Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 3
för lärarnes och lärarinnornas löneförmåner,
som här ofvan lämnats, framgå, att de extra
inkomsterna äro hvarken af den betydenhet
eller af den omfattning, att de kunna göra
den ifrågasatta löneförhöjningen obehöflig,
helst som ersättningen för naturaförmåner
är i många skoldistrikt i förhållande till det
verkliga värdet allt för låg. För öfrigt vore
det ju en fördel, om läraren blefve så
af-lönad, att han för att förskaffa sig sitt
nödtorftiga uppehälle ej tvunges att ägna sig
åt sysselsättningar, som ej stå väl
tillsammans med hans befattning och som hota
att draga hans intresse från skolan. Å
andra sidan torde jag få erinra om betydelsen
däraf, att det finnes platser, som äro
förmånligare än andra antingen därigenom, att
innehafvarne hafva större löneförmåner än
vanligen är fallet, eller därigenom att
de hafva tillfälle att bereda sig inkomster
utöfver lönen genom att öfvertaga jämväl
andra sysslor, som äro förenliga med en
lärares ställning och icke utgöra hinder för
honom att fullt tillfredsställande sköta sin
egentliga befattning. Härigenom eggas
nämligen många lärare till fortsatt arbete för
sin utbildning, för att en gång kunna
erhålla en sådan fördelaktigare plats. Ett
sådant lärarnes fortsatta utbildningsarbete
kommer alltid skolan till godo.
Beträffande öfriga villkor för erhållande
af det ålderstillägg, som nu är i fråga,
ansluter jag mig till dem, som hålla före, att
i hufvudsak samma villkor, som gjort sig
gällande vid bestämmandet af hvad som
fordras för att en lärare vid de allmänna
läroverken skulle äga rätt att åtnjuta högre
lön, borde fastställas äfven i fråga om
folkskollärares uppflyttning i högre lönegrad.
Ibland föreskrifterna beträffande lärares
vid de allmänna läroverken uppflyttning i
högre lönegrad finnes äfven den, att
upp-flyttningen i regel skall äga rum vid början
af ett kalenderår. Det synes mig som om
samma föreskrift borde tillämpas äfven i
fråga om folkskollärares uppflyttning i högre
lönegrad, helst som samiaa grundsats gjorde
sig gällande vid sistlidna års riksdag, då,
på Eders k. m:ts framställning, medel
beviljades till ett ålderstillilgg åt vid
småskolan anställde examinerade lärare och
lärarinnor.
Men kommer denna föreskrift att
tillämpas beträffande det nu ifrågasatta
lönetill-lägget, bör den äfven hafva tillämpning på
det lönetillägg å ett hundra kronor, som
redan nu kommer folkskolläraren till godo
efter fem års oförvitlig tjänstgöring. Skulle
åter äfven det första ålderstillägget komma
att utgå först från och med början af
kalenderåret närmast efter det, då det femte
ordinarie tjänsteåret utgått, torde man
genom ett särskildt öfvergångsstadgande böra
sörja för, att folkskollärare och lärarinnor,
som tillträdt ordinarie befattning före den
l januari 1899, ej måtte lida någon
minskning uti sin nuvarande rätt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
hemställer jag, att Eders k. m:t täcktes
föreslå riksdagen
dels att godkänna följande förändrade
bestämmelser angående aflöning åt ordinarie
lärare och lärarinna vid folkskola, att från
och med år 1899 lända till efterrättelse, |
nämligen:
Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter
undergången godkänd afgångsexamen från
folkskollärare- eller
folkskollärarinneseminarium, blifvit i föreskrifver! ordning
anställd vid folkskola, skall i årlig lön för åtta
månaders eller 34 ]k veckors undervisning,
åtnjuta minst sex hundra kronor samt två
ålderstillägg å ett hundra kronor hvartdera,
det ena efter fem och det andra efter tio
års oförvitlig tjänstgöring, räknadt från och
med början af kalenderåret närmast efter
det, hvarunder läraren eller lärarinnan
såsom ordinarie tillträdt folkskollärarebefatt-
ning.
öfvergångsstadgande.
Den som, då dessa bestämmelser träda i
tillämpning, är såsom ordinarie lärare eller
lärarinna vid folkskola anställd, skall, på
sätt hittills varit stadgadt, därest han eller
hon i denna egenskap oförvitligt tjänstgjort
under fem år, för åtta månaders
undervisning i lön erhålla minst sju hundra kronor.
