- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
7

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r l

SVENSK LÄRARETIDNING.

med iakttagande af stadgade och
öfverens-kornna villkor.

2. Når lärare i sådan skola, som jämlikt
§ 4 i denna stadga, af husfäderna upprättats,
befinnes därå oskicklig eller försumlig i sin
tjänst eller ådagalägga mindre godt
uppförande^ äge skolrådet förbjuda honom att
vidare meddela undervisning i skolan.

Hvad. i denna stadga finnes föreskrifvet i
afseende på lärare, skall, med undantag af
det, som i §§ 26 och 27 stadgas angående
förening af folkskolläraretjänst med
prästerlig befattning eller med klockaretjänst, äfven
äga tillämpning på lärarinnor. (Forts.)

FÖR DAGEN.

En nyårsgåfva

i form af ny folkskolestadga har i dessa
dagar kommit svenska folkskolan till
godo.

I Svensk Läraretidnings
»jubileumsnummer» för den 15 sistlidna
september yttrade vi bland annat:

I 1882 års folkskolestadga hafva redan
åtskilliga tillägg och ändringar gjorts. Då
härtill kommer, att erfarenheten visat, att rned
hänsyn till folkskoleväsendets utveckling
ytterligare ändringar äro af nöden, torde 1882
års stadga nu efter 15 års förlopp snart få
en efterträdare. Arbetet med ny
folkskolestadga har pågått sedan ett år tillbaka och
nu fortskridit så långt, att den nya stadgan
kan väntas utkomma måhända redan under
Oskar II:s 25:e regeringsår.

Denna spådom har besannats. Den
nya folkskolestadgan är utfärdad den
10 sistlidna december och offentliggjord
i Svensk Författningssamling n:r 108,
som utkom från trycket den 29
december 1897.

Någon särskild tid, efter hvilken den
nya folkskolestadgan kommer att gälla,
finnes ej angifven, i följd hvaraf
stadgan enligt lagen af den l juni 1894
»skall träda i kraft fyra veckor efter
den dag, då lagen eller författningen
enligt därå meddelad uppgift från
trycket utkommit», dock i detta fall med
den uttryckliga inskränkning, att »med
tillsättning af läraretjänst vid folkskola,
som är ledig*, då denna stadga träder
i tillämpning, förfares enligt hittills
gällande bestämmelser».
. I allt öfrigt skall den nya
folkskolestadgan alltså träda i kraft onsdagen
den 26 dennes. Det gäller sålunda för
både skolråd och lärarepersonalen att
skyndsamt sätta sig in i den nya
stadgans bestämmelser. För att i hvad på
oss ankommer medverka härtill
återgifva vi i detta och nästa nummer
hela den nya stadgan, därvid med kur-

* Borde det månne icke i stället hetat
le-digkungjord? Flera lärare hafva såsom
pensionerade afgått den l dennes, men i många
fall ledigkungöras ej deras platser förrän om
några månader. Platserna äro sålunda vid
den nya stadgans tillämpning faktiskt
»lediga», men något skäl att - därest inga
åtgärder redan vidtagits för platsernas
tillsättning - tillämpa den gamla stadgan vid
tillsättningen finnas ju icke.

siv stil utmärkande de egentliga
nyheterna.

Den nya folkskolestadgan angifver
sig uttryckligen härstamma från
kommittén för ordnande af
folkundervisningen i vissa städer. Nämda
kommitté, i hvilken kanslirådet C. Kastman
var ordförande, afgaf den 6 december
1895 sitt betänkande. Som våra läsare
erinra sig, hade kommittén utarbetat
förslag dels till »stadga angående
folkundervisningen i vissa städer», dels till
»förordning angående Skolfullmäktige
och skolstyrelse i vissa städer».
Förslagen afsågo som bekant städer med
minst 20,000 invånare eller som
bestode af två eller flera territoriella
kyrko-| församlingar.

Skolfullmäktigeförslaget och hvad
därmed sammanhänger har icke på
nå-| got sätt vidrörts i föreliggande stadga,
l och efter den omilda behandling nämda
förslag rönte så af kyrkostämmorna i
våra större städer som ock vid
läraremöten och i pressen, är väl att antaga,
att detsamma nu för alltid begrafvits
i ecklesiastikdepartementets arkiv och
sålunda ej vidare kommer att
framdragas.

