Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 49
nät uppnå blott i ett begränsadt antal
klasser. Orsaken till detta förhållande kan sökas
i flera omständigheter.
Folklynnet är ganska olika i de båda
hufvudstäderna. Stockholmaren har sedan
gammalt större respekt för auktoriteten än
Kris-tianiabon. Och den lifliga diskussion, som
öfverallt hos oss föres om
samhällsangelägenheter med en ofta hänsynslös kritik af
personer och institutioner, förbättrar icke
ställningen hos oss. Det är nog godt och väl,
att individens rätt som människa framhålles,
men individen har också sina plikter, och den
sanningen syne’s hafva fått en allt för
tillba-kaskjuten plats i vårt folks medvetande. Detta
visar sig i brist på respekt för lagar, som
vårt folk själft gifvit sig; det gifver sig
också tillkänna bland våra skolbarn i form af
olydnad och likgiltighet emot gifna bud och
stadgar. Att döma af brottmålsstatistiken är
antalet förbrytelser bland skolbarn och
ungdom under 18 år betydligt större i Kristiania
än i Stockholm. Likaså utgöra de »olofliga»
skolförsummelserna en större procent här än
där. Medelprocenten af sådana försummelser
under de fem sista åren är i Kristi an ia 0,6,
i Stockholm 0,i.
En af orsakerna till skolbarnens goda
uppförande finner författaren i det ifriga
motarbetandet af gatdrifveriet såväl genom
lagstiftning som genom upprättande af
arbetsstugor, uppfostringsanstalter och
skolka-rehem. Såsom bidragande orsaker nämner
han äfven samundervisningen i de tre
lägsta klasserna, de gemensamma lekplatserna
för gossar och flickor, användandet af
»enkelbörd» för lärjungarne samt framför allt
lärarepersonalens enstämmigt uttalade
öfvertygelse om disciplinens utomordentligt stora
betydelse.
På tal om skolans straffmedel yttrar
författaren :
Likasom hos oss hafva Sträfvandena i
Stockholm gått i riktning af straffens humanise
rande; men den uppfattningen, att alla straff
kunna och böra afskaffas, hvilken beror på
en öfverskattning af hvad kunskap och insikt
förmå uträtta och ett förnekande af det onda
i människonaturen, har näppeligen i Sverige
blifvit så utbredd som hos oss. Vi minnas
väl, huru denna uppfattning för några år
sedan höll på att göra vår folkskola till en
enda söt välling utan salt. Lyckligtvis är den
tiden nu förbi, och vi önska den icke tillbaka.
Men vi önska icke heller tillbaka den tid, då
rottingen likasom kvacksalvarnes piller
utgjorde ett universalmedel mot allt ondt. Vi
hysa den allvarliga förhoppningen, att det allt
mera må gå in i det allmänna medvetandet,
att den sanna kärleken kräfver tukt, och att
det i tukten aldrig får saknas innerligt
medlidande och kärlek.
l afseende på själfva skolarbetet heter
det vidare:
Hvad uiidervisningsplanen och metoden
angår, råder tämligen stor likhet mellan
Stockholms och Kristianias folkskolor. Bland
olikheter kunna påpekas, att man i Stockholm
läser mera grammatik än hos O88_, och att
man därvid använder lärobok. Geometri
behandlas som särskildt ämne och icke som hos
oss i samband med räkneundervisningen.
Äfven i detta ämne användes lärobok. Man
lägger stor vikt på öfningar med små tal. En
kurs i bokhålleri genomgås. I småklasserna
äro särskilda timmar anslagna till
åskådnings-Öfnirigar, vid hvilka en del naturhistoriskt
stoff behandlas. Under teckningstimmarna
öfvas rätt mycken linearritning, hvarvid
hänsyn tages till slöjden.
Denna senare tages i Stockholm på ett
annat sätt än hos oss. Där öfvas utom vanlig
träslöjd tillika pappslöjd och metallslöjd.
Under det våra gossar undervisas i slöjd blott
två timmar i veckan^ undervisas de i
Stockholm ända till nio. Hos oss slöjda gossarne
blott de tre sista skolåren, i Stockholm 4-5
år. Hos oss är slöjden obligatorisk, där
frivillig. Metoden är i det väsentliga en
till-lämpning af Nääs-principerna: individuell
undervisning, inga särskilda barnverktyg, arbete
efter modeller och ritningar, noggrannhet i
arbetets utförande. De två sistnämda
grundsatserna äro gällande äfven hos oss; de två
första däremot med modifikation, i det vi så
mycket som möjligt söka genomföra
klassundervisning och delvis använda för barn
afpassade verktyg.
Samma ordning och disciplin, som råder i
skolorna för öfrigt, finner man äfven i
slöjden. Detta kan man bland annat se därpå,
att verktygen äro synnerligen väl bibehållna.
Med allt erkännande af Stockholms slöjden
behöfva vi dock icke känna oss missbelåtna
med den början, sorn är gjord hos oss; men
likasom det är skillnad på 2 timmar och 7-9
timmar i veckan, så rnåste det också blifva
skillnad på resultatet. Vi hafva den fördelen,
att slöjden kämpat sig fram till en med
skolans öfriga ämnen sidoordnad ställning och
i likhet med dem blifvit obligatorisk.