Sådan lärare eller lärarinna skall från och
med kalenderåret närmast efter det, då han
eller hon uppnår tio ordinarie tjänsteår,
dock icke före den l januari 1899, för nyss
angifna undervisning bekomma ett
ålderstillägg af ett hundra kronor;
dels att besluta följande förändrade
bestämmelser angående lönetillskott af
allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
folkskolor, att från och med år 1899 lända
till efterrättelse, nämligen:
Till aflönande af hvarje ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola, som i årlig
lön åtnjuter, utom husrum, vedbrand och
kofoder eller ersättning därför, minst sex
hundra kronor, samt hvarje annan
examinerad, vid folkskola antagen lärare eller
lärarinna, som i årlig lön erhåller, förutom
nämda naturaförmåner eller ersättning
därför, minst fem hundra kronor, äger
skoldistrikt, därest läraren eller lärarinnan
årligen meddelar undervisning i skolan minst
åtta månader eller 34 ’/2 veckor af året -
under hvilka läsdagarna uppgå till minst
192 - att af statsmedel bekomma ett
årligt bidrag, motsvarande två tredjedelar af
den lön läraren eller lärarinnan, förutom
husrum, vedbrand och kofoder eller
ersättning derför, åtnjuter, hvilket bidrag dock
ej, utom i här nedan angifna fall, må
öfverstiga fyra hundra kronor.
Därest ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola i denna egenskap oförvitligt
tjänstgjort under så lång tid, att den årliga lönen
till honom eller henne skall utgå för sagda
undervisning med minst sju hundra kronor
jämte de i lag bestämda naturaförmåner
eller ersättning därför, äger skoldistrikt att
årligen erhålla statsbidrag med fyra hundra
sextiosex kronor sextiosju öre.
Har läraren eller lärarinnan oförvitligt
tjänstgjort i folkskola som ordinarie
ytterligare så länge, att den årliga lönen till
honom eller henne af sådan anledning skall
utgå för samma undervisning med minst
åtta hundra kronor jämte de i lag
bestämda naturaförmåner eller ersättning därför,
äger skoldistrikt att årligen erhålla
statsbidrag med fem hundra trettiotre kronor
trettiotre öre;
dels ock slutligen att för genomförandet
af den nu ifrågasatta löneförhöjningen det
under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslag för lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor, nu 4,300,000
kronor, må höjas med 270,000 kronor, eller till
4,570,000 kronor.
#
Frågan om en förbättring i
folkskollärarnes lönevillkor berör som bekant
äfven folkskollärarnes
pensionsinrätt-ning. Härom lämnas till
statsrådsprotokollet en längre utredning (grundad
på direktionens utlåtande, som
återgif-ves i denna tidning n:r 34 förra året).
Sitt anförande i denna del slutar hr
statsrådet sålunda:
Den utredning, som sålunda ägt rum oeh
mot hvars resultat jag ej har någon erinran
att göra, har ådagalagt, att frågan om ett
andra ålderstillägg för med sig
nödvändigheten att höja statsanslaget till
folkskollärarnes pensionsinrättning, för så vidt denna
anstalts trygga bestånd ej skall äfventyras,
hvaremot folkskollärarnes änke- och
pupillkassas ställning tillåter densamma att utan
ökade statsbidrag bestrida de skyldigheter,
som kassan, i händelse ett dylikt
ålderstillägg under vissa förhållanden medgifves,
skulle komma att ikläda sig. Men
ifrågavarande utredning har ock gifvit vid handen,
att folkskollärarnes pensionsinrättning redan
under nuvarande förhållanden i följd af
omständigheter, som af professor Lindstedt och
direktionen ornförmälas, sväfvar i fara att
mista den säkra grundval, som från början
lagts för dess tillvaro. Då det icke synes
mig böra ifrågasättas att fordra ökade
bidrag af kommunerna, påkallas redan af
nyssnämda förhållande en framställning till
riksdagen, afseende att statsbidraget till
folkskollärarekårens pensionering måtte höjas
med det af professor Lindstedt och
direktionen angifna belopp 95,000 kronor.
Eders k. m:ts beslut att söka bereda ett
andra ålderstillägg åt folkskollärarne medför
emellertid, att jag ej kan inskränka mig
till en hemställan rörande utverkande af
nyssberörda anslagsförhöjning. Såsom
utredningen visat, skulle, under förutsättning
att ett andra ålderstillägg ä 100 kronor
upptages bland folkskollärarekårens
löneförmåner, sä att minimibeloppet för delaktighet
i pensionsinrättningen komme att utgöra
800 kronor, denna förändring medföra
behof af ett årligt anslag å 50,000 kronor
utöfver nyssberörda anslagsförhöjning. Jämväl
detta belopp bör således innefattas i en
framställning i ämnet till riksdagen.
Under åberopande af hvad jag nu anfört
får jag för den skull i underdånighet
hemställa, att Eders k. m:t täcktes föreslå
näst-sammanträdande riksdag att höja det såsom
bidrag till folkskollärares pensionering nu
utgående statsanslag, 357,873 kronor, med
145,000 kronor eller till 502,873 kronor.
Hvad departementschefen sålunda
hemställt biträddes af statsrådets öfriga
ledamöter och blef af konungen gilladt
och godkändt._____________________
FÖR DAGEN.
Mellan ytterligheter.
En brist i nyo. folkskolestadgan.
Bland de mångahanda beskyllningar,
som i våra dagar riktas mot
folkskolan, går en af de vanligaste ut därpå,
att hon med afseende på sättet för ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
