Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
vitsord, hvilka införas i skolrådets
protokollsbok.
Vid förslags upprättande skall hänsyn
tagas äfven till »under föregående
tjänstgöring förvärfvad erfarenhet» (dock icke i
den utsträckning som allmänna
folkskollärareföreningen begärt).
Föreskrifter hafva meddelats, huru
förfaras skall, då två eller flera ordinarie
folkskolläraretjänster samtidigt skola tillsättas.
En möjlighet har beredts att gifva
småskollärarinnorna fastare anställning än
hittills. Efter nuvarande bestämmelser
tillägges nämligen: »skolråd dock obetaget att,
där kyrkostämman så beslutat, i enlighet
med bestämmelser i vederbörligen stadfäst
reglemente gifva lärare vid småskolan en
fastare anställning».
Noggrannare föreskrifter meddelas
angående lärjungars intagning och skolgång.
Antydningar lämnas angående särskilda
anordningar för vanartade barn.
Tillsyningsmannens åligganden äro
utförligare angifna. »Där så finnes lämpligt»
må i stället för tillsyningsman utses en
skol-nämd, bestående af en ledamot af skolrådet
som ordförande jämte minst två andra inom
området boende personer.
De betygsgrader, som skola användas å
skolbarnens betyg, hafva blifvit fastställda.
Då skolhus skall uppföras bör tillses,
att plats beredes för barnens
gymnastiköf-ningar och lekar, och inspektörens yttrande
skall inhämtas äfven öfver skolhusets läge
samt lekplatsens lämplighet.
Slutligen må nämnas, att de
önskningar, som tid efter annan blifvit
framställda om medinflytande för
lärarepersonalen i skolangelägenheter, i
någon mån blifvit förverkligade. Sålunda
har i den nya folkskolestadgan
före-skrifvits, att fore utarbetandet af nytt
skolreglemente skall tillfälle beredas
lärarepersonalen att framställa sina
önskningar rörande innehållet i detsamma.
Det härvid förda protokoll skall
medfölja handlingarna till domkapitlet.
Vidkommande lärare skall höras, innan
skolrådet fattar beslut om läroböcker.
Och där skolnämd finnes, skall en
folkskollärare vara protokollförare samt
äga deltaga i nämdens öfverläggningar
men ej i besluten.
För att de hittills lagstadgade
sammanträdena mellan skolråd och
lärarepersonal må blifva möjliga äfven i
så stora skoldistrikt som t. ex. i
Stockholm har en omredigering af
bestämmelserna härom vidtagits, hvarvid
ifrågasatts, att lärarne skulle kunna utse
ombud.
*
Som läsaren finner, innebära flera af
dessa reformer ett särdeles
erkännans-värdt till mötesgående af de önskningar,
under senare åren framkommit hvilka
bland lärarepersonalen.
Men - ingen glädje är oblandad.
Om så godt som alla i det
föregående nämda bestämmelser och därjämte
många andra detaljer i den nya
folkskolestadgan komma att hälsas med
tillfredsställelse af lärarekåren, så finnas
i densamma andra »nyheter», hvilka
helt visst skola mottagas med föga
angenäma känslor.
I hittills gällande folkskolestadga
heter det på tal om slöjdundervisningen:
»efter öfverenskommelse med därtill
skicklig lärare». Dessa ord hafva
borttagits ur den nya stadgan. Medan
sålunda slöjden hittills varit frivillig från
lärarens och lärarinnans sida, vill det
synas som om meningen vore att
hädanefter dylik undervisning skulle
obligatoriskt kunna åläggas läraren eller
lärarinnan, därest i reglementet så
bestämmes. Men i ty fall hade det väl
ock varit nödigt bestämma en viss
mi-nimiersättning härför, så att icke
skoldistrikten kunna härutinnan förfara
fullkomligt godtyckligt.
Den årliga lärotiden har hittills
varit bestämd till »åtta kalendermånader».
