- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
707

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 49

SVENSK LÄRARETIDNING.

707

Sedan under den med anledning af
socknemännens anmälan uppkomna skriftväxlingen
samstämmigt uppgifvits, att ingen skada
genom det skedda tillfogats skolundervisningen
i Torpa, och kyrkostämman tillagt, att hon för
framtiden ej ville göra dylika medgifvanden,
samt folkskoleinspektören upplyst, att han i
bref till skolrådets vice ordförande i god tid
uppmanat denne att förehålla Petersson att
ej befatta sig med Hinnerydsvikariatet, har
domkapitlet låtit vid de i ärendet afgifna
förklaringarna bero.

vensk [-Läraretidning-]
{+Lärare-
tidning+}

utsänder år 1898 sia

17? årgång.

program, pris, Utgifningstid^ och
utstyrsel blifva

oförändrade.

Bortåt 800 stora kvartsidor !
för det billiga priset af

3 Sr. 50 öre<

Porträtt eller annan illustra^
tion i regeln

* i Iare nummer. *

prenumerera på närmaste postanstalt

*I* fore julafton si*

så får ^i tidningen genast på ny-

året oeh slipper vänta på

Edra skolnyheter.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Motioner.

5. Abr. Rundbäcks minne,

Utdrag af protokoll, hållet vid
Konga-kretsens möte i Nöbbeled den 12
augusti 1897.

Kretsen beslöt att ingå till
centralstyrelsen med en anhållan, att denna ville taga
hand om frågan om resandet af en grafvård
å lektor A. Rundbäcks graf.

6. Skolpremier.

Strängnästraktens lärareförening
behandlade vid sitt möte i Mariefred den 17
sistlidna juli frågan om lämpligheten af att vid
årsexamma utdela belöningar åt folkskolans
lärjungar, och beslöt föreningen »uttala sig
för önskvärdheten af att frågan upptoges
till samfäld behandling inom
kretsföreningarna i riket samt uppdrog åt styrelsen att
till centralstyrelsen ingifva motion i ärendet».

Den till centralstyrelsen ingifna motionen
är ordagrant lika med det i n:r 30 införda
referatet af frågans behandling, hvartill
hänvisas.

7. Fortsättningsskolan obligatorisk.

Utdrag ur protokoll, fördt vid
Allbokretsens vintermöte i Aringsås den 20
november 1897.

Första diskussionsämnet löd: »Borde icke
tiden vara inne att göra fortsättningsskolan
obligatorisk, och om så är, huru vinna detta

i Inledaren, hr J. B. Ahlcjren i Aringsås,
påpekade, att om de lagstiftande myndigheterna
i någorlunda gynnat själfva folkskolan, så hade
\ de däremot gjort allt för litet för den
fort-i satta undervisningen. Som det nu vore ställdt,
låge det i socknarnes fria skön att anordna
j fortsättningsskolor eller icke. Och äfven där
l fortsättningsskolor funnes, besöktes dessa
icke af de fattigares barn.
Fortsättningssko-. lorna borde bli obligatoriska t. o. m.
konfir-| mationsåret men frivilliga sedermera ända till
18 års ålder. Vid 14-18 år vore ungdomen
l mera mottaglig för praktiska kunskaper än
i förut, och den behöfde dessutom allt för väl
j repetera det i folkskolan inlärda. Tal:n nämde
| ock, att det första uppslaget till fortsatt
un-; dervisning utgått från en folkskollärare i
i Allbo. Lektor Abr. Rundbäck hade
seder-i mera upptagit dennes plan såsom sin egen
j och tillsammans med dåvarande
ecklesiastik-! ministern F. F. Carlson genomdrifvit det nu
gällande lagstadgandet om fortsättningsskolor.
Hr P. Borgh i Lekaryd upplyste, att den
åsyftade folkskolläraren, hvilken på försök
inrättat den veterligen första
fortsättnings-’ skolan i riket eller åtminstone den skola, som
lektor A. Rundbäck tog till förebild, då han
utarbetade planen för fortsatt undervisning i
allmänhet, just var föregående talare, den
l alltid intresserade och nitiske skolmannen J.
B. A hl gren i Aringsås. Det vore därför
förklarligt, att hr A. ånyo bragt förslaget på tal
i samt att han gärna önskade se frågan löst
l under sin tid. För öfrigt påpekade tahn vikten
af, att fortsatt undervisning meddelades i den
s. k Öfvergångsåldern, då barnens tankar,
öfverlämnade åt sig själfva, lätt toge en för
den fysiska och andliga utvecklingen skadlig
riktning. Intellektuell sysselsättning i den
s. k. pubertetsåldern kunde otvifvelaktigt
rädda ungdomen från att fångas i lastens
garn.

