Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
Enligt nu gällande arbetsordning
hand-hafvas föreningens angelägenheter af de
särskilda kretsföreningarna och af en genom
dessa vald centralstyrelse. Val af
medlemmar i denna sker omedelbart, och äger
hvarje föreningsmedlem en röst.
Öfverläggningsämnen kunna af föreningsmedlem eller
kretsförening inlämnas till förberedande
behandling af samma styrelse, hvilken äger
utsända ärendet till kretsarna eller lägga
detsamma till handlingarna. I förra fallet
beledsagas frågan af en utredning, oftast
på ett utmärkt sätt verkställd af
centralstyrelsen, l de frågor, som, sedan de
behandlats af de särskilda kretsarna, befinnas
föranleda till några vidare åtgärder, vidta- |
gas dessa af centralstyrelsen.
Hvad valsättet beträffar, torde befogade
anmärkningar däremot kunna göras. I en
valkrets, som omfattar hela Sverige, är det
ur vissa synpunkter icke lämpligt. Någon
omsättning inom centralstyrelsen är med
nuvarande valsätt otänkbar utotn i det fallet,
att medlem undanbedt sig återval. Sak
samma gäller äfven om revisorer. Att
styrelsen härigenom erhållit en viss fasthet
och stadga, får ingalunda förbises, men å
andra sidan kan ej förnekas, att olägenheter
för föreningen i en framtid skulle kunna
uppstå genom det anmärkta förhållandet.
Kretsföreningarnas förhandlingar refereras
stundom af ortstidningarna. I oktober
månad inkomma protokollsutdrag från
kretsföreningarna och sammanföras af
centralstyrelsen, sona i en kortfattad resumé
framlägger förhandlingarnas resultat dels i
årsskriften och dels i Svensk Läraretidning.
Längre komma dessa uttalanden vanligen ej.
Den stora allmänheten vet därför
näppeligen hvilka frågor, som röra sig på
folkundervisningens stora fält. Den är i
okunnighet därom, emedan dessa spörsmål ej
framträda med tillräckligt samlad kraft.
Här kan måhända invändas, att detta dock
äger rum vid de stora folkskolläraremötena.
Dessas liksom andra större mötens
sammansättning är dock ofta sådan, att de mera
äro ägnade för behandling af allmänt
principiella frågor än af omedelbart praktiska
sådana, hvarförutom ju dessa möten ej kunna
göra anspråk pä att i samma grad som S.
A. F. gifva ett exakt uttryck åt
folkskolepersonalens åsikter.
Föreningen bör därför mer, än som
hittills skett, träda fram ur sin. undangömda
ställning. Ty den utgör en institution, mera
storartad än man tänker sig den. Den
borde äfven kunna anses mera homogen
än de flesta andra större föreningar, då den
till allra största delen består af personer,
som stå på samma bildningsgrad, hafva sam
ma arbete och samma intresse i stort sedt. j
Den torde i frågor, som röra folkundervis- j
ningen, kunna äga ett tungt vägande ord.
En jämförelse med nykterhetsordnarnas
arbetssätt kan vara upplysande. Dessa sam- j
las årligen till sina storlogemöten, och hela
Sveriges tidningspress, från de stora
hufvud-stadstidningarna till de obetydligaste af våra j
landsortsblad, referera förhandlingarna dag l
för dag, under det mötet pågår. |
»Norges Laererforening», som för öfrigt J
i väsentliga delar är organiserad i likhet i
med S. A. F., har sitt »Landsm0de»,
hvilket sammanträder hvart tredje år. I »Love
för Norges Laererf orening» (1892) finnas föl- |
j ande bestämmelser:
Norges Lsererforenings överste ledelse
dan-nes af en bestyrelse, bestaaende af 7 med- j
lemmer, rnaend og kvinder, 4 suppleanter og j
2 revisorer, der samtlige vselges af Lands- |
modet – - - - (§ 9). Landsmödet har j
ät behandle de af ftellesstyret opstillede em- j
ner, forsaavidt de angaar föreningens admi- |
nistration og styrelse, og fatter forovrigt be- j
slutning om, hvilke specielle formaal og öp- j
gaver föreningens virksamhed till enhver tid
skal omfatte, og er i alle spörgsmaal
föreningens höjeste myndighet och sidste instans j
(§ 10). Lokalforeninger har ret til ät sende \
representanter til landsmödet (§ 11). j
En anordning, sådan som den inom
»Norges Lsererforening», är för S. A. F:s
stadgar ej alldeles främmande. I § 16 mom.
2 läses: »Då centralstyrelsen finner sådant
nödigt, kan hon anordna möte mellan af
kretsföreningarna utsedda ombud.» Såsom
bekant har centralstyrelsen ofta begagnat sig
af denna bestämmelse i stadgarna. Detta
ombudsmöte är dock uteslutande att betrakta
som en rådgifvande församling, åt hvilken
i stadgarna ej uppdragits någon som helst
bestämmanderätt.