Lärarekårens ekonomiska villkor finner
författaren vara bättre i Kristiania än i j
Sveriges hufvudstad. Men han framhåller
därvid, att Kristianialärarne äro skyldiga att
undervisa ö timmar dagligen, under det att
i Stockholm såväl lärare som lärarinnor
undervisa blott 5 timmar.
Uppsatsen afslutas med en kortfattad
redogörelse för Stockholms folkskolors
administrativa förhållanden.
Sedan tidningstaxan för år 1898 nu
utkommit, kan prenumeration å
Svensk Läraretidning för nästa år
när som helst verkställas. Den bör
ske å närmaste postanstalt ju förr j
dess hellre och senast inom den 24
december. Priset är det vanliga
- 3 kronor 50 öre för hel årgång.
Litteratur.
Öfningsbok för skrifning med
blyertspenna under den första skolterminen af
Robert Johansson, skolinspektör. Jönköping, j
»Bort ined griffeltaflan under
skriflek-tionerna!» är en grundsats, som nu rätt
ofta framställes inom skolvärlden. Ganska
många hafva ock genom erfarenheten
kommit till den uppfattningen, att resultatet af
den första Skrifundervisningen icke
motsvarar det därpå nedlagda arbetet. Den
hårda griffeltaflan och de ofta korta
griffel-sturnparna äro nämligen allt annat än
lämpliga medel vid grundläggningen af
skrif-färdigheten och utbildandet af en ledig och
naturlig handställning under skrif ningen.
Flera försök hafva därför gjorts att ersätta
de hårda stentaflorna med taflor af en
mindre hård massa. Medan erfarenheten
ännu knappast hunnit stadga sig rörande
denna skrifmateriels ändamålsenlighet, yrka
åtskilliga, att man genast från första början
skall använda papper och blyertspenna. I
sådant syfte har ofvannämda arbete
tillkommit.
Bet utgör en skrif bok om 24 sidor i nätt
och lämpligt format och med linjering för
5 millimeters stilhöjd. Öfningarna äro
ordnade med hufvudsaklig hänsyn till de första
Öfningarna i modersmålet. De 6 första
sidorna, hvilka afse den del af den första
skolterminen, då någon egentlig läsning ännu
icke förekommer, innehålla endast
grundformer och enskilda bokstäfver. De
följande sidorna innehålla enstafviga ord jämte
inöfning af stora alfabetet och siffrorna.
På omslagets innersidor lämnas en del
metodiska anvisningar. Priset pr häfte är
6 öre.
C. E. Fritzes k. hofbokhandels katalog
för åren 1870-1897 är utkommen och
utdelas gratis hos alla bokhandlare.
Katalogen visar, att firman under sin 60-åriga
tillvaro förlagt ett stort antal välkända
läroböcker samt många bekanta författare,
däribland på folkundervisningens område
sådana som T. Rudenschöld, A. Fryxell,
F. F. Carlson m. fl.
Julkalendrar.
Vintersol. Illustrerad kalender för 1898.
P. Palmquists aktiebolag. Pris l kr. 50
öre; i klotband 2 kr. 50 öre. - Redan en
välkänd och välkommen gäst uti fromma
hem, kan Vintersol i sin sjette årgång
framvisa bidrag af sådana pennor sorn V.
Ru-dins, Nathan Söderbloms, Matilda Roos
och Nät. Beskows, samt illustrationer af
D. Ljungdahl, Albert Engström och J.
Nehr-man. Bland textbidragen vilja vi särskildt
fästa uppmärksamheten vid N. Beskows dikt:
»Frid på jorden!* E. S. K:s berättelser:
»Utan lön», »Hvem sjöng bäst?», en
liten täck skizz af Runo och J. Hedbergs
Stockholmsbilder ur »Armodets värld», samt
Matilda Roos norrlandssägen: »Namnet i
lifsens bok». De flesta författarnes porträtt
finnas upptagna, väl utförda liksom
kalenderns hela typografiska utstyrsel är allt
beröm värd.
Varde ljus! Illustrerad missionskalender,
utgifven af A. Kolmodin. Sthm,
Fosterlandsstiftelsens förlagsexpedition. Pris
häftad ] kr. - I bunden och obunden form
innehåller kalendern biografiska skildringar
i ord och hild från missionsfälten i Indien,
Kongo m. fl. ställen, liksom en missionsfest
å Johannelund tecknas af pastor Hasselrot.
Aug. Berg har lämnat en öfversikt af
svenska missionens verksamhet i Kina.
Jultidning-ar.
God Jul! Hälsning från Kristliga
föreningen af unge män i Stockholm. Tredje
årgången. Redaktör: Natanael Beskow. Pris
l kr. - Bland bidragande förf. märkas
A. U. Bååth, Hugo Samzelius, J. Stadling
och Fredrik Vetterlund; hland artisterna
Elsa Maartman, Olle Hjortzberg, Ounnar
Hallström rn. fl. En uppsats af Nät. Beskow
om enkelhet i hern och lefnadsvanor
förtjänar att bli läst och begrundad i vida kret-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
