Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
der detta ytterst sällan för en lärare, så
torde det vara ännu mera sällspordt, att en
lärarinna håller ut så länge. Emellertid
inträffar detta sällsporda nu i Gröteborg.
Matilda Hedberg är antagligen den äldsta
af Sveriges i tjänst varande lärarinnor, men
ej allenast af detta skäl meddela vi nu en
bild af henne.
Matilda Hedberg föddes den 9 januari
1828 i Gröteborg. Fadern var tullförvaltare.
Hon erhöll en vårdad uppfostran dels i
hemmet, dels i privatskola. Vid 26 års ålder
inrättade hon själf en mindre sådan skola
i Gröteborg, i hvilken hon arbetade 10 års tid.
På tillskyndelse af medlemmar i
folkskolestyrelsen, förnämligast af sedermera
kanslirådet A. T. Brunn, inträdde fröken
H. år 1863 i tjänstgöring vid Gröteborgs
folkskolor, och var hon icke den enda, som,
hvad man kallar oexaminerad, vid den tiden
erhöll dylik anställning. Att hon snart nog
vann förtroende, framgår däraf, att hon
redan 1864 förordades till och erhöll ett
statsanslag af 800 kr. för en pedagogisk resa i
Tyskland och Schweiz, en resa, som hon
företog samtidigt med B. C. Rodhe m. fl.,
och hvilken hon ännu minnes såsom lärorik
och intressant.
I och för ordnande af pensions- och
andra legala förhållanden nödgades man
omsider ombesörja, att de oexaminerade
lärarinnorna, som tidigare blifvit anställda i
Gröteborg, erhöllo ett slags examen. Genom
kungligt medgifvande aflade fröken H. jämte
sex kamrater efter en kort, hufvudsakligen
praktisk kurs år 1874 en dylik examen vid
Gröteborgs seminarium.
För öfrigt innefattar Matilda Hedbergs
lefnads- och kallelsebana intet märkligt eller
uppseendeväckande. Stillsamt och lugnt har
hon vandrat fram och arbetat; plikttroget
och idogt har hon efter bästa förmåga sträfvat
att fullgöra sitt värf. Ännu i ålderns
dagar är hon lifligt intresserad af skolan,
nitisk och samvetsgrann äfven i det lilla,
gärna arbetande för att följa med sin tid.
Sällan saknas hon vid Gröteborgs lärareför-
enings möten, ehuru hon liksom många andra
älskar att vara en tyst och passiv
delta-garinna. Fröken H. synes höra till det
lyckliga fåtal af människor, som aldrig
tröttna. Trots de sju tilländalupna
decennierna är hon ännu icke trött eller
längtar efter rö.
Hon har äfven haft den sällsporda lyckan
att njuta en jämn och stadig hälsa. Under 34
års arbete vid folkskolan har hon ej behöft
mer än några få dagars ledighet till följd
af opasslighet. Under nära 40 års tid har
hon äfven varit en nitisk frivillig
med-arbeterska i söndagsskolan.
l kamratkretsen är hon allmänt afhållen
och aktad för sitt lugna, fridsamma och
flärdlösa väsen, sin vänfasthet och sitt goda
föredöme på pliktens väg. Ehuru hon själf
önskar vara obemärkt och ej vill anses för
mer än en ringa arbeterska med redbar
vilja, må det dock anses rätt och
tillbörligt att å den märkelsedag, hon nu
upplefver, bringa henne en kamratlig
hedersbevisning och lyckönskan. Heder åt det
redbara arbetet i det tysta !
J. J-n.
NYA
FOLKSKOLESTADGAN.
I större delen af förra numrets
upplaga kunde vi meddela våra läsare den
underrättelsen, att ny folkskolestadga
samtidigt med numrets tryckning var
o,tt motse i Svensk Författningssamling.
Då denna för vår folkskola viktiga
författning träder i tillämpning redan den
26 dennes, skynda vi att till våra
läsares tjänst återgifva stadgan i årets
tvä första nummer. I föreliggande
nummer meddelas de fem första
kapitlen och i nästa nummer de fem
senare. Med kursiv stil utmärkes det,
som är nytt i stadgan och som sålunda
i främsta rummet förtjänar att beaktas.
(Smärre ändringar af mera formell
natur hafva icke blifvit på detta sätt
utmärkta.)
