Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
skottets andra utgiftsafdelning, hvilken
har att yttra sig om samtliga
statsutgifter under åttonde hufvudtiteln.
Nämda afdelning af statsutskottet har i år
följande sammansättning:
ordförande: biskop G. Billing;
vice ordförande: lektor Sixten von Friesen;
ledamöter: godsägaren N. Fosser och grefve
Filip Klingspor (från första kammaren) samt
hrr Ivar Månsson i Trä och Oskar Larsson i
Mörtlösa (från andra kammaren).
På dessa män beror sålunda i
främsta rummet frågans närmaste öde.
Hvar erhålla barnen undervisning?
Under år 1896 åtnjöto samtliga i vårt
land undervisade barn i skolåldern (7-
14 år) undervisning på följande sätt:
i folkskolan......________........ 92,74 procent
» allmänna läroverk och
fackskolor............................. 1,65 »
» abnormskolor____......_____ 0,13 »
» privatskolor........................ 2,13 »
» hemmen ––.....____......__ 3,35 »
S:a 100,00 procent
Då alltså icke mindre än 923A
procent af samtliga barn i skolåldern
erhålla sin undervisning i folkskolan,
böra statsmakterna mina det angeläget
att pä alla sätt omhulda denna hela
folkets skola.
Kostnaderna
för den ifrågasatta löneregleringen för
allmänna läroverkets lärarepersonal
beräknas af ecklesiastikministern sålunda:
för den ordinarie lärarepersonalen vid
de högre och femklassiga
allmänna läroverken................_____ 704,453
arvoden åt extra lärare .................. 15,000
extra arvoden åt teckningslärare ..... 12,000
d:o åt gymnastiklärare ... 3,500
d:o åt musiklärare ......." 2,500
Summa kr7 737,453
Minskning å anslaget på extra stat 323,225
Totalkostnad (ökning i nuvarande
utgifter för läroverken) _____....... 414,228
Af detta belopp skulle enligt k. m:ts
förslag 339,000 kronor ersättas genom
terminsafgifter.
Med allmänna sympatier
har - yttrar Svenska Morgonbladet -
den k. propositionen angående ett
andra ålderstillägg mottagits.
Löneförbättringen åt folkskollärarne,
hvilken länge stått på dagordningen, innebär ju
också - fortsätter tidningen - en gärd
af billighet och rättvisa. För vår del anse
vi, att äfven med det ifrågasatta ålders
tilllägget blir lönen för lärarens ansvarsfulla
och mödosamma arbete bra knapp.
Emellertid hoppas vi, att det k.
förslaget skall vinna kamrarnas bifall. Den del
af öfverskottsmillionerna, som offras på
förbättrandet af folkskollärarekårens ekonomiska
ställning, skall, därom är intet tvifvel, gifva
god ränta. Ty det blir ej blott
lärarekåren, som får skörda fördelen. Det blir
ytterst taget det uppväxande släktet.
Olagligt afskedad lärarinna. Un
der denna rubrik meddelade vi nyligen, att
skolrådet och kyrkostämman i Vårdinge
församling meddelat ordinarie
folkskollärarinnan Hilda Norlin afsked från den l
instundande juli, oaktadt hon hvarken själf begärt
afsked eller de i folkskolestadgan
föreskrifna formerna för afsättning blifvit iakttagna.
Förklaringar öfver de besvär fröken
Norlin ingifvit till Strängnäs domkapitel hafva
nu lämnats af skolrådet och kyrkostämman.
De förklara, att afskedet ingalunda
meddelats på grund af vare sig § 30 eller § 32
i folkskolestadgan utan i enlighet med § 26
i reglementet för folkskollärarnes
pensionsinrättning sådan denna § lyder enligt k.
kungörelsen den l juni 1894.
Det är emellertid att märka, att den
åberopade paragrafen hvarken i sin nuvarande
eller sin förutvarande lydelse gifver ett
skolråd eller en församling rätt att af skeda en
ordinarie lärare, utan att denne därom
framställt begäran.
Det tillägg till § 26 i
pensionsreglemen-tet, som skolrådet påtagligen åsyftar,
tillkom samtidigt med stadgandena angående
statsbidrag för aflönande af vikarie vid
sjukdomsfall. För att förebygga att en sjuk
lärare äfven efter 60 års ålder och sedan
han blifvit berättigad till full pension,
stannade kvar på sin plats och läte stat och
kommun aflöna vikarien, bestämde riksdagen
följande villkor för åtnjutande af bidrag till
vikariens aflöning: att »läraren eller
lärarinnan icke uppnått 60 års ålder och i
vederbörlig ordning förklarats berättigad till
hel pension». Och för att göra detta
villkor effektivt inrycktes i pensionsreglementet
en ny bestämmelse, så lydande:
Har folkskollärare uppnått 60 års ålder,
äger vederbörande skolråd eller skolstyrelse,
ändock att läraren icke anmält sig önska att
med pension från sin tjänst afgå, att med
bifogande af förenämda handlingar hos
direktionen begära dess beslut i fråga om lärarens
pensionsrätt.