Förslaget till folkskolestadga innehöll
däremot en mängd goda uppslag, väl
värda att tillvaratagas. Väl hette det
från det håll, där man väldeliga drog
i härnad för det reaktionära
skolfull-mäktigeförslaget, »att vi, ifall
lärarekåren uttalar sig emot
skolfullmäktige-institutionen, ha att befara, att hela
det för skolan och kåren i stort sedt
förträffliga förslaget kommer att
slopas». »En förändring i denna punkt
skulle säkerligen vålla hela stadgans
fall», sades och upprepades det med
styrka från det s. k.
»folkskolevänliga» hållet. Vi svarade härpå
ordagrant (se denna tidning n:r 15 år
1896): »Så dålig tanke hysa däremot
icke vi om vår folkskolas målsmän
inom ecklesiastikdepartementet.»

Och - vi hafva fått rätt i denna
vår förmodan.

Ur det ifrågavarande
kommittéförslaget har man utplockat allt, som
befunnits lämpligt för en folkskolestadga
för hela riket. De förbättringar, som
ansetts nödiga, har man alltså velat
låta komma icke blott de större
städerna utan rikets alla skoldistrikt till
del. Tanken på att utgifva en särskild
folkskolestadga för de större städerna
har åtminstone för tillfället öfvergifvas.
Den kan ju upptagas, sedan man
vunnit nödig erfarenhet om de nu
vidtagna ändringarna.

Men då folkskolestadgan nu liksom
förut skall gälla under vidt skilda
för-| hållanden, samtidigt med att man
ve-j lat tillgodose de större kommunernas
behof, är den i ännu högre grad än
förut sväfvande och obestämd.
Oupphörligt påträffar man sådana uttryck
som: »där förhållandena sådant med-

gifva»; »där så nödigt pröfvas»; »där
kyrkostämman därtill beviljar medel»;
»där sådant finnes lämpligt»; »när
förhållandena det påkalla»; »där så
pröfvas lämpligt»; »så fort ske kan»; »där
så behöfves»; »så vidt möjligt är»;
»där förhållandena sådant påkalla och
medgifva; »där kyrkostämma så
beslutar» o. s. v. i alla tänkbara
variationer.

Denna obestämdhet är onekligen den
nya folkskolestadgans största svaghet.
Men för en ofvergångsstadga - och
vi antaga, att den nu utfärdade ej vill
gälla för något annat - har det
kanske varit nödigt att gifva så fritt
spelrum som här varit fallet.

Den nya folkskolestadgan har allt
igenom bibehållit den förras
uppställning och indelning. Paragraferna
motsvara hvarandra fullkomligt. Endast
vid slutet hafva två nya paragrafer,
som mera äro att anse som
öfvergångs-stadganden, blifvit tillagda. I stället
för den förut upphäfda § 59 har
intagits ett nytt stadgande om
donatio-nej för folkskoleväsendet.

Några af de mera anmärkningsvärda
nyheterna i folkskolestadgan må här
påpekas.

I enlighet ined kommittéförslaget hafva
två nya skolformer upptagits, nämligen
folkskolans högre afdelning samt
ersättningsskolan (den sistnämda för barn, som afgå
med »minimikunskaper»).

Närmare föreskrifter angående läroplan,
reglemente och läsordning hafva blifvit
fastställda.

Särskilda folkskoleinspektörer och
öfverlärare hafva hittills antagits i flera städer,
utan att ett ord härom funnits i
folkskolestadgan. Allmänna föreskrifter härom hafva
nu inryckts i stadgan.

»Huslig ekonomi» namnes bland
undervisningsämnena, naturligtvis »där
omständigheterna sådant medgifva».

»Förmiddagsläsning» har medgifvits i
väsentlig öfverensstämmelse med riksdagens
skrifvelse.

Antalet lärotimmar i veckan får i intet
fall öfverskrida 36, »tiden för
morgonandakten häri inberäknad».

Tjänstgöringsbetyg åt lärare skall
utfärdas senast inom 30 dagar efter det skriftlig
begäran därom framställts, och i stadgan
har föreskrifvits hvilka betygsgrader, som
skola användas. (Detta enligt petition från
Sveriges allmänna folkskollärareförening.)

För sökande af ordinarie
folkskolläraretjänst blir 21 års ålder hädanefter
obligatorisk.

Då ordinarie läraretjänst är ledig, skall
kungörelse om ledigheten utfärdas senast
inom sex månader, och tiden inom hvilken
tjänsten skall sökas är närmare preciserad
än förut.

Ansökan till ordinarie folkskolläraretjänst
skall åtföljas af styrkt merit- och
tjänsteförteckning.

Öfver undervisningsprofven skola afgifvas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free