Enligt vårt förslag skulle föreningens
angelägenheter fortfarande handhafvas af
de särskilda kretsföreningarna och
centralstyrelsen, endast med någon liten
inskränkning i deras funktioner. Såsom en
mellanhand mellan dessa institutioner skulle
inträda ett årligen återkommande ombudsmöte
i Stockholm eller annan centralt belägen
ort, som af mötet för hvarje särskildt fall
bestämmes. Ombudsmötet sammansättes af
ombud, valda af de särskilda
kretsföreningarna, minst ett för hvarje kretsförening och
för de större förslagsvis ett ombud för hvarje
fullt 40-tal af föreningsmedlemmar. Ät
ombudsmötet uppdrages att delvis öfvertaga de
förutvarande institutionernas befogenhet, dock
så, att dessa fortfarande liksom hittills skola
kunna utöfva en själfständig verksamhet.
Ett sådant årligen återkommande möte
af befullmäktigade ombud från de olika
kretsföreningarna skulle otvifvelaktigt hafva
större utsikt att vinna inflytande, än hvad
som kan äga rum med den nu följda
arbetsordningen. Genom dessa årliga
sammanträden skulle dessutom lärare från
landets skilda delar komma i tillfälle att lära
känna hvarandras åsikter och önskningar
samt hos hvarandra väcka och värna
intresset för den svenska folkskolan, dess
lärarekår och arbete. Till dessa möten
skulle kretsföreningarna sända sina mera
bemärkta och intresserade medlemmar, och
man borde då ej behöfva stanna i
förlägenhet när nya medlemmar skola inväljas i
centralstyrelsen.
Åt det af oss föreslagna ombudsmötet
skulle lämpligen kunna uppdragas:
1) att verkställa nödiga val af ledamöter i
centralstyrelsen samt af revisorer; j
2) att besluta om ansvarsfrihet för central- !
styrelsens förvaltning; i j
3) att fatta beslut i de frågor rörande för- j
eningens ekonomi, hvarom föreningens stad- |
gar ej närmare bestämma; j
4) att bestämma om de åtgärder, som af j
kretsarnas beslut kiinna föranledas; |
5) att afgöra om väckt fråga skall till
allmän behandling inom föreningen upptagas;
6) att öfverlägga och besluta i öfriga
ärenden, som af centralstyrelsen, enskild
kretsförening eller ombud kunna föreläggas
ombudsmötet.
En svårighet för realiserandet af här
ofvan framställda förslag torde blifva
kostnaderna för ett årligen återkommande
ombudsmöte. Vi hafva ej förbisett detta men
antagit, att, under förutsättning att
ombudsmötet hålles i Stockholm eller annan
centralt belägen ort, kretsföreningarna i regel
skulle kunna påräkna att få därför
intresserade personer att resa till mötet mot blott
reseersättning. Hvart femte år bör mötet
lämpligen kunna sammankallas omedelbart före
eller efter allmänna svenska
folkskolläraremötet och andra år möjligen hållas omedelbart
före sommarkurserna i Uppsala. Att
intresset för dylika möten är lifligt inom
kretsföreningarna, framgår bäst däraf, att de
ombudsmöten, som på de senare åren
sammankallats af centralstyrelsen, varit ganska
talrikt besökta, oaktadt veterligen intet som
helst ekonomiskt understöd därför lämnats
ombuden.
Vi äro öfvertygade om, att en förändring
i arbetssättet inom S. A. F. i den
riktning vi ofvan angifvit, skulle blifva af stort
gagn för föreningens framtida utveckling.
Men vi anse tillika, att ärendet är ej af
någon brådskande natur. Därför hafva vi
ej på frågans nuvarande ståndpunkt velat
framlägga något definitivt förslag till
densammas lösning, utan hafva vi tänkt oss,
att ett sådant lämpligast skulle kunna
utarbetas af centralstyrelsen. Vi få därför
anhålla, att centralstyrelsen måtte gifva
kretsarna del af ofvanstående förslag och
inhämta deras utlåtande i följande frågor:
i:o. Anser kretsen, att en förändring
i arbetssättet inom S. A. F. i den
riktning motionen angifver vore önskvärdt?
2:o. Vill kretsen uppdraga åt
centralstyrelsen att utarbeta detaljeradt förslag
till sådan förändring?
Gäfle den 12 nov. 1897.
För Valbo kretsför- För Hille
kretsförening : ening:
N. Öberg. P. O. Åkerlund.
För Gäfle kretsförening:
H. Nordqvist.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Husby Sjutolft, Upps.: 50 kronors
löneförhöjning beviljades folkskolläraren J. A. Fridell i
egenskap af klockare.
Vittinge, Vstm.: Fortsättningsskolor anordnas
nästa år vid församlingens båda folkskolor
samt kvinnlig slöjd vid Morgongåfva mindre
folkskola. Orgel skall anskaffas till Gillberga
folkskola.
Snöstorp, Hall: Gosslöjd skall införas vid
Röinge folkskola, sedan läraren på platsen
genomgått slöjdkurs vid Nääs.
Litteratur.
Atlas till Sveriges^ Norges och Danmarks
historia af Arvid Kempe. Sthlm 1897, A.
V. Carlson. Pris l kr. 25 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
