Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r:4
den 17 och i Gnesta den 18 dennes. Vid
Fors viks bruk har invigts en ny
skolhusbyggnad, som uppförts af brukets aktiebolag
ensamt. - Vid Norrsundets sågverk i
Harn-rånge invigdes den 15 d:s Ådala nya skolhus,
uppfördt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af rektor V. Adler uppgjorda,, i
Svensk Läraretidning n:r 41 föregående år
intagna ritning.
- Af brist på sökande har nyinrättade
läraretjänsten vid Säldebråten-Klaxås folkskola,
Frykerud, Vrml., ej kunnat besättas med
ordinarie, och ingen examinerad vikarie har
kunnat erhållas. På anhållan af skolrådet
har Karlstads domkapitel medgifvit, att
församlingen må tills vidare inrätta en flyttande
småskola i Gunnarsbytorps skolområde.
Därigenom blir ordinarie folkskolläraren
därstädes i tillfälle att under vårterminen bestrida
undervisningen i Säldebråten-Klaxås folkskola.
Dock skall skolrådet ofördröj ligen ånyo
ledig-förklara ifrågavarande lärarebefattning.
- En ny arbetsstuga för barn har inrättats i
huset n:r 40 C vid Döbelnsgatan härstädes och
fått namnet »Norra Johannis». Hon invigdes
den 22 dennes af pastor öhrnan, som
hembar ett tack först och främst åt Stockholms
sparbanks hufvudmän för deras stora
donation af 1896. I afseende på utrymme är den
nya arbetsstugan större än någon af de äldre:
hon har plats för 160 barn. Föreståndarinna
är fröken Karin Kezelius, och undervisningen
bestrides af en lärare i metallslöjd, en
skomakare, en snickare och 7 frivilliga
lärarinnor. Nu äro inemot 1,500 barn intagna i
Stockholms arbetsstugor.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Länsombud.
Följande folkskollärare hafva blifvit
utsedda att för år 1898 vara länsombud för
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
nämligen:
Stockholms län: A. Vernborg) Munsö, Ekerö.
Uppsala län: O. Stjernström, Vendelsby.
Södermanlands län: Otto Bejbom, Strängnäs.
Östergötlands län: Gottfr. Lötvkrantz,
Norrköping.
Jönköpings län: Joh. Lindberg, N. Ljunga,
Säfsjö.
Kronobergs län: F. Berggren, Växjö.
Kalmar län:
norra delen: E. A. Rydmark, Oskarshamn.
södra delen: A Nilsson, Kalmar.
Gotlands län: A. Rosvall,, Eskelhem.
Blekinge län: Åke Herrlin, Karlshamn.
Kristianstads län: J. M. Hansson, Lärkesholm,
Åsljunga.
Malmöhus län: Nils Lundahl, Lund.
Hallands län: 8. Sundqvist, Halmstad.
Göteborgs län:
södra delen: J. A. Björklund, Mölndal.
norra delen: C. R. Stubelius, Fjällbacka.
Älfsborgs län:
västgötadelen: J. P. Olsson, Nittorp,
Gö-lingstorp.
Dalsland: A. Palmqvist, Bön.
Skaraborgs län:
sydvästra delen: A. T. Engstrand,
Brod-darp.
nordöstra delen: Aron Olsson, Versås.
Värmlands län: G M. Sandin, Grums.
Örebro län: A. Fridén, Örebro.
Västmanlands län: N. V. Törnett, Väster
Färnebo.
Kopparbergs län: Johan Ahlén, Grängesberg.
Gäfleborgs län:
Gestrikland: P. O. Åkerlund, Strömsbro.
Helsingland: C. T. Seger, Helsingtunu,
Hudiksvall.
Västernorrlands län:
Medelpad: A Björklund, Sundsvall.
Ångermanland: Aug. Degerman,
Hernösand.
Jämtlands län: G. Svärd, Åre.
Västerbottens län: L E. Dahlström,
Nordmaling.
Norrbottens län: P. A. Altin, Gyljen,
Öfver-Kalix.
Riksdagen.
Tryckning af
folkskollärareseminariernas årsredogörelser.
K. m:t begär ett anslag på 2,400
kr. för tryckning af de i gällande
seminariestadga föreskrifna årsredogörelser.
Förslaget motiveras af
ecklesiastikministern sålunda:
Uti k. m:ts förnyade reglemente för
folkskollärareseminarierna i riket den l
december 1865 föreskrefs, att rektor skulle senast
en månad efter vårterminens slut till
konsistorium inkomma med berättelse om
un-! dervisningens gång under det förflutna läsåret
\ samt att konsistorium sedan skulle sända
berättelsen jämte eget utlåtande till
eckle-j siastikdepartementet. Denna föreskrift blef
j bibehållen uti nu gällande nådiga
semina-| riestadga af den 29 januari 1886.
Den föreskrifna berättelsen var icke
afsedd för allmänheten utan endast för de
myndigheter, som utgjorde seminariernas
styrelse och öfver dem öfvade tillsyn.
Be-I rättelsen har därför icke brukat tryckas
| utan lämnats skrifven till vederbörande.