K. M:TS FÖRNYADE NÅDIGA STADGA
angående folkundervisningen
i riket;
gifven Stockholms slott den W december 1897.
Vi OSCAR, med Guds nåde, Sveriges,
Norges, Götes och Vendes konung, göre
veterligt : att sedan en af oss i nåder tillsatt
kommitté afgifvit underdånigt förslag till stadga
angående folkundervisningen i vissa städer,
afseende förändringar af och tillägg till hvad
enligt nu gällande bestämmelser är för riket
i dess helhet stadgadt, så och efter det
vederbörande häröfver sig yttrat, hafva vi, som
funnit en omarbetning af gällande stadga
angående folkundervisningen böra äga rum huf-
vudsakligen i det af kommitterade i dess
nämda förslag angifna syfte, härigenom
velat, med upphäfvande af vår förnyade nådiga
stadga angående folkundervisningen i riket
den 20 januari 1882 äfvensom senare
utfärdade författningar, enligt hvilka meddelats
ändring i vissa delar af samma stadga, i
nåder påbjuda och stadga som följer:
Kap. 1.
Skolor för folkundervisningen.
§ l-
1. I hvarje kyrkoförsamling såväl i stad
som på landet skall finnas en eller, där
förhållandena sådant påkalla och medgifva, flera
folkskolor. Undantagsvis må dock tvänne
eller flera till samma pastorat hörande
församlingar kunna förena sig om en skola, där en
ringare folkmängd och öfriga förhållanden
påkalla en sådan förening.
2. Folkskola bör helst vara fast, men där
medellöshet eller lokala förhållanden hindra
inrättandet af fast folkskola, må tills vidare
barnaundervisningen besörjas i flyttande
folkskola.
3. Vid hvarje folkskola skall minst en
lärare vara anställd såsom ordinarie på sätt i
§§ 19-21 af denna stadga föreskrifves.
Därjämte må, där så nödigt pröfvas, för särskild
klass eller afdelning af folkskolan anställas
antingen ordinarie eller extra ordinarie
folkskollärare eller ock, om det kan ske utan men
för folkskolan, i stället för dylik folkskollärare,
biträdande lärare. För undervisning i of ning
s-ämnen må och särskilda lärare kunna antagas.
. ’ § 2.
1. På det att folkskolan må hafva till
föremål endast de mera försigkomna barnens
undervisning, böra, där förhållandena sådant
påkalla och medgifva, för meddelande af det
första för beredande kunskapsmåttet åt
nybörjare, småskolor inrättas till det antal, som
finnes behöfligt.
2. Småskollärare anställes på sätt här
nedan i § 24 stadgas, kyrkostämma dock
obetaget att besluta, att för uppehållande af
undervisningen i småskola eller sådan skola
motsvarande klasser i folkskola må användas
ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare,
tillsatt i den ordning, som i §§ 19-21 eller § 24
af denna stadga sägs.
§ 3.
Där byar, hemman, torp eller lägenheter
äro så aflägsna, att dit hörande barn ej utan
svårighet kunna begagna folkskolan, må för
dessa barns undervisning mindre folkskolor
inrättas och förses med lärare på sätt här
nedan i § 24 stadgas.
§4.
Därest småskola eller mindre folkskola
upprättas af husfäder inom en del af en
församling, må sådan skola anses tillhöra
församlingens skolväsende, såvida den är anordnad
i öfverensstämmelse med hvad denna stadga
och det för församlingens skolor gällande
reglemente föreskrifva.
§ 5.
1. Där kyrkostämma därtill beviljar medel,
må folkskolan utvidgas med en högre
afdelning. I sådan afdelning skall den
hufvudsakliga undervisningen meddelas af antingen
ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare.
2. För de lärjungar, som genomgått de
för folkskolan fastställda lärokurser samt icke
öfvergå till den i närmast föregående moment
omförmälda högre afdelning eller annan
läroanstalt, bör tillfälle beredas att efter bestämd
plan under lärarens ledning dels underhålla
redan förvärfvade kunskaper, dels ock däruti
ytterligare förkofra sig.
3. För denna fortsatta undervisning må,
där sådant finnes lämpligt, inrättas särskild
fortsättningsskola enligt de grunder, som
om-förmälas i särskild författning samt §§ 12,
16 och 45 af denna stadga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
