Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
grundläggande bildning, utgör det
tydligaste beviset på regeringens eftergift
för hrr agrarers reaktionära sträfvan
på folkuppfostrans område.
#
Närmaste följden af den nya
folkskolestadgans framträdande blir den,
att de allra flesta skolreglementen
måste omarbetas. Uti en särskild
paragraf hafva domkapitlen blifvit ålagda
»hålla hand däröfver, att de
förändringar i gällande reglementen för
folkskolor, som i denna stadga förutsättas och
af de förändrade bestämmelserna i
öfrigt påkallas, varda, så snart ske kan,
genomförda».
På grund af det starkt anlitade
utrymmet nödgas vi för dagen inskränka
oss till denna korta öfversikt. I några
af de följande numren skola vi
närmare vidröra den nya folkskolestadgans
såväl förtjänster som brister.
Skolbibliotek
omnämnas och rekommenderas i den
nya folkskolestadgan, hvilket förtjänar
påpekas, då detta är första gången
nämda ord förekommer i en svensk
folkskolestadga.
»Fore början af hvarje läsår»
har enligt hittills gällande stadgande
skolat hållas sammanträde mellan
skolrådet och lärarepersonalen.
Bestämmelsen har på de flesta ställen icke
efter-lefts, utan har man hållit
sammanträdet, när så befunnits lämpligt. I den
nya folkskolestadgan har ock
bestämmelsen ändrats till: »En gång under
hvarje läsår sammanträde» o. s. v.
Som oförsvarligt söl
betecknar med rätta Umebladet det
förhållandet, att de stipendier, som den
19 sistl. november beviljades af k. m:t
att utdelas till behöfvande
seminarieelever, ännu icke vid höstterminens slut
hunnit få lyftas af vederbörande
seminarierektor i Umeå. I flera fall skulle
nog seminarieeleverna af brist på
respenningar nödgats kvarstanna i staden
efter terminens slut, därest ej rektor af
egna medel förskotterat stipendierna.
Detta uppgifves vara tredje gången ett
dylikt fall inträffat i Umeå. Genom
raskare expedition skulle rektor slippa
på detta sätt ligga i förskott för
statsverket.
Ny undervisningsmateriel.
Folkskolebyråns förteckning öfver den
undervisningsmateriel, hvilken är afsedd att under
detta år hållas folkskolorna till hända, är
nu utsänd till vederbörande myndigheter.
Följande nyheter förekomma å densamma:
Jordglob, graverad af Edv. Cohrs.
Himmelsglob af d:r H. Sahlberg.
Åskådningsmateriel för yt- och
rymdberäkning af H. Danielson.
Botaniska taflor (af prof. J. Eriksson}, tredje
och fjärde serierna.
Skioptikon med bilder.
Eitkurs efter punktsystemet af F.
Venner-blad.
Åskådningsplanscher för undervisning i
kvinnlig slöjd af Hulda Lundin.
Förteckningen upptager nu jämt 100
nummer.
Öfverstyrelsen för Stockholms
Stads folkskolor har för innevarande
år följande sammansättning:
ordförande: kyrkoherden E. Bergman.
vice ordförande: kyrkoherden A. E.
Landquist ;
l öfriga ledamöter: stadsmäklaren Pljalm.
Forssner, komministern Kiellman-Göransson,,
i med. d:r C. Nyström, läroverksadjunkten d:r
i F. E. Aulin, grosshandlaren Carl Bengtson,
! disponenten K. F. Sjöström, läroverkskollegan
! d:r N. G. V. Lagerstedt, professor L. Stahre
j samt förste stadsläkaren professor K. Liuroth.
l Sedan kyrkoherden Bergman valts till
ord-| förande, skall Jakobs församlings skolråd
utse ny ledamot.
j Till sekreterare har återvalts protokolls
-j sekreteraren O. Blixén och till kassör tull*
! fiskal E. G. Poppius.
i De högre folkskolorna. Domka-
I pitlet i Lund har till k. m:t öfverlämnat
j ett af Båstads församling, jämlikt dess å
! kyrkostämma den 18 sistlidna oktober
fat-| tade beslut, gjord ansökning, att
statsbidra-|" get till den inom församlingen inrättade
j högre folkskolan måtte från och med
innevarande år utgå med ett till 2,000 kr. för
år förhöjdt belopp. Enär med hänsyn till
j sättet för undervisningens anordnande
ifrå-| gavarande skola icke kan anses omfatta två
skilda årsklasser, har k. m:t ej funnit skäl
| bifalla den gjorda ansökningen.
j Dispens. På gjord ansökan har k.
j m:t medgifvit, att A. T. Athen, som aflagt
j teologisk-filosofisk examen samt filosofie
kan-I didatexamen äfvensom meddelat
undervis-j ning dels vid folkskola dels ock vid
folk-l högskola, må förklaras berättigad att, utan
! hinder däraf att han ej genomgått praktisk
j öfningskurs vid folkskollärareseminarium,
j söka och innehafva ordinarie
folkskollärare-I befattning samt läraretjänst vid högre
folk-| skola, under villkor, att A. vid ett statens
j folkskollärareseminarium å tid, då
afgångs-| examen där förrättas, undergår examen i
pedagogik och metodik samt
kristendomskunskap, äfvensom aflägger praktiskt
undervisningsprof, som godkännes.
