- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
711

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 49

SVENSK l

»Finlands finskspråkiga
folkskollärareförening.» Dess motsats är föreningen
»Svenska folkskolans vänner»., hvars organ är
»Tidskrift för folkskolan,» utgifven af den
kände skolmannen d:r P. Nordmann.
Hittills har man emellertid saknat en verklig
folkskoletidnin^, men i dessa dagar kommer
en sådan att starta i Helsingfors. Dess
utgifvare är en åländing vid namn
Sundkvist. Han är dessutom folkskollärare i
Helsingfors.

Mycket vore väl ännu att säga om
folkskoleväsendet i Finland, men för denna
gång nedlägger jag pennan. Innan jag gör
det, vill jag dock säga, att vi i Sverige
ha mer att lära af våra bröder på andra
sidan Bottenhafvet än vi vanligen tro.
Särskildt vill jag framhålla den enkelhet och
flärdlöshet, som här är ett genomgående
karaktärsdrag hos hela folket.

Skulle dessa rader finna vägen till några
af de skolmän, med hvilka jag under min
resa kommit i beröring, må det tillåtas mig
att på detta sätt bringa dera min varmaste
tacksägelse för all den välvilja och det
tillmötesgående jag af alla utan undantag rönt.
Jag kom hit till landet som en främling
men har bemötts af alla såsom en kär gäst
och gammal vän. Det här ofta hörda
yttrandet, att blodet förenar Sveriges och
Finlands folk, har tydligt nog visat sig vara
mer än en fras. När jag snart återvänder
till mitt fosterland, skall minnet af hvad
jag här upplefvat helt visst sent förblekna.
P. Aug. Lindholm.

Glöm icke att före julafton
prenumerera på Svensk Läraretidning!
All prenumeration - äfven i
Stockholm - sker å närmaste
postanstalt.

Dödsfall.

E. G. Lundgren f. Den 2 dennes afled
i sitt hem efter en längre tids aftynande
ordinarie läraren vid Heffners folkskola Erik
Grustaf Lundgren. Född den 21 sept. 1852
i Karlskoga, genomgick L.
folkskollärareseminariet i Linköping, hvarifrån han
utexaminerades 1875. Efter att hafva
innehaft extra ordinariebefattningar vid
folkskolan i Lysekil och sedermera på Dalarö,
sökte och erhöll han 1880 ordinarie
folk-skolläraretjäosten vid Heffners folkskola
(belägen omedelbart invid Sundsvall), hvilken
plats han innehade vid sin död, ehuru den
under de tre senaste åren måste uppehållas
med vikarie på grund af den tärande
sjukdom - lungsot - som, mänskligt taladt,
allt för tidigt nedbröt den förut så
kraftfulle och lefnadsglade mannens stofthydda.

L. var särdeles omtyckt f or sitt vänsälla,
öppna och vinnande väsen icke blott i
skolan, utan äfven i vänkretsen, där han var
en gärna hörd sångarbroder.

Mångårig ordförande i Sköns (numera
Sköns, Alnö och Timrå) skollärareförening,

var han jämväl åtskilliga år ordförande inom
Medelpads skollärareförening, åt hvilka
föreningar han ägnat mycket intresse och
arbete.

L. var gift två gånger: första gången
1876 med fröken Gina Fahlström. Änkling
1893, gifte han sig för andra gången 1895
med fru Alina Lundqvist, f. Skogh. Första
äktenskapet var barnlöst. En liten dotter
i senare giftet hade redan ett halft år före
sin fader skördats af den obarmhärtiga
tuberkulosen.

Jämte sörjande inaka och anförvanter
står en talrik och deltagande vänskara kring
den tidigt öppnade grafven.

Frid öfver den hänsofne kamratens minne l

A. J. Åseniusf. Efter en längre tids
sjuklighet afled den 27 november
folkskolläraren Abraham Julius Åsenius i Flemminge,
Ekeby socken. Å. var född i Åsbo den 7
september 1856 och aflade
folkskollärareexamen i Linköping 1877. Följande år
erhöll han ordinarie lärareplatsen i Flemminge
och innehade densamma till sin nu timade
död. Arbetsam, nitisk och anspråkslös gick
han tyst sin bana fram men vann sympati
af såväl förmän som lärjungar och
målsmän. Högt uppburen var han i
kamratkretsen. Närmast sörja honom maka och en
son.

FRIA ORD.

Centralstyrelsens expeditionsarbeten.

l

; Redaktionen af Svensk Läraretidning.

l Då Ni i Svensk Läraretidning n:r 42 vid
i referatet af Bollebygds-Sätila-kretsens beslut

i dechargefrågan behagat göra en anmärkning j
| mot kretsens befogenhet att påpeka oegent- j
l ligheter i centralstyrelsens räkenskaper för j
| år 1896 och därvid åberopat stadgarna för j
l centralstyrelsens åtgärd, så anhålla vi, att j
i följande lilla genmäle mot Eder anmärkning
j också måtte intagas i Eder tidning,
j Ni upplyser då allra först i noten, att
»biträdande sekreteraren har hittills utfört en
del renskrifnings- och expeditionsgöromål åt
centralstyrelsen», och fortsätter därpå: »Här- i
för äger styrelsen befogenhet enligt stadgarna
att utanordna ersättning. Den har ock att
närmare bestämma, hvad som åligger styrel- j
sens funktionärer.* j