Den omständigheten, att ifrågavarande
berättelser icke varit lika lätt tillgängliga
för allmänheten som motsvarande
berättelser öfver de allmänna läroverkens
anordning och verksamhet, har hos många väckt
missnöje. Å ena sidan har man frågat,
hvarför icke folkskollärareseminarierna, dessa
synnerligen viktiga läroanstalter, borde för
allmänheten framlägga redogörelse för sin
verksamhet lika väl som andra offentliga
läroinrättningar, då ju
folkskollärareseminarierna upprättades och underhölles af staten,
och det sålunda vore i sin ordning, att den
stora allmänheten finge kännedom om deras
anordning och sätt att arbeta. A andra
sidan hafva många seminarielärare uttalat
den åsikten, att redogörelse för
ifrågavarande läroanstalters inrättning och arbete
| borde afgifvas på sådant sätt, att hvem
l som helst kunde utan större omgång eller
j kostnad blifva i tillfälle att vinna
kännedom om innehållet i densamma. Detta
skulle nämligen bidraga till borttagandet af
de missuppfattningar rörande ifrågavarande
läroanstalter, som stundom låtit höra sig.
För seminarierna själfva torde det
därjämte blifva till stort gagn, om de genom
att sinsemellan utbyta de årsredogörelser,
hvarom här är fråga, sattes i tillfälle att
lära känna de olika anordningar, som vid
hvart och ett af dem blifvit vidtagna.
Från några seminarier i utlandet sändas
årsredogörelser till ecklesiastikdepartementet.
Icke endast vanlig höflighet utan ock
omtanke om eget bästa fordrar sålunda, att
man till gengäld skickar tillbaka berättelser
öfver de inländska seminariernas
verksamhet. Detta kan under nuvarande förhållanden
ej ske på annat sätt än genom att låta
afskrifva de berättelser, som enligt föreskrif-
ten i nådiga seminariestadgan skola årligen
till ecklesiastikdepartementet inlämnas. Då
detta förfaringssätt både är tidsödande och
medför ej obetydliga kostnader, har följden
blifvit, att man ej skickat ofvannämda
utländska seminarier några årsberättelser från
de inhemska seminarierna.
På grund af här angifna skäl har den
åsikten allt mer gjort sig gällande, att de
redogörelser för seminariernas verksamhet,
som årligen skola inlämnas till
ecklesiastikdepartementet, borde tryckas. Tre
seminarier hafva ock af Eders k. nr.t fått nådigt
tillstånd att de år, då tillfälligtvis kassan
till materiel m. m. därtill lämnade tillgång,
använda någon del däraf till betäckande af
kostnaderna för tryckning af ifrågavarande
redogörelser. Man har emellertid ej kunnat
ålägga alla seminarierna att låta trycka den
föreskrifna årsredogörelsen, enär man ej
kunnat påräkna, att deras materielkassor
ägde tillgång tillade utgifter, som därmed
vore förenade.
Kostnaderna för tryckning af
ifrågava–rande årsredogörelser torde belöpa sig
årligen till 150 ä 200 kr. för hvarje
seminarium, eller till högst 2,400 kr. vid dem
samtliga.
Arvodena åt lärarne vid seminariernas
öfningsskolor.
Vid hvarje folkskollärareseminarium finnes
en öfningsskola med två seminariebildade
lärare. Rörande dessa lärares löneförmåner
finnes ingenting annat stadgadt än dels att,
när dylik lärare blir sjuk och vikarie för
honom förordnats, vederbörande domkapitel,
om statsbidrag åt vikarien ifrågasattes, har
att efter seminarierektors hörande till k.
m:ts afgörande öfverlämna frågan om och till
hvad belopp sådant bidrag må utgå, dels
att seminarierna för dessa tjänster äga
delaktighetsrätt i folkskollärarnes
pensionsinrättning.
Däremot finnes intet allmänt stadgande
rörande storleken af dessa lärares arvoden,
utan k. m:t bestämmer dessa för hvarje
gång efter myndigheternas förslag, att utgå
ur anslaget till seminarierna.
I följd häraf hafva ock lärarne i fråga
mycket olika löneförmåner. Exempelvis hafva
båda lärarne vid Lunds och Gröteborgs samt
en lärarinna vid Stockholms seminarium
hvardera 1,500 kronor liksom ene läraren vid Växjö
och Hernösands seminarier. Men i Uppsala
hafva båda lärarne 1,350 kr. hvardera och i
Karlstad blott 1,200, liksom ene läraren i
Linköping, Växjö och Hernösand och ena
lärarinnan i Skara, Falun, Kalmar och
Umeå, under det öfriga lärarinnor äfvensom
ene läraren i Linköping hafva 1,400 kronor.
Härtill kommer, att några af dessa lärare
redan från första anställningsdagen fått 1,500
kronor, under det andra måst till en början
nöja sig med 1,000, 1,200 eller 1,350 kronor
och först efter några år nått sitt nuvarande
lönebelopp.
Med fästadt afseende härvid och med
be-h j ärtande af vikten att åt seminariernas
öfningsskolor förskaffa goda lärarekrafter vill
k, m:t söka få dessa lärares aflöning till
beloppet fastställd och föreslår därför,
att riksdagen må medgifva, att de lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
