Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
087
öppnat kanaler för gifvande och
mottagande, hvilka utan gensägelse medfört glädje
för både gif vare och mottagare.
J. J-n.
Det torde intressera läsarne att få veta,
att äfven i Stockholm fortfarande finnas
s. k. småbarnsskolor.
I slutet af år 1835 utfärdade of
verståt-hållaren friherre J. V. Sprengtporten,
öfverste Carl af Forssell och 19 andra
framstående män inom hufvudstaden en
inbjudning till bildande af ett sällskap för att
efter exemplet af de s. k. »Infant Schools»
i England upprätta småbarnsskolor i Sverige.
Hufvudändamålet med detta sällskap skulle
vara att »för barn från 2 till 6 års ålder
inrätta skolor eller tillflyktsorter, där de
under passande faderlig vård beskyddas emot
de faror, för hvilka brist på tillsyn i
hemmen utsätter dem».
Den första småbarnsskolan i Stockholm
inrättades år 1836 vid Stora barnhuset. I
densamma intogos 50 barn. Så småningom
upprättades småbarnsskolor inom de olika
församlingarna. Barnen där erhöllo äfven
undervisning »i den mån sådan utan
ansträngning af barnets krafter och förståndsgåfvor
kan gifvas» och offentliga examina
anställdes. En del af barnen erlade en viss
afgift, till en början 3 kronor i kvartalet.
Barnen bespisades, hvarvid dock en del barn
själfva medförde mat till sin middag.
År 1856 funnos i hufvudstadens
småbarnsskolor inskrifna 500 barn.
Under de senare åren hafva dessa
småbarnsskolor förändrats så, att någon
undervisning där icke längre meddelas, utan
barnen sysselsättas med lekar och lämpliga
handarbeten.
För närvarande finnas 4. De åtnjuta
understöd af »Sällskapet till inrättande af
småbarnsskolor i Sverige», af
Fattigvårds-nämden samt af Stockholms stads sparbank.
Glöm icke att fore ju/afton
prenumerera på Svens/c Läraretidning,
Ali prenumeration - äfven i
Stockholm - sker å närmaste
postanstalt.
FÖR DAGEN.
Fortfarande under debatt
har Stockholms folkskoleväsen under de
senaste veckorna varit i Nya Dagligt
Allehandas spalter. Efter den på 16
artiklar fördelade serien »En röst från
hufvudstadens folkskolor» följde ett
»Gen-mäle» från inspektor G. G. Bergman,
punkt för punkt bemötande de af »En
röst» framställda anmärkningarna, samt
e(t »Svar» från ingeniör Vilhelm
Dahl-I gren rörande drag- och
värmeförhållandena vid de enligt hans system
ventilerade skolorna. Så kom ett osigneradt
men af den ursprungliga kritikern (»En
röst») författadt »Svar på hr
folkskoleinspektörens genmäle», följdt af en ny
inlaga från ingeniör Dahlgren jämte
däraf föranledda anmärkningar från
redaktionens sida. Slutligen har Nya
Dagligt Allehanda själf utförligt utvecklat sina
åsikter i frågan genom tre uppsatser
under rubriken »Stockholms folkskolor
under debatt».
Det är icke vår afsikt att fullständigt
redogöra för stridens gång och för hvad
därunder blifvit andraget. Några af
huf-vudpunkterna i de senast nämda
uppsatserna anse vi oss dock ej böra med
tystnad förbigå.
Under erkännande att den
ursprungliga kritikern gjort sig skyldig till vissa
»öfverdrifter i uttrycket» och vissa
»ensidigheter i uppfattningen» samt
framställt sina anmärkningar »törhända i
något häftiga ordalag» fasthåller Nya
Dagligt Allehanda vid de hufvudsakligaste af
dessa anmärkningar: de som röra
»propp-ningsmetoden» och frestelsen för »parad»
samt lönesystemet såsom en bidragande
orsak till denna frestelse.
Med rätta betonas, att man
visserligen under de senare åren arbetat på att
få kurserna förkortade och läxplugget
minskadt, hvarigenom någon möjlighet
gifvits för en utvecklande och
uppfostrande undervisning, men att i detta
afseende mycket ännu återstår att göra.