Låtom oss då gå till stadgarna, som ju böra |
efterlefvas. Ni har emellertid underlåtit att !
uppgifva i hvilka §§ denna styrelsens befo- j
genhet finnes intagen. För så vidt det icke
finnes någon senare utgifven stadga än den j
i Sveriges allmänna folkskollärareförenings j
årskrift för år 1897 intagna, så kunna vi däri !
icke upptäcka någon §, som berättigar cen- i
tralstyrelsen till annan ersättning än den, j
som omnämnes i § 19 mom. 2 och 3, enligt !
hvilka styrelsemedlemmar och revisorer vid i
resor för föreningen äga rätt till resekostnad i
och dagtraktamente samt sekreterare och i
kassaförvaltare skäligt arvode, som af central- l
styrelsen föreslås och som bestämmes vid j
kretsföreningarnas i § 11 omförmälda sam- j
manträden. Någon annan ersättning åt cen- j
tralstyrelsen - till hvilken styrelse ju äfven j
enligt § 8 mom. 3 sekreteraren och kassaför- j
valtaren höra - omnämna icke åberopade j
stadgar,* liksom de icke heller innehålla ett j
ord om centralstyrelsens rätt att antaga och i
af föreningens medel aflöna biträde åt sek- l

* Någon annan ersättning åt centralstyrel- j
sen har heller aldrig utgått. Red. anm. \

reteraren*. Centralstyrelsen utser ju bland i
sig själf sin sekreterare, som väl åt
föreningens centralstyrelse bör sköta skrifvare- och
expeditionsgöromål, och äger rätt att föreslå
skäligt arvode åt denne, men därutöfver
tillerkänna icke föreningens stadgar, som i
anmärkningen åberopats, centralstyrelsen
befogenhet att för sekreteraregöromål förfoga
öfver hennes medel. Om, såsom vi anse6,
sekreterar earvodet nu mera är för litet, så beror
detta helt enkelt på centralstyrelsen själf, som
hittills aldrig föreslagit högre belopp, ehuru
flera kretsar årligen erbjudit sådant.

Vi inse nogsamt, att centralstyrelsen i sin
helhet har ett styft arbete, som icke kan
uppvägas med penningar, och erkänna tacksamt
de förtjänster densamma inlagt i
folkupplysningens tjänst, men önska och hoppas likväl,
att den tiden måtte vara långt aflägsen, c
denna styrelse uppfattar sin ställning som
ekonomisk affär med aflöning för timmen,
liksom vi därjämte anse, att rätt bör vara
rätt, att de medel,, som äro nödiga för
bestridande af föreningens utjrifter utanordnas på
det sätt stadgarna föreskrifva, och att hvar j e
kretsförening må få uttala sin ärliga
öfvertygelse i föreningens gemensamma
angelägenheter utan obehöriga anmärkningar.

Enär förestående genmäle till redaktionens
anmärkning öfver Bollebygds-Sätila-kretsens
beslut i dechargefrågan affattats och
inlämnats, innan uppsatsen i samma ämne af hr
Alfr. Dalin vardt synlig i n:r 45 af denna
tidning, vilja vi härmed göra följande tillägg.

De af hr Dalin åberopade uttrycken i
föreningens stadgar voro redan förut af oss
beaktade, men kunna de ej gifva
centralstyrelsen stöd för sitt tillvägagående. Vi hafva
icke förnekat, att »alla utgifter för föreningen»
böra och måste »bestridas af henne själf».
Dessa utgifter äro dock af väsentligen två
olika slag, nämligen dels sådana, som utgå
till centralstyrelsens sammanträden, revision,
årsskrifter och cirkulär, porton och
skrifma-teriel, honorar för pedagogiska skrifters
författande m. m., m. m., och dels sådana, nom
direkt utgå till centralstyrelsens sekreterare
och kassaförvaltare såsom arvode. Stadgarna
göra också tydligen en sådan åtskillnad.

Det är om själfva sättet för dessa medels
utbetalande Bollebygds-Sätila-kretsen vågat
uttala sig. Stadgarna föreskrifva i tydliga
ordalag, huru dessa medel böra utanordnas
och tillerkänna kretsföreningarna rättighet att
bestämma arvoden till sekreteraren och
kassaförvaltaren på förslag af centralstyrelsen.
Centralstyrelsens rätt att bestämma det förra
slaget utgifter har ju icke någon
kretsförening bestridt rnen väl det senare, och detta
emedan centralstyrelsen handlat egenmäktigt
och i strid med stadgarna.

Hr Dalin citerar vidare stadgarna, att
centralstyrelsen »vidtager de åtgärder, som af
besluten föranledas». Men hvarför så
lösrycka ett par ord ur stadgarna? Dessa
uttryck återfinnas i § 15 mom. 3 och tala i sitt
rätta sammanhang ett så tydligt språk, att
ingen gärna kan missförstå dem. Här är ju
fråga om kretsarnas beslut i de af
centralstyrelsen utsända frågorna. Hade frågan om
förhöjdt arvode åt sekreteraren af
centralstyrelsen blifvit utsänd till kretsarna och dessa
haft tillfälle att fatta beslut, då hade nämda
moment kunnat af centralstyrelsen tillämpas,
men det är just detta centralstyrelsen icke

* Stadgarna gifva ej heller styrelsen rätt
att t. ex. insamla bidrag till
folkundervisningens historia och därför utbetala honorar; att
låta utarbeta och bekosta utgifvandet af
lärjungebibliotekskatalog ; att tillsätta länsombud
och af föreningens medel bestrida utgifter för
dem o. s. v. - men allt detta och mycket
annat, har centralstyrelsen tillåtit sig under
föreningens 17-åriga tillvaro utan att förrän nu
få uppbära klander därför, att hon satt i gång
och velat göra mera än hvad centralstyrelsens
egna ledamöter kunnat åtaga sig.

Red. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:19:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free