Hr P. M. Sjöstrand i Vislanda fruktade, att
förslaget om obligatoriska fortsättningsskolor
icke vore genomförbart i vår gent emot
folkupplysningen reaktionära tid. Ansåg att en
obligatorisk öfverbyggnad på folkskolan borde
ifrågakomma endast för flyttande skolor och
skolor med afdelningsläsning. Skåningarne
t. ex. hade sällan fortsättningsskolor; lärarne
därstädes visste knappast, huru dylika skolor
borde anordnas.

Hr P. Borgh bemötte föregående talare,
påpekande att fortsättningsskolor redan funnes
i samband med de bäst anordnade
folkskolorna. Här skulle alltså det nya
lagstadgandet icke röna något motstånd. Men om ett
undantag stipulerades, vore fara vardt, att
man på ett och annat ställe ansåge sig ha
gjort för mycket och slopade redan befintliga

fortsättningsskolor. För öfrigt låge det en
inkonsekvens i föregående talares yttrande,
l då Skåne, som allmänt hade fasta folkskolor,
| ofta motsvarande litt. E. i normalplanen, dock
| saknar fortsatt undervisning. Äfven för sådana
i orter kunde alltså tarfvas ett lagstadgande
! om obligatorisk öfverbyggnad på den
egent-! liga folkskolan.

Hr J. B. Ahlgren tillade, att man inga-

! lunda borde låta skrämma sig af den reak-

| tionära tidningspressen, hvilken helst ville

| kvarhålla folket i okunnighet. Nyttiga refor-

| mer hade alltid genomförts, trots reaktionä-

| rernas motstånd. Senare halfseklets allmänna

uppsving på näringsväsendets område vore

det mest talande beviset för folkupplysningens

stora gagn, ty just denna undervisning hade

gjort allmänheten mera företagsam och mogen

att sköta sig själf.

Hr C. Löfgren i Aringsås fruktade dock
reaktionen och ansåg, att om den dryftade
frågan folie i riksdagen, så folie den f. n.
bakåt. Vår nuvarande riksdagsmajoritet vore
ingen vän af utsträckt folkupplysning.
Måhända kunde ock frågan på något sätt
sammankopplas med förslaget om ett andra
ålderstillägg åt folkskollärarne. Klokast vore
därför att tillsvidare icke positivt verka för
ett lagstadgande om obligatoriska
fortsättningsskolor.

Efter ytterligare något debatterande,
hvarunder framhölls, att om den senare talarens
| farhågor ansågos grundade, centralstyrelsen,
| som redan hade ett dylikt förslag hvilande,
nog skulle låta frågan »ligga till sig» ännu
j en tid, antogs följande af inledaren
formulerade resolution:

Som det väl icke torde råda mer än en
mening om, att den genom k. kungörelsen af
den 11 sept. 1877 tillkomna
fortsättningsskolan öfver allt, hvarest den hittills blifvit
införd, varit till stort gagn såsom lämplig
öfverbyggnad på den egentliga folkskolan, så anser
mötet tiden vara inne att göra äfven
denna skolform obligatorisk för alla med
möjligen någon utsträckning såväl hvad själfva
undervisningstiden beträffar som ock af åldern
för begagnandet af densamma. Och ville
mötet uppdraga åt centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareiorening att, på
tid och sätt som denna anser lämpligt, verka
för genomförande af detta önskningsmål.

En jämförelse mellan Stockholms
och ^ristiania folkskolor,

Uti ett af de senaste numren af den nya
nors-! ka skoltidningen Skolebladet har läraren vid
! Kristiania folkskolor R. J. Ringdal, som
vid början af innevarande termin under ett
! par veckors tid besökte Stockholms
folk-| skolor, meddelat några intryck från sin
vistelse härstädes samt framställt en del
jämförelser mellan de båda hufvudstädernas
folkskoleväsende.

Särskild uppmärksamhet har författaren
ägnat disciplinen. Rörande denna yttrar han
följande:

Disciplinen vid Stockholms folkskolor står
mycket högt, i synnerhet med afseende på lugn
och ordning samt raskhet i utförandet af
lärarens tillsägelser. Så snart tecken till
inmarsch är gifvet, uppställa sig afdelningarna
å lekplatsen raskt och ordentligt. I
korridorerna höres under in- och utmarscherna
intet prat eller stoj. I klassen råder
fullkomlig stillhet, såväl innan undervisningen
begynner som under densamma.

Den besökande får intryck af, att
Stockholms folkskolor förmått att utefter hela
linjen genomföra, hvad vi här i Kristiania kun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free