Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄEARET1DN1NG.
ripit, blir saknaden förvisso stor.
Vänekretsens lärareförening, i hvilken hon varit
sekreterare sedan 1890, hade i henne en af
sina bästa krafter. Hennes protokoll voro
alltid väl utarbetade och lämnade en
uttömmande bild af diskussionerna, åt hvilka
senare hon själf ofta gaf lyftning genom sina
inlägg. Hon var kretsens enda
diskuterande lärarinna men som sådan en lejoninna.
Hennes anföranden ägde prydlig svenska,
klarhet i tankeföljd samt medvetenhet om
målet. Intet af vikt inom kretsen företogs,
utan att Augusta Larson skulle vara med.
»Hon var den fjärde goda förmågan på kort
tid», sade en kretsmedlem vid dödsbudet.
Äfven utom Vänekretsen vann fröken
Augusta Larson uppmärksamhet oeh
erkännande. Så innehade hon 1895 Jultomtens
resestipendium för en studieresa till
Tyskland. Samma år valdes hon med 1,297
röster till ledamot i Sveriges allmänna
lärareförenings centralstyrelse, ett uppdrag, som
i år förnyades med .1,457 röster.
Mången lärare och lärarinna torde från
sommarkurserna med glädje minnas den
enkla, intelligenta lärarinnan från Öxnered.
Hon talade själf så varmt om
sommarkurserna och om där gjorda bekantskaper och
erfarenheter. För sommarkursernas berätti- |
gande såsom bildningshärd för Sveriges lä- j
rarekår drog hon varmt i strid vid Väne- i
kretsens senaste möte. j
Utom åt skolan ägnade hon intresse åt j
nykterhetssaken. Hon var sedan 1893 sek- j
re|erjy*e uti »Lärarnes heluykterhetsföre- i
nings filial uti Älfsborgs län» ; var år 1894- |
95 distriktssekreterare uti Norra Älfsborgs j
distriktsloge af I. O. G. T. och senare j
skattmästare inom samma distriktsloge. j
Hennes bana blef kort, men gediget ar- [
bete skall minnas. Hennes personlighet j
vann vänner och beundrare. j
Närmast sörjes hon af åldrig moder och
fosterson. En af lärarne i samma
församling gick för något öfver ett år sedan
hädan och lämnade på dödsbädden sitt
moderlösa, treåriga barn uti fröken Larsons !
vård - ett heligt testamente af en döende, j
hvilket lika heligt mottogs och förvaltades, j
Omsorgen om denne fostersons framtid var j
på sistone hennes största bekymmer: hon j
ville gifva honom en god uppfostran men j
visste ej huru hennes lön skulle härtill i
förslå. j
Hvile hon i frid! O. M. j
Den hädangångna får i Göteborgs-Posten l
följande vackra eftermäle: i
I fröken Larson hafva Sveriges folkskollä- i
rarekår och nykterhetsfolk förlorat en af |
sina bästa och mest sympatiska kvinnliga j
medlemmar. Kunskapsrik, energisk och vil- j
jekraftig, förstod fröken Larson alltid att på
ett utmärkt sätt fylla såväl sin hufvudsak- \
liga kallelse som lärarinna som äfven alla j
de förtroendeuppdrag, hvarmed hon frän
skilda håll hedrades. ;
Prenumerera på Svensk
Läraretidning skyndsamt, så får Ni
tidningen genast på nyåret.
Öm objektiva grunder j
/or betygssäitningea i barnens betygsböcker, j
Vid Malmö kretsförenings senaste sam- i
manträde öfverlades om detta ämne. !
Frågan inleddes af hr Jul. Hammarlund. \
I Malmö erhålla barnen betyg i alla äm- j
nena två gånger i terminen. Talaren trodde, j
att betygen sättas i allmänhet sålunda, att
de barn, som någorlunda kunna besvara frå- !
gorna i läxan, erhålla betyget b; de, som
ej kunna detta, få e; de, som kunna be- !
svara »förståndsfrågor», erhålla ah; någon j
får kanske a. Men detta sätt att ge be- |
tyg blir endast att utmärka det goda huf- i
vudet. De, som en gång fått b i betyg j
(och det få de flesta), kunna sällan höja j
detta, de må anstränga sig, så mycket de !
vilja. Därför hafva betygen föga verkan j
på dem, och barnen anse dem vara orätt- i
visa.
Talaren förordade andra grunder för
betygssättningen. Vid en läxas upphörande \
bör hvarje barn erhålla åtminstone en fråga, j
I en anteckningsbok, som läraren har, upp- |
skrifves den eller de, som ej kunna be- !
svara sin fråga (för så vidt svaret kunnat j
inhämtas genom läxans öfverläsande). Nästa |
lektion i samma ämne begynner med
upphörande af bakläxorna, om sådana finnas.