Hvad tidningen härom yttrar är i det
väsentliga grundadt - sä grundadt till
och med, att dess riktighet ej kan på
minsta sätt förringas af den synnerligen
klena beskaffenheten hos ett par af de
skäl, som tidningen ansett lämpligt att
såsom stöd åberopa. Vi syfta härvid på
de båda påståendena om »det allt mer
florerande ligapojksväsendet och de allt
talrikare, af ofta mycket unga personer
begångna nidingsdåden» samt om »den
påfallande brist med afseende på förmåga
af själfständigt tänkande i samhälleliga
frågor, hvilken karakteriserar den stock
holmska arbetarebefolkningen». Det
senare af dessa påståenden är, som man
finner, af partipolitisk art och ligger
följaktligen utom denna tidnings område.
Till det förra torde vi få tillfälle att
inom kort återkomma.
I fråga om lönesystemet påvisar Nya
Dagligt Allehanda, att den jämförelse
med förhållandena vid de allmänna
läroverken, som blifvit anförd såsom stöd
för tvänne slutna lönegrader, ingalunda
är bevisande. Egendomligt nog stannar
den emellertid själf vid att förorda en
anordning just i den vägen.
Så kunde ju - heter det -. den högsta
lönegraden, hvilken nu innehafves endast af
en lärare järnte förste läraren vid hvarje
folkskola, möjligen utsträckas till ännu ett fåtal,
men dock bibehållas såsom ett mål att
sträfva efter och såsom en särskild distinktion
för utmärkt lärareskicklighet.
Med förvåning frågar man sig vid
läsningen häraf: är det verkligen detta, som
skulle blifva resultatet af så mycken
kritik och så mycken polemik? I så fall
är det sannerligen knappast vardt det
bläck, som därpå blifvit användt. Ty
om en högre lönegrad, åtkomlig endast
med tillhjälp af tjänstgöringsbetyg och
förord, framgent skall bibehållas »såsom
ett mål att sträfva efter och såsom en
särskild distinktion (!) för utmärkt
lärareskicklighet» - hvartill då allt detta tal
om frestelsen till »servilitet och
ögon-tjänareskap», om konkurrensen i den
»pedagogiska ek vili bristiken», om den
»månader igenom räckande spänningen
inom den befordringssökande
lärarekåren» och om den »personliga söndringen
emellan lärarne»? Antingen är detta tal
ogrundad t, och då är ja en förändring
af lönesystemet opåkallad. Eller ock
är det - såsom vi för vår del mena
- i sak grundadt, och då är
afskaffan-det af själfva systemet den enda riktiga
lösningen af frågan. Ty så länge
konkurrensen om eftersträfvansvärda
ekonomiska »mål» och om »särskilda
distinktioner» finnes kvar, så länge komma
ock de skadliga följderna af denna
konkurrens att lefva och frodas. Och den
icke rninst skadliga af dessa följder är,
att så länge nämda konkurrens finnes
kvar, så får den skulden för snart sagdt
alla brister i undervisning och
uppfostran vid Stockholms folkskolor.
Beträffande den ekonomiska
förvaltningen af hufvudstadens folkskoleväsen är
det med tillfredsställelse vi finna, att
Nya Dagligt Allehanda så godt som helt
sluter sig till de åsikter, hvilka ständigt
blifvit förfäktade i Svensk Läraretidning
(och för hvilka åsikters genomförande
denna tidnings utgifvare sökt, i den mån
han det kunnat, göra sig till målsman
inom såväl kyrkofullmäktige som
riksdagen). Tidningen utdömer sålunda den
nuvarande kyrkofullmäktigeinstitutionen.
Ur redaktionens artikel härom återgifva
vi följande, som ju har sitt särskilda
intresse, då man erinrar sig fjorårets
fejd angående skolfullmäktigeförslaget:
j Som kändt är, utgöres den högsta
bud-getsbeviljande och budgetsordnande
myndigheten för Stockholms folkskolor af
kyrkofullmäktige. Benämningen är onekligen med
hänsyn till institutionens nuvarande göromål
rätt egendomlig. På grund af de olika
kyrkliga församlingarnas själfständighet och fullt
genomförda själfförvaltning är det nämligen
endast i ett enda hänseende, som
Stockholm för närvarande utgör en enhetlig
kyrklig kommun och detta är beträffande skolan,
och icke ens där fullständigt, eftersom
byggande och underhåll af folkskolebyggnader
fortfarande är de olika församlingarnas
ensak. Kyrkofullmäktige hafva således
hittills aldrig handlagt något annat ärende än
uppgörande af folkskolans budget och
därmed i sammanhang stående förhållanden
samt aldrig haft att taga någon befattning
med rent kyrkliga frågor.
Folkskoleöfverstyrelsen uppgör förslag till
stat för folkskolan. Detta behandlas seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
