- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
704

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

704

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 49

Undervisningen i slöjd för gossar

har enligt senaste folkskolestatistiken
fortfarande gått framåt, om ock en del
af sifferökningen kan bero på noggran- i
nare primäruppgifter, som vunnits ge- j
nom upprepade skrifvelser. Och dock j
har för Stockholms stad lärjungesiffran
minskats från 8,653 till 2,669’, därigenom
att endast sådan undervisning
medräknats, för hvilken statsbidrag lämnats, och
icke handaslöjder af annat slag eller
flick-slöjd. Skolantalet härnedan betecknar
folkskolor, hvilkas lärjungar år 1895
åtnjutit undervisning i gosslöjd, men icke j
antalen slöjdafdelningar eller slöjdskolor. !
De voro: j

fasta folkskolor_____....................... 1,503 |

flyttande folkskolor.......____............. 230 i

fasta mindre folkskolor..................... 42 |

flyttande » ...........-........... 15

fasta småskolor ..........._.......__....... 12

flyttande småskolor..................._....... 2

Summa" 1^804

Af dessa hade Värmlands län 210, Alfs- |
borgs 155, Kopparbergs 123 och
Södermanlands län 105. Öfriga län växla |
mellan 99 och 24; under denna siffra !
stod Jämtlands län ensamt med 21. i

Skolantalet var 1894 blott 1,742,
hvadan en ökning visar sig om 62.

Se vi på det undervisade gossantalet,
så har det stigit från 44,388 år 1894 till
49,548, alltså med 5,160. Af dessa komma
34,014 på landsbygden och 15,543 på
städerna. Främst af länen stå Göteborgs \
och Bohus med 5,238, Malmöhus med j
4,895 och Värmlands med 4,453.
Kronobergs har den förvånande låga siffran 504
och står lägst näst Västerbottens, som
har 403. i

Undervisning i trädgårdsskötsel
OCh trädplantering har enligt den
statistiska berättelsen om Sveriges folkskolor
under år 1895 ägt rum vid 2,067 skolor å
landsbygden och 49 i städerna. I de förra
undervisades 82,731 barn och i de senare 2,646.
Endast 1,901 från lärares jordland afskilda
skolträdgårdar, ordnade för barnens
undervisning, finnas, och ej ens alla dessa hafva
användts för sitt ändamål. Vid 174 har
undervisningen af diverse skäl varit alldeles
ingen och vid 11 så obetydlig, att den ej
förtjänar omnämnas.

De 1,716 skolträdgårdarne motsvara
emellertid icke alldeles samma antal skolor. Det |
finnas några få flyttande skolor, som hafva
två skolträdgårdar hvardera; och
understundom är en skolträdgård gemensam för två
skolor. Vid 333 har undervisningen
meddelats å lärarnes jordland, i 30 har
planteringslandet varit gemensamt för läraren och
för undervisningen, och i 14 har
skolträdgård funnits men ej varit ordnad. I vissa
fall har användts klockarejord, enskild
egendom eller seminarieträdgård. På sina ställen
har undervisningen blott bestått i
skogsplantering och sådd af skogsfrö å främmande
mark.

Antalet skolor, i hvilka meddelas
undervisning i trädgårdsskötsel, har ökats från
1,994 år 1894 till 2,116 år 1895 och de un-

dervisade lärjungarnes från 80,676 till 85,377.
Dock bör anmärkas, att denna hastiga
ökning mera torde vara skenbar än verklig
och bero på de ökade primäruppgifter, som
vunnits genom en vidlyftig skriftväxling.

Som naturligt och af klimatet betingadt
är har Norrbottens län endast 4,
Västerbottens 10, Jämtlands 13 och
Västernorrlands 19, under det Malmöhus har 291,
Skaraborgs 181 och Kristianstads 180 skolor,
i hvilka barnen få undervisning i
trädgårdsskötsel.

Lärares vid högre folkskolor
pension. Hos k. m:t hafva E. V. Holmer
m. fi. lärare vid högre folkskolor på anförda
skäl anhållit, att k. m:t täcktes vidtaga
erforderliga åtgärder för att den pension,
som under stadgade villkor skall tillerkännas
lärare vid högre folkskola, måtte utgå med
75 procent af ett lönebelopp å 1,200 kronor,
hvilket belopp sökandena förmenade vara
lagstadgad minimilön för lärare vid skolor
af nämda slag, äfvensom att i reglementet
för folkskollärarnes pensionsinrättning måtte
införas det tillägg, att lärare, som genom
högre folkskolas indragande entledigats från
sin befattning, måtte, under förutsättning
af oförvitlig tjänstgöring under visst antal
år, exempelvis 20, erhålla rätt till afkortad
pension.

Vid föredragning af detta ärende den 19
sistl. november har k. m:t funnit den gjorda
ansökningen icke till någon åtgärd föranleda.

