- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
723

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 50

SVENSK LÄRARETIDNING.

723

tände. Om ej lärjungen s j älf verksam t, genom
eget tankearbete, liksom med egen kraft
skapade sig sitt matematiska vetande, hade detta,
för så vidt fråga var om skolundervisningen,
enligt K. för lärjungen intet värde. Ingen ny
kunskap iinge därför meddelas fullt färdig
hvarken genom läraren eller läroboken.
Läraren hade att väcka lärjungens intresse för
hvarje ny uppgift, låta hans uppmärksamhet
riktas på och noga fixera det, som är den
egentliga svårigheten vid dess lösande, låta för
honom lifligt framträda de förut inhämtade
kunskaper, som för den föreliggande uppgiften
äro af betydelse, och så slutligen genom att
hos lärjungen hafva framkallat en klar
uppfattning af uppgiftens art och genom att förmå
honom att skarpt hålla i sikte utgångspunkt,
mål och medel, bringa lärjungen därhän, att
han själf »hittar på» lösningen af ett problem,
beviset för ett teorem. Likaså om läraren
har sig förelagdt att bibringa sina lärjungar
en ny räkneregel, får han ingalunda begynna
med att inlära denna i dess exakta form.
Dessförinnan bör han genom exempel, som
nära sluta sig till det för lärjungen redan
bekanta, och hvilka denne därför utan stort
biträde kan reda, efter hand öfvergående från
lättare till svårare, åstadkomma, att lärjungen
kan tillämpa regeln, innan han vet, huru den
lyder eller att den ens finnes. K. ville med
ett ord i den matematiska undervisningen
införa den sokratiska maievtiken, den analy-

tisk-hevristiska metoden.–––Säkert är, att

K. mer än någon verksamt bidragit till, att de
svenske lärarne i matematik fått sina blickar
öppnade för den analytisk-h e vristiska
metodens ofantligt rika resurser, och att hans
framträdande därigenom samt genom hans
medelbara inverkan äfven på undervisningen
i andra läroämnen kan betraktas såsom
epokgörande i den svenska undervisningskonstens
historia.

Ur Kjelldahls skola har utgått en hel
rad framstående matematiklärare (Nordlund,
Phragrnén, Floderus in. fl.). Den siste af
dessa var Sixten von Friesen.

Under sin tjänstgöring vid Stockholms
gymnasium kom von Friesen i beröring med
den kände matematikern Hultman. Dessa
båda mäns inflytande torde hafva bestämt
hufvudriktningen af von Friesens
lärareverksamhet.

Af de universitetsmän, för hvilka F.
studerat, torde professor Ångström/ den
frejdade fysikern, vara den, som öfvat
största inflytandet på hans vetenskapliga
utbildning.

Ett rikligt tillfälle att göra sina åsikter
gällande erhöll von Friesen genom sin
anställning vid det nybildade realläroverket.
F:s uppgift som lärare blef att arbeta för
en på modern naturvetenskap stödd
bildning i motsats mot den häfdvunna klassiska.
Och att realbildningen nu i vårt land står
på en väsentligen annan ståndpunkt och har
ett helt annat anseende än för 20 år sedan,
därtill har von Friesen i hög grad bidragit,
ej minst genom den soliditet han förstått
att gifva arbetet inom sitt läroverk.

Sedan han sett sitt mål på detta
område så till vida förverkligadt, att
real-studenten tillerkänts samma förmåner som
latinstudenten, kunde han utan att svika
sin förra uppgift öfvergå till den större
verkningskrets, till hvilken han kallats.

Då von Friesen befinner sig i sin bästa
mannakraft, kan man af honom ännu vänta
mycket för främjandet af vårt lands
undervisningsväsen. E. H.

vensk [-Läraretidning-]
{+Lärare-
tidning+}

utsänder år 1898 sia

17? årgång.

"program, pris, utgifningstider och
utstyrsel blifva

oförändrade.

Bortåt 800 stora kvartsidor
för det billiga priset af

3 ifr. 50 öre*

Porträtt eller annan illustra^
tion i regeln

* i hvarje nummer. *

prenumerera på närmaste postanstalt

*!* fore j u Ja f f ön $!:

så får fii tidningen genast på
nyåret oen slipper vänta på
Edra skolnyheter.

FÖR DAGEN.