Redan med denna bestämmelse har
man på sina ställen ålagt
lärarepersonalen 9, ja bortåt 10 kalendermånaders
undervisning utan
öfverläsningsersättning. Man har nämligen stödt sig på
ett cirkulär, i hvilket talas om 34 l/%
veckor. Hvarje vecka antages hafva
6 arbetsdagar, och på denna grund
fordrar man 207 läsdagar på ett skolår,
äfven örn i reglementet bestämmes
endast fem dagars undervisning i veckan. |
Genom att på detta sätt räkna hvarje j
vecka endast för 5/e vecka blir lärotiden j
faktiskt öfver 9 Vs kalendermånader. Se- j
dan nu uttrycket »åtta kalendermåna- j
der» utbytts mot »åtta månader eller j
34 Ys veckor», är det att befara, att i
detta egendomliga sätt att beräkna »rnå- j
nåder» skall vinna ytterligare utbred- i
ning i stället för att stäfjas. Det hade j
varit önskligt att i sammanhang med i
utfärdandet af ny folkskolestadga för- |
hållandena angående den årliga läro- |
tidens längd blifvit fullt ordnade. l
En bland de bestämmelser i kommitté- j
förslaget, som rönte bestämdt ogillande l
inom lärarekåren, var den, att lärare ;
skulle vara skyldig »besöka försumliga j
barns hem». Bestämmelsen har upp- ;
tagits i föreliggande stadga, dock med \
en liten modifikation. Det heter nära- l
ligen: j
Lärare skall hafva noggrann tillsyn däröfver, j
att barnen ordentligt begagna undervisningen, j
För sådant ändamål skall han, i’den mån |
! hans öfriga tjänsteåligganden och andra för- j
hållanden det medgifva,, besöka försumliga i
barns hem. \
l i
i Nog bör lärarepersonalen besöka bar- !
l nens hem, men om lämpligheten af att j
! göra denna moraliska förpliktelse till i
j en juridisk kunna meningarna minst |
! sagdt vara delade. j
l Ett stort fel är, att icke regeringen j
| nu begagnat tillfället att fastslå bestäm- |
i da befordringsgrunder för lärareperso- j
| nålen. Hittills har som bekant gällt |
som grunder för befordran: »gudsfruk- j
tan, sedliga egenskaper, kunskaper och j
skicklighet att undervisa». I den nya
stadgan har detta gjorts ännu mera
sväfvande. Som enda befordringsgrund
namnes »lämplighet för tjänsten».
Sist bland de inånga saker, till hvilka
hänsyn skall tagas, då det gäller att
bestämma,»lämpligheten», åberopas
»under föregående tjänstgöring förvärfvad
erfarenhet»; och sådana egenskaper,
som omöjligen kunna på objektivt sätt
styrkas, skola fortfarande utgöra
jäm-förelsegrund vid bestämmandet af de
sökandes inbördes företräde.
Synnerligen betänkligt är ock hvad
som föreskrifves rörande lärares för-’
flyttning »uti skoldistrikt i stad».
Skolråd äger att, »när skolans bästa det
kräfver», förflytta en ordinarie lärare
från en tjänst till en annan inom
distriktet, »under förutsättning att
sådant kan ske utan förnärmande af
lärares på meddeladt förordnande
grundade rätt». Det gäller sålunda härför
lärare i stad med större utsträckning
att skaffa sig ett »förordnande», som
är fullt betryggande, så att han icke
riskerar att gång efter annan utsättas
för- en i ekonomiskt hänseende
ruinerande förflyttning från ena ändan af
staden till den andra.
Landsbygdens lärare hafva i detta
hänseende erhållit en betydligt bättre
ställning än städernas. Först och främst
får dylik förflyttning endast äga rum,
om så befinnes nödigt för
genomförande af omorganisation af skolväsendet.
För det andra skall församlingen
bestrida kostnaderna för flyttningen. Och
för det tredje skall beslutet om
flyttningen pröfvas och godkännas af
domkapitlet efter hörande af såväl läraren
själf som folkskoleinspektören.
Det ur iblkundervisningssynpunkt
mest betänkliga i den nya
folkskolestadgan är dock helt visst den nya
formuleringen af § 48. Förut hafva
vi haft en »rninimikurs» för fattiga
eller mindre begåfvade barn. Nu har
man som sig bör skilj t mellan dessa
kategorier. Men i samband härmed
har man i folkskolestadgan infört
en särskild fattigkurs. Väl är denna
något skärpt gent emot den förra
uiinimikursen: det fordras nu äfven
»öfning att uppfatta och redogöra
för det lästa» samt »någon öfning att
skriftligen uttrycka sina tankar»
äfvensom i räkning »tillämpning på de i
praktiskt hänseende viktigaste
uppgifter, inledning till samt addition och
subtraktion i decimalbråk jämte
allmänna bråks betydelse och beteckning».
Men - i alla händelser är det en
fattigkurs. Och det har genom
folkskolestadgan blifvit tydligare än förut uttryckt,
att fattigdom kan utgöra ett af lagen
formligen erkändt skäl »att för lifvet,
medföra vittnesbörd om ofullständig
folkbildning», såsom biskop Schéele
nyligen uttryckte sig. Den sociala klyftan
har därmed vidgats i stället för att
genom folkskolan minskas. Att i en
folkskolestadga, som utkommer i slutet af
19:e seklet, man kunnat göra skillnad
mellan rika och fattiga barns- rätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0012.html