Stipendier vid seminarierna. Till
stipendier vid nedannämda seminarier har
k. m:t anvisat följande belopp, nämligen:

vid seminariet i Stockholm 2,952 kr., Uppsala
2,952, Linköping 3,708, Skara 3,672, Falun
1,729, Växjö 2,988, Lund 3,960, Göteborg 3,694,
Kalmar 3,240, Karlstad 3,276, Hernösand 2,197
och Umeå 3,132 kr. samt åt lapskt-talande
elever vid seminariet i Hernösand 900 kr., vid
Mattisudden 3,600 kr. och åt finskt-talande
elever vid seminariet i Hernösand 1,800 kr.,
Umeå 750 kr. och vid Haparanda 1,580 kr.

Delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrättning. Tuna fabriksaktiebolag
har hos k. m:t anhållit, att den lärare, som
af bolaget komme att antagas från
nästkommande års början vid den på bolagets
bekostnad inrättade folkskolan vid Matfors
bruk i Tuna församling, måtte erhålla
tillstånd att från och med samma år räkna
ordinarie tjänsteår och delaktighet i
folkskollärarnes pensionsinrättning, samt att bolaget
nu och allt framgent måtte få tillsätta denna
lärarebefattning under villkor,

att skolrådet iförsamlingen, innan
förordnande för läraren, som skulle vara vederbörligen
examinerad, utfärdades, förklarade sig icke
hafva något mot utnämningen att erinra;

att läraren icke finge i annan ordning än
gällande folkskolestadga bestämde från sin
befattning skiljas;

att läraren åtnjöte löneförmåner,
motsvarande dem, som enligt författningarna
till-komme ordinarie folkskollärare;

att vederbörliga pensionsafgifter genom
skolrådet i distriktet behörigen inbetalades;
samt

att skolan underkastades föreskrifver! in
spektion.

K. m:t har den 19 sistl. november
medgifvit, att den ifrågavarande läraretjänsten

må, oaktadt den komme att af bolaget
tillsättas, erhålla delaktighet i
folkskollärarnes pensionsinrättning, och att densammas
innehafvare må i denna egenskap få räkna
ordinarie tjänsteår och erhålla samma
ställning till folkskollärarnes änke- och
pupillkassa som ordinarie folkskollärare i riket,
allt under ofvan upptagna, af bolaget angifna
villkor.

Uppskof med tillsättning af
ordinarie klockare. Sedan Nordmarks
församling å kyrkostämma den 30 maj 1897
beslutat, att nu lediga förenade
klockare-och organistbefattningarna i församlingen
skulle förenas med en af församlingens
folkskolläraretjänster, som framdeles blefve
ledig, samt domkapitlet i Karlstad medgifvit,
att så länge de uppgifna löneinkomsterna
vid klockare- och organistbefattningarna
ut-ginge, den beslutade föreningen af dessa
befattningar med nämda folkskolläraretjänst
finge äga rum, så har församlingen hos k.
m:t anhållit om tillstånd att med vikarie
uppehålla klockare- och
organistbefattningarna, till dess samtliga ifrågavarande
tjänster kunde pä en gång i författningsenlig
ordning tillsättas.

K. m:t har funnit godt berörda ansökning
bifalla.

Varnad folkskollärarinna. Lunds
domkapitel har den l d:s afkunnat följande
utslag, som vi ordagrant återgifva (med
utelämnande endast af besvärshänvisningen):

»Lunds domkapitels utslag uppå de
besvär, som folkskollärarinnan i Helsingborgs
stadsförsamling Johanna Nanny Palmkvist
anfört öfver skolrådets i nämda församling
vid sammanträde den 20 augusti 1897
fattade beslut att tilldela klaganden sådan
varning, som i § 32 a£ gällande nådiga
folkskolestadga omförmäles, hvilket beslut
grundats på en af inom skolrådet utsedde
delegerade på skolrådets uppdrag verkställd och
af skolrådet i väsentliga delar till
riktigheten vitsordad sammanfattande utredning
af alla de omständigheter, som lagts
folkskollärarinnan Johanna Nanny Palmkvist
till last; hvilken utredning hufvudsakligen
innehåller:

att folkskoll är amman Palmkvist under tiden
från och med höstterminen år 1895 till och
! med vårterminen år 1897 dels utan anmälan
| uteblifvit från slöjdundervisningen 271/2
eii-I skilda timmar och från den egentliga
under-! visningen 6 dagar och 2 timmar, dels på eget
l beråd, utan skolrådets vetskap eller
medgif-: vande, ställt vikarie i sitt ställe under 2 dagar
| och 3 enskilda timmar, dels i trots af
skol-j rådets för henne uttalade mening kvarhållit
j barnen under deras fritid för att i någon mån
! godtgöra hvad hon genom sin försumlighet
i brustit;

l att hennes försumlighet varit af sådan
utsträckning, att fullt trovärdiga och
aktningsvärda föräldrar till barn, som undervisades
! i hennes klass, funnit sig föranlåtna att till
i en af skolrådets ledamöter skriftligen göra
! framställning därom;

| att på grund häraf åtta af skolrådets tio
j ledamöter ingått till skolrådets ordförande
j med anhållan om ofördröjligt
sammankallaii-| de af skolrådet och lärarinnan Palmkvists
in-| kallande för afgifvande af förklaring;
| att lärarinnan Palmkvist på grund af
skolrådets beslut af den 20 februari 1896 inkallats
till skolrådets sammanträde den 20 påföljande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free