Men beslut angående lärarens
pensionsrätt är ju icke alls detsamma som afsked.
Nu liksom förut gäller i fråga om afsked,
att antingen läraren själf skall begära det
eller ock att afskedsbeslutet skall föregås
af laga varning. Något stöd för sitt
afsättningsbeslut har alltså icke Vårdinge
skolråd i den åberopade paragrafen. Ja,
skolrådet kan på grund af sina åtgöranden icke
ens hindra fröken Norlin att, därest hon
skulle blifva sjuk, uppehålla tjänsten genom
vikarie, till hvilkens aflönande bidrag utgår
af stat och församling, ty i nu föreliggande
fall förklarade direktionen, att lärarinnan
icke ännu vore berättigad till full pension
utan endast till afkortad sådan.
Fyra skoldistrikt ålagda
anordna läsning hvarje lördag. Skolråden
i Dalstorp-Hulareds, Nittorps, Ölsremma och
Ljungsarps skoldistrikt hade till domkapitlet
i Göteborg för fastställelse öfverlämnat af
skoldistrikten antagna förslag till
skolreglementen.
Efter vederbörande folkskoleinspektörs
hörande godkände domkapitlet samma förslag
med vissa af inspektören tillstyrkta änd-
ringar, enligt hvilka bland annat
undervisning skulle under läsåret meddelas hvarje
lördag under 3 timmar.
Skolråden anhöllo ånyo hos domkapitlet,
att ifrågavarande förslag till reglementen
måtte utan förändring fastställas, men
domkapitlet förklarade sig finna skäl icke vara
anfördt, som kunde föranleda ändring i dess
beslut.
Häruti sökte skolråden ändring under
yrkande att k. m:t täcktes upphäfva
domkapitlets beslut samt ålägga domkapitlet att
fastställa de af skolråden för pastoratets
skolor uppgjorda reglementen äfven i hvad
anginge den föreslagna bestämmelsen att
undervisning skall meddelas i folkskolorna 6
timmar och i småskolorna 5 timmar
hvarannan lördag.
K. m:t har den 22 sistl. december funnit
besvären icke förtjäna afseende.
Fråga om tjänsteårsberäkning.
Folkskollärarinnan i Gröteborg Hanna Maria
Ekroth, hvilken icke genomgått
folkskollärarinneseminarium men på grund af
särskildt tillstånd den 4 juni 1881 vid
folk-skollärarinneseminariet i Göteborg aflagt
godkänd praktisk examen, har anhållit, att hon,
som den l juli 1856 blifvit af styrelsen
öfver Villinska fattigfriskolan i Göteborg
antagen till lärarinna i skolan, måtte
förklaras berättigad att såsom tjänsteår räkna den
tid utöfver fem år, då hon före aflagdt
undervisningsprof bestridt full tjänstgöring i
berörda skola. Ansökningen har af k. m:t
afslagits, sedan direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning afstyrkt bifall på
den grund, att pensionsreglementet icke i
något fall medgaf ve lärare att såsom
tjänsteår räkna tjänstgöring, som ägt rum innan
han aflagt folkskollärareexamen.
Kvinnlig klockare.
Folkskollärarinnan Emilie Paulina Rosén i Vaxholm har
anhållit om tillstånd att söka och innehafva
klockarebefattningen i Bergunda församling.
Sedan församlingen å kyrkostämma förordat
ansökningen, har k. m:t medgifvit, att den
omständigheten, att sökanden är kvinna, ej
må utgöra hinder för henne att söka och
innehafva omförmälda klockarebefattning.
Vid Pedagogiska lärokursen
härstädes föreläser, såsom redan i korthet
meddelats, docenten d:r K. Ljungstedt
tisdagar kl. 6,30-7,30 e. m. öfver ämnet
»Grunddragen af modersmålets historia med
särskild hänsyn till ännu brukliga lämningar
af f örnbo j ningen», och komma därvid att
behandlas:
1) De allmänna lagarna för språkets
förändringar : Ljud- och analogilagar.
Betydelseväxlingar. Sammansättningar. Afledningar
och ändelser. Nyskapningar.
2) Svenska språkets ställning till andra
språk. Den indoeuropeiska språkstammen.
Den germanska språkfamiljen. Den nordiska
språkgrenen.
3) Det urnordiska språket. Kort jämförelse
mellan svenska, danska( norska) och isländska
(jämte öfversikt af den fornnordiska
litteraturen, speciellt den isländska).
4) Modersmålets perioder: Runtiden. Den
s. k. klassiska fornsvenskan. Den s. k. yngre
fornsvenskan eller medelsvenskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