Det barn, hvilket under den period, som j
betygen afse, ej haft någon bakläxa och ej j
varit frånvarande någon lektion, bör hafva i
betyget a i ämnet. Allt eftersom lärjun- j
gen haft bakläxor eller icke kunnat sina |
bakläxor eller varit frånvarande, bör han
7 l
hafva lägre betyg. Beräkningen göres lika \
för alla barnen. Betj^get i »svenska
språket» sättes efter summan af fel i
rättskrif-nings- och uppsatsöfningarna under tiden
och bakläxorna i språklära; betyget i rak- j
ning efter antalet rätt räknade exempel vid !
anställda profräkningar. Det allmänna
betyget i flit rättas efter summan af
bakläxorna i samtliga ämnen, och betyget i
uppförande blir a för dem, som ej erhållit aga, ;
samt lägre allt eftersom aga behöft användas.
Barnen böra på förhand erhålla under- j
rättelse om, att de få lägre betyg än a i j
mån af antalet bakläxor och frånvaro samt l
i uppförande efter aga, men de böra
hvarken före eller efter få veta, huru många
bakläxor eller huru mycken aga som mot |
svara ett visst betyg. Detta antal kan
äfven växla vid olika betj^gssättningar.
Talaren hade följt dessa grunder vid
betygsättningen under ett par år och däraf
haft god nytta. Barnen finna, att deras
betyg noga växla efter deras eget
förhållande, och detta sporrar dem till flit och \
och godt uppförande, hvarjämte skolgången
blir jämnare. j
Vid utfärdandet af afgångsbetyg finge j
barnet tenteras i ämnena och erhålla betyg
därefter.
* ’ ;
Mötet ställde sig välvilligt mot det
framlagda förslaget, och åtskilliga talare
uppmanade inledaren att framdeles återupptaga j
frågan på något möte; sedan äfven andra
lärare försökt metoden. Någon resolution
antogs icke.
Håll Er ett eget tidningsexempUr,
d. v. s. prenumerera icke i bolag med
andra personer] Det lilla belopp Ni kan spara
genom att hålla tidningen tillsammans med
andra är knappt nämnvärdt i förhållande
till det besvär, som är förenadt med
tidningens sändande eller hämtning, samt alla
obehag, som lätt kunna uppstå genom
kom-paniskapet, i det att tidningar skadas eller
förkomma o. s. v.
Det är ju också trefligt att, oberoende
af andra, kunna välja tiden for sin
tidningsläsning, och mången gång är det af största
vikt att ha tidningen till hands äfven sedan
den blifvit läst, när man vill uppsöka en
notis, ett utslag eller annons i ett äldre
nummer.
flvad än sann
människovänlighet mot skolbarn?
Ett uttalande af biskop von Schéele.
I förra numret omnämdes i korlhet,
att länsstyrelsen i Visby vägrat meddela
skolrådet därstädes handräckning för att
få en 13-årig gosse skild från modern
och öfverlämnad åt fattigvården, så att
han kunde fortsätta och afsluta sin
folkskolekurs. Tidningen Gotlänningen
finner länsstyrelsens beslut dikteradt af
»både lagenligt rätta och sant
människovänliga grunder». Delta har
föranledt skolrådets ordförande, biskop K. H.
G. von Schéele, att göra följande
beaklans-värda uttalande:
När en gång i engelska parlamentet, med
anledning däraf att den inhemska
industrien syntes af utländsk konkurrens hotad, de
ödesdigra orden uttalades: »Tag barnen till
hjälp», så lades, såsom inan sedan allmänt
erkänt, grunden till Tysklands öfvertag på
det industriella området. Och då efter år
1870 världen sporde, hvilken grund som
djupast sedt förefanns till de fruktansvärda
nederlag, som Frankrike trots sin nästan
outtömliga rikedom och sina söners
oomtvistliga mod led och hvilka förde landet
till branten af undergång, blef svaret: »Den
tyska folkskolan och detta lands därpå
fotade högre allmänbildning» - icke
tekniska, utan humanistiska bildning, hvars
förnämsta underlag utgöres af kristendom och
historia.
Vårt folks berömmelse har det oek städse
varit att hålla högt denna historiskt
kristliga folkbildnings fana. Svenska/ folket
har satt sig till uppgift att bereda hvarje
sitt barn, hos hvilket erforderlig begåfning
finnes, oberoende af dess förmögenhetsvilkor,
tillfälle till sådan undervisning, som är
ägnad att utveckla de högre mänskliga
anlagen och bibringa den själsodling, som Ur
hvars och ens medfödda rätt på samma
gång han har däraf obestridligt behof, med
hänsyn till både sitt enskilda lif och sin
offentliga kallelse för framtiden såsom
medlem af ett fritt folk, som själf skall,
mänskligt taladt, i yttersta hand bestämma om
sitt väl och ve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
