckning på de psalmer
i svenska psalmboken, som kunna sjungas
på hvar och en af de i sångboken intagna
koralerna.
Om sången bland vårt folk skulle urarta
eller kanske löpa fara att i det närmaste
dö ut, så kan skolan i sådant fall knappast
fritaga sig från en del af ansvaret. Genom
det myckna experimenterandet med metoder
löper man ofta fara att lägga så mycken
vikt vid ämnets utanverk, att själfva
sjungandet försummas. Hvarje försök att söka
leda sångundervisningen och sången in i det
rätta hjulspåret bör därför inom skolvärlden
omfattas med intresse. Det här anmälda
arbetet skall säkert utgöra ett värdefullt
bidrag till åstadkommande af en väl ansad
och vårdad sång hos det uppväxande
släktet. l sådant syfte önska vi det den
framgång, det förtjänar. -
Finska kriget 1808-1809 Skildradt af
C. O. Nordensvan. Sthm, Albert Bonnier.
Utkommer i cirka 20 häften å 75 öre. -
Den senaste strid Sverige haft att
utkämpa och som genom många förhållanden fick
så tragisk utgång, äger fortfarande
förmågan att fängsla, såsom otvetydigt framgår
af den tjuskraft, som Runebergs »Fänrik
Ståls sägner» än i dag utöfva på de ungas
sinnen. Nordensvans bok vill i ett ledigt
och populärt språk teckna denna strid, som
i själfva verket var en sorglig följd af
partiledares ärelystna planer för bibehållande
eller utvidgande af egen makt utan en tanke
på hvad fosterlandet förmådde bära eller
hvad som utgjorde dess verkliga väl, om
ock den halsstarrige Gustaf IY Adolf
genom sin politik gentemot Napoleon var
närmaste orsaken därtill. Det utkomna första
häftet tecknar hufvudsakligen Finlands
ställning före krigets utbrott.
Arbetet blir rikt illustreradt af
konstnärer sådana som A. Malmström, B. Liljefors,
G. Cederström, A. Edelfelt, O. Hjortzberg,
D. Ljungdahl m. fi. samt kommer att inne
hålla en mängd kartor, slagplaner och
porträtt. De redan utkomna
illustrationsprof-ven äro utmärkta och den typografiska
utstyrseln synnerligen vacker. - nr -
Nytt i bokhandeln.
Rättskrifningslära för skolornas lägre klasser
i öfverensstämmelse med folkskolans läsebok
utarbetad af V. Söderberg. Norrköping, M.
V. Vallberg & k:i. 30 öre.
Skollärare John Chronschoughs memoarer från
uppväxttiden och seminarieåren. Till trycket
befordrade af August Bondeson. Sthm,
Albert Bonnier. 3 kr. 50 öre.
Luftha/vet. Grunddragen af meteorologien
af prof. F. Umlauft. Sthm, Hugo Geber. 6:e
- 8:e haft. å 80 öre.
Dödsfall.
A. G. Lindquist f- F- d-
folkskolläraren och organisten Anders Gustaf
Lindquist afled i förra veckan i Uppsala. Han
föddes i Korsberga 1834 och Qtog
folkskollärareexamen i Växjö 1853. År 1857 vardt
han folkskollärare i Linderås och 1872
folkskollärare, klockare och organist i Nye.
Dessa tjänster innehade han till 1889, då
han tog afsked med pension, bodde någon
tid i Jönköping samt flyttade 1894 till
den nordsvenska universitetsstaden. Han var
allt ifrån 1889 distriktsföreståndare inom
Svenska missionsförbundet och i synnerhet
på detta område har han inlagt stora
förtjänster. Under åtskilliga år var han
ordförande i Östra härads kretsförening af
Sveriges allmänna folkskollärareförening. Med
L. gick en gudfruktig, begåfvad, fridsam
och älsklig barnalärare samt en nitisk
predikant ur tiden. Redan år 1864 började
han predika och ägnade sina sista år helt
och uteslutande åt missionsverksamheten.
Han sörjes af änka och en son.
J. Vennberg f. Organisten Jöns
Vennberg uti Karl Gustafs församling i
Norrbottens län var den 6 dennes stadd på resa
till Matarengi och hade hunnit Päkkila, då
han uti åkdonet träffades af ett slaganfall,
som inom några ögonblick gjorde slut på
hans lif. Född 1824 i Öfverkalix, tog V.
1851 folkskollärare- och organistexamen i
Hernösand och tillträdde år 1853
organist-och folkskolläraretjänsten i Karl Gustaf.
Från den senare tjänsten tog han afsked
med pension år 1885. Närmast sörjes han
af hustru och flera barn.
ULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
har nu börjat sin vandring ut till de många
tusen små läsarne landet rundt. Redan i
fredags utskickades enstaka exemplar, och
i måndags expedierades tidningen till alla,
som uttryckligen begärt att få den före den
20 november, äfvensom alla
kontantbeställ-ningar å l - 5 exemplar - dock icke
beställningar, som äfven omfattat Tummeliten, enär
tryckningen af nämda tidning blifvit
försenad, så att färdiga exemplar ej finnas
förrän om ett par dagar.
Under slutet af denna vecka, då äfven
Tummeliten är färdig, fortgår utsändandet
dels till dem, som rekvirerat genom
postanvisning, dels till dem, som begärt att få
tidningarna »genast» eller inom denna
månads utgång.
Gifvet är, att vid en expedition af några
tusen paket fel kunna uppstå. Vi bedja i
dylikt fall blifva genast härom underrättade
pr brefkort, då vi skola söka rätta det
möjligen begångna felet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