»Ligapojkar».

Hvar tid har sina slagord. Så äfven
vår. Och ett af vår tids allra mest slitna
slagord är »ligapojkar».

Så länge människors minne går tillbaka,
har det varit godt om orostiftare och
våldsverkare. Lika länge har det ock
varit ynglingarne, som bland våldsverkarne
utgjort det öfvervägande flertalet. En
naturlig följd häraf har varit, att
tidningarna vid sidan af sina intressanta
olyckshändelser alltid haft riklig tillgång till
lika intressanta våldsbragder, och att
dessa i nio fall af tio varit tillställningar
af ungdomen - från de halfvuxna
slyng-larne till de vuxna unga männen.

Under de senaste åren hafva
tidningarna varit nog lyckliga att kunna förse
sina notiser om dylika ungdomsdåd med
en uppseendeväckande rubrik. Man kan
numera knappast öppna ett blad, utan
att ögat mötes af fetstilsutrop sådana
som: »Nytt ofog af ligapojkarne!» eller
»Ligisterna åter framme!» eller dylikt.

Nu finnes det som bekant något som
heter »språkets makt öfver tanken».
Finnas »ligapojkar» eller »ligister», så finnas
naturligtvis också »ligor»; i annat fall
vore ju namnet nonsens. Men finnas
ligor, så böra de för fullständighetens
och redighetens skull gifvetvis också ha
ett namn, och i så fall ligger det
onekligen närmast till hands att uppkalla
dem efter de »distrikt», inom hvilka de
bedrifva sin organiserade verksamhet.
Konsekvensen häraf har blifvit, att då
något uppträde ägt rum borta på
Kungsholmen, så har det varit
»Kungsholms-ligan», som »åter varit framme»; hafva
några tjuguåriga lymlar ute vid
Liljeholmen dragit knif eller kastat buteljer i
hufvudet på hvarandra, så skrifves detta
på »Liljeholmsligans» konto; ett
krogslagsmål vid Roslagstorg är naturligtvis
anstiftadt af »Roslagstorgsligan», och ett
krakel med fruarna på Munkbron leder
lika gifvet sitt upphof från ett
ungdomsförbund med det nätta namnet »Ligan i
staden inom broarna» o. s. v.

Allt detta kan visserligen för ett
ord-ningsälskande sinne vara godt att veta.
Men med blotta namnet är allmänhetens
intresse icke tillfredsställdt; den vill
naturligtvis få någon närmare kännedom om
detta »ligaväsen», som lefver och
florerar här midt uppe i hufvudstadens
civilisation, trots vår polis och trots våra
- dyra folkskolor.

Under sådana förhållanden kan det ej
förvåna, om mer än en lärare vid
hufvudstadens folkskolor allt emellanåt
blifvit ombedd att berätta något om dessa
märkvärdiga ligor, deras organisation och
styrelse, deras samlingsställen och
öfverläggningar, deras planer och krigföring
m. m., m. m. Att man då ingenting
kunnat härom säga, har väl betraktats
såsom ett nytt prof på trångheten af
»skolmänniskornas» synkrets, och har man
vid talet om de s. k. ligorna vågat
mumla något om »fantasier» och »myter»,
så har detta förmodligen uppfattats
endast såsom bevis på böjelsen att förneka
ett faktum endast af den grund, att för
folkskolan ofördelaktiga slutsatser
möjligen kunde därur härledas.

Allmänheten har emellertid velat hafva
ljus i saken, och ljus har den nu ändtligen
fått. En alltid påpasslig
hufvudstadstid-ning, som^ ägnat »ligaväsendet» ett
synnerligt intresse, har nämligen vändt sig
till polisen för att få tillförlitligaste besked
om »hur och hvar dessa ligor arbeta»,
och de underrättelser, den sålunda
erhållit, har den för några dagar sedan
framlagt i en uppsats med den pikanta
ehuru något paradoxala titeln:
»Ligapojkar men inga ligor».

Den förhärskande känsla, som
polismännens upplysningar ingåfvo tidningens
kunskapare, var den af öfverraskning.

Alla de polismän, med hvilka vi resonnerat
i frågan ha nämligen - berättar han -
enstämmigt och utan tvekan förklarat, att några
organiserade ligor finnas icke inom hufvudsta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:06:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1897/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free