Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
43
höstens lopp tagit kännedom om nu
befintliga uppfostringsanstalter för dylika barn
samt uppgjort förslag till normalreglemente
och normalritningar för räddningshem m. m.,
gäller det nu att till en början definitivt
bestämma grunderna för den lagstiftning
i ämnet, som kommittén har för afsikt
att föreslå. Det torde vara att hoppas,
att enighet härom skall under de
närmaste veckorna kunna vinnas, samt att
såväl lagförslag som motivering skola,
åtminstone i hufvudsak, vara färdiga före
sommaren.
Ett klockareval med protester.
Klockare- och kyrkofogdebefattningen i
Maria församling härstädes var under sistlidna
höst ledigkungjord. Som platsen är
förenad med 2,500 kronors lön jämte fri
bostad, anmälde sig icke mindre än 28
sökande, däraf 2 folkskollärare i Stockholm,
14 folkskollärare i landsorten, l lärare vid
högre folkskola, l kapellmästare, 5
organister, l domkyrkoklockare, l kyrkovaktmäs^
tare, l f. d. landtbrukare, l f. d.
skolföreståndare, bosatt i Maria församling, samt
slutligen vikarien på platsen. Det ansågs,
att striden skulle komma att stå mellan de
två sistnämda, hvilka hvar för sig hade
mäktiga förespråkare inom församlingen.
Men dessa hade gjort upp räkningen utan
- kyrkorådet. Detta lär önskat få till
klockare kyrkovaktmästaren i Adolf Fredriks
församling och uppförde följaktligen denne
på förslaget. Vid sidan af honom ställde
kyrkorådet på förslaget tvänne sökande från
landsorten, hvilka ansågos vara mindre
farliga medtäflare, nämligen
domkyrkoklockaren i Västerås samt folkskolläraren och
organisten i Lista församling i Södermanland.
I söndags skedde valet. Det samma
föregicks af en diskussion, som inleddes af
förre riksdagsmannen Gr. Ericsson. Han
protesterade mot det upprättade förslaget,
anhöll att hans protest måtte föras till
protokollet samt tillkännagaf, att han ej
komme att deltaga i röstningen. Många
instämmanden följde pä detta anförande.
Typografen L. A. Mårtensson preciserade
närmare hvad protesten gällde.
Kyrkorådet hade vid uppsättande af
förslaget bort följa samma praxis som
församlingen vid prästval följde gentemot egna
präster. Då därinom funnos lämpliga präster
att uppföra på förslag, hade de ej blifvit
förbigångna. Så hade man äfven i detta fall
bort handla, då bland de sökande funnos väl
kvalificerade församlingsbor, och det äfven
inom kyrkorådet var bekant, att stämningen
inom församlingen var för dessa senare.
Hvarför då icke tillmötesgå den allmänna önskan
och åtminstone gifva förslagsrum åt en af de
sökande församlingsborna? Dessa hade dock
utestängts till förmån för särskildt en icke
församlingsbo, som dessutom saknade nödig
kompetens för platsen. (Massinstämmanden
och starka bravorop.)
Efter ytterligare några protester
meddelade på begäran ordföranden, hvart öfver
förslaget missnöjda hade att vända sig.
Härvid replikerades, att detta visste nog de
missnöjda och komme äfven att begagna
sig af denna sin rättighet, men att man
redan nu ville visa kyrkorådet, att man icke
vore nöjd med dess sätt att upprätta för-
slag, och uppmanades alla missnöjda att |
icke deltaga i valet, hvarefter ett stort
antal lämnade kyrkan, och kyrkorådet fick
förrätta valet med de fä, som kvarstannat och
efter hand kommo.
Utgången af det därpå förrättade valet
blef något oväntad. Kyrkovaktmästaren
Kvartzell fick nämligen endast 20 röster af
5 röstande (ordföranden själf röstade ej),
medan däremot domkyrkoklockaren
Sterne-man erhöll 134 röster af 23 röstande och
folkskolläraren J. A. Andersson i Lista 260
röster af 43 röstande. Den senare blef
alltså genom ödets skickelse den lycklige
innehafvaren af platsen.
Föreläsningar för
arbetsklassen. Sedan riksdagen ställt till k. m:ts
förfogande ett extra anslag för år 1898 af
35,000 kr. för att enligt stadgade villkor
användas till understöd åt sådana anstalter
eller föreningar, som anordna
föreläsningskurser för arbetsklassen, har k. m:t, med
anledning af gjorda ansökningar, af berörda
anslag tilldelat nedannämda anstalter och
föreningar följande belopp, nämligen:
Stockholms stad: Arbetareinstitutet 2,400 kr.,
Stockholms arbetareförening 1,500, Stockholms
borgareskola 500, Kristliga föreningen af unge
män 450, Södermalms arbetareinstitut 400;
Stockholms län: Haninge-Dalarö
föreläsningsförening 200;
Uppsala län: Uppsala arbetareinstitut 1,000,
Österby föreläsningsförening 300 ;
Södermanlands län: Eskilstuna
arbetareinstitut 1,000, Malmköpings föreläsningsförening
235, Föreningen för folkupplysningens
befrämjande i Kila församling 200, Näfvekvarns
föreläsningsförening 200;
Östergötlands län: Linköpings
föreläsningsanstalt 600, Norrköpings arbetareinstitut 1,600,
Åtvids föreläsningsförening 225, Motala
föreläsningsanstalt 400, Söderköpings
föreläsningsanstalt 400, Mjölby arbetareförenings
föreläs-ningsanstalt 300, Boxholms
föreläsningsförening 260, Kinda föreläsningsförening 350;
Jönköpings län: Jönköpings arbetareinstitut
400;
Kalmar län: Kalmar föreläsningsförening
250;
Kristianstads län: Ingelstorps
arbetareförenings föreläsningsanstalt 50;
Malmöhus län: Malmö föreläsningsförening
2,400, Lunds arbetareinstitut 500, Helsingborgs
föreläsningsförening 500, Ystads
föreläsnings-anstalt 500, Svalöfs föreläsningsförening 300,
Landskrona föreläsningsförening 700,
Lackalänga föreläsningsförening 400, Hörs
föreläsningsförening 460, Limhamns
föreläsningsförening 350;
Hallands län: Halmstads
föreläsningsförening 1,000;
Göteborgs och Bohus län: Göteborgs.