Klockares ringningsskyldighet.
Klockaren i Hagby församling Andr.
Lundgren blef, efter det förenade skollärare-,
klockare- och organisttjänsterna i Hagby
församling kungjorts lediga med
tillkännagifvande, att klockaren ålåge att »ställa sig till
efterrättelse gällande instruktioner för
kyrko-betjänte inom ärkestiftet, däribland
verkställa helgsmåls- och förstgångsringningar,
klämtning» m. in., å kyrkostämma 1882
antagen till innehafvare af berörda tjänster
med skyldigheter lika som löneförmåner i
enlighet med annonsen vid tjänsternas
kungörande. L. gjorde sedan hos församlingen
framställning att varda befriad från att på
egen bekostnad verkställa helgsmåls- och
förstgångsringning samt klämtning. Under
åberopande af innehållet i nämda annons
och det vid tjänstens tillsättande förda
protokoll uttalade församlingen å kyrkostämma
1895 den åsikt, att i klockarens förmåner
inginge skälig godtgörelse för hans besvär
med ringning och klämtning, hvaremot
församlingen för att visa sin erkänsla för
Lundgrens välförhållande i öfrigt förklarade sig
villig att under hans återstående tjänstetid
i församlingen tilldela honom en årlig
gratifikation af 15 kronor som ytterligare
ersättning för verkställande af helgsmåls- och
förstgångsringning samt klämtning.
Uti häröfver anförda, till länsstyrelsen i
Uppsala ingifna och af nämda myndighet
till domkapitlet därstädes för pröfning
of-verlämnade besvär, yrkade Lundgren att,
enär hvarken stadgandet i 24 kap. 32 §
kyrkolagen, att klockaren hade att sörja för
ringning och klämtning, ej heller, på sätt
församlingen att döma af anförda
annonsens lydelse syntes hafva förmenat, den för
kyrkobetjänte inom Uppsala stift gällande
instruktion ålade honom att själf verkställa
eller bekosta sagda bestyr, för hvilka den
af församlingen klaganden tillerkända
gratifikation af 15 kronor ej utgjorde skälig
ersättning, det öfverklagade
kyrkostämmobeslutet såsom olagligt måtte upphäfvas och
församlingen åläggas att ikläda sig alla med
dessa bestyr förenade utgifter.
Sedan församlingen i afgifven förklaring
bestridt afseende å besvären utlät sig
domkapitlet genom utslag den 27 juni 1896,
att ehuruväl det allmänna stadgandet i
kyrkolagens 24 kap. 32 §, att klockaren skulle
sörja för ringning och klämtning på behöriga
tider, icke kunde anses innefatta
vidsträcktare åliggande för honom än att tillse, det
ringning i behörig ordning och på bestämda
tider anställdes, likväl och då i här
förevarande särskilda fall inhämtats, att vid
ledig-förklarandet till ansökan af skollärare- och
därmed förenade klockare- och
organisttjänsterna i Hagby församling genom offentligt
tillkännagifvande den 14 januari 1882, jämte
uppräknande af löneförmånerna vid de
särskilda tjänsterna, uttryckligen bland
klockarens åligganden intagits, utom annat, hvarom
här icke vore fråga, verkställande af
helgsmåls- och förstgångsringning samt klämtning,
hvarefter klaganden enligt protokoll vid
lag-enligen utlyst kyrkostämma med Hagby
församling den 19 juni 1882 blifvit vald till
innehafvare af ofvannämda tjänster med
skyldigheter likasom löneförmåner i enlighet med
annonsen om tjänsternas ledighet, hvilket
allt af klaganden lämnats obestridt;
ty funne domkapitlet tjänsternas då antagne
innehafvare, hvilken allt sedan nämda tid,
således under mer än 13 år, härmed åtnöjts, icke
kunna undgå att fortfarande, där icke
annorlunda med församlingen öfverenskommes,
vidkännas den med klockaresysslan i Hagby
sålunda förenade skyldighet att utan särskild
ersättning verkställa här ifrågavarande bestyr
med ringning och klämtning.
Hos k. m:t söktes ändring, och sedan
vederbörande öfver besvären sig förklarat, fann
k. m:t, med undanrödjande af domkapitlets
utslag, skäligt att, enär målet vore af
beskaffenhet att tillhöra k. befhdes handlägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