arbetareinstitut 2,400, Uddevalla
arbetareföreläs-ningsförening 400, Lundby arbetareinstitut
700;
Älfsborgs län: Vänersborgs arbetareinstitut
500, Trollhättans arbetareinstitut 700, Rannums
föreläsningsinstitut 400;
Värmlands län; Kristinehamns
föreläsningsanstalt 300;
Örebro län: Örebro föreläsningsförening 800,
Kumla föreläsningsförening 250, Bofors
god-templars föreläsningsinstitut 300;
| Västmanlands län: Norbergs arbetareinstitut
| 350, Köpings föreläsningsförening 350;
| Gäfleborgs län: Gäfle arbetareinstitut 1,600,
j Söderhamns arbetareinstitut 1,000,
Ofvansjö-j Torsåker-Högbo föreläsningsförening 600,
Boll-| näs föreläsningsförening 400;
l Västernorrlands län: Gudmundrå
föreläsningsförening 700, Hammar-Nylands
undervisningsförening 600, Sollefteå föreläsnings-
förening 120, Örnsköldsviks
arbetareföreläs-ningsanstalt 450, Sundsvalls sågverksdistrikts
föreläsningsförening 1,000;
Norrbottens län: Gellivare-Malmbergets
ar-betareföreläsningsförening 300 och Tekniska
skolan i Luleå 450 kr.
Anslaget har för innevarande år fördelats
på 56 dylika anstalter, däraf icke mindre
än 26 på landsbygden. I fjor tilldelades
statsunderstöd åt 46 anstalter, däraf 19 på
landsbygden. 7 af rikets län, nämligen
Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Skaraborgs,
Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens,
sakna fortfarande dylika bildningsanstalter.
Den ifrågasatta änke- och
pupillkassan för Lunds stifts
organister. Organisterna J. N. Möllander,
Axel Nilsson, H. Norrman, C. P. Holm
och S. J. S. Erman sökte fastställelse å
upprättadt förslag till reglemente för Lunds
stifs organisters, kantorers och klockares
änke- och pupillkassa. Öfver ansökningen
hafva yttranden afgifvits af domkapitlet i
Lund samt af länsstyrelserna i Malmöhus,
Kristianstads och Blekinge län äfvensom af
justitiekanslärsämbetet.
Vid föredragning af detta ärende den 17
december har k. m:t funnit ansökningen ej
föranleda någon k. m:ts åtgärd.
Kommunalstämma äger ej
besluta om skolhusbyggnadslån.
Tunge kommun i Älfsborgs län har hos k.
m:t anhållit om tillstånd att jämlikt dess
å kommunalstämma den 30 sistl. oktober
fattade beslut för uppförande af
skolhusbyggnader m. m. upptaga ett lån å 8,000
kr. att återgäldas under loppet af 20 år.
Enär kommunalstämma icke mot § 2 af
kyrkostämmoförordningen äger befogenhet att
fatta beslut i fråga om lån för folkskolans
behof, har k. m:t funnit ifrågavarande
ansökning icke föranleda någon åtgärd.
Lånet var för litet. Remmarlöfs
församling, Mim., har hos k. m:t anhållit
om tillstånd, att jämlikt församlingens å
kyrkostämma den 2 juli 1897 fattade beslut,
till bestridande af kostnaderna för
reparation af ett skolhus upptaga ett lån å 1>300
kr. med 10 års amortering.
»Då ifrågakomna utgift icke är af den
betydenhet, att för bestridande af densamma
kan vara lämpligt, att församlingen
upptager lån på så lång återbetalningstid, att
k. nv.ts fastställelse å beslutet därom
erfordras», har k. m:t icke funnit skäl åtta
ansökningen fästa afseende.
Torsvi församling, Upps., har emellertid
samtidigt erhållit tillstånd att för
skolhusbyggnad låna 1,500 kr. på 13 års
amorteringstid. Det är dock att märka, att Torsvi j
endast räknar omkring 250 invånare.
Remin arlöf hör emellertid äfven till våra mindre
församlingar, ity att den blott har omkring
300 invånare.
Församlingen eller skolroten?
Järfsö församling beslöt pä kyrkostämma
den 25 april 1897, att ny skolhusbyggnad
skulle uppföras i Förnebo rote, för så vidt
brandstodsmedlen för det nedbrunna skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
