Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
61
rare och lärarinnor soin äro eller varda
förordnade vid seminariernas öfningsskolor
nia bekomma dels från och med 1899 års
ingång i årligt arvode 1,500 kr., dels ett
ålderstillägg å 300 kr. för år efter 10 års
väl vitsordad tjänstgöring räknadt från
och med början af kalenderåret närmast
efter det då förordnande å här afsedd tjänst
första gången erhölls, samt
att för ändamålet må beviljas en
förhöjning från och med år 1899 af
anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med 6,800 kronor.
Småskollärareutbildningen.
Hr C. Johansson i Aflösa, representant
för Vista och Mo härader i Jönköpings län,
har inom andra kammaren väckt följande
motion:
Ehuru både regering och riksdag, allt
sedan tillkomsten af k. förordningen angående
folkundervisningen i riket, städse vinnlagt sig
om bildningens höjande hos samhällets lägre
befolkningsklasser, så synes mig likväl hvad
folkundervisningen angår i ett afseende en
verklig brist vara rådande. Ty under det
staten med berömvärd omsorg upprättat
läroanstalter för utbildande af lärare och lärarinnor
i folkskolan, har i det fallet för småskolan
ingenting gjorts. Genom detta
inkonsekven-ta, allt hittills fortsatta tillvägagående har man,
enligt mitt förmenande, på nu antydda området
ej i så hög grad, som önskligt varit, främjat
folkundervisningen. Detta är ett missförhållande,
som efter min uppfattning, så fort ske kan,
bör undanrödjas.
Af samma vikt och betydelse som det är,
att staten upprättat seminarier för utbildning
af lärare i folkskolan, anser jag det likaledes
vara, att från statens sida dylika åtgärder
vidtagas jämväl i afseende på småskolans
lärarepersonal. Ty fördelen af att denna kår på
ett likartadt sätt öfver hela riket genom
statens försorg blefve danad för sin
betydelsefulla lifsgärning, tror jag ej vore ringa.
Men sådana äro ej förhållandena för
närvarande i vårt land. Att döma af
undervisningstidens längd fordrar man på skilda
orter helt olika kuiiskapsmått af småskolans
lärare, oaktadt dessa öfverallt hafva samma
arbete att utföra. I de i riket befintliga
landstingsseminarierna för utbildande af lärare i
småskolan är lärotiden mycket olika tilltagen.
Detta förhållande synes mig tala för, att
dylika bildningsanstalter borde upprättas af
staten, då tiden för dessa lärares kurser kunde
blifva i mera vidsträckt mån pröfvad och lika
bestämmelser stadgade för hela landet.
Det förefaller mig som skulle statens
skyldighet i afseende på utbildningen af både
folkskolans och småskolans lärare vara alldeles
enahanda. Men som det nu är, blir
småskolan mer än styfmoderligt behandlad.
Folkskolan får allt, småskolan intet l I ett
folkskollä-rareseminarium kan en lärjunge i lyckligaste
fall för hvarje år under sin fyraåriga
studietid af statsmedel erhålla ända till 100 kronor
i premier, i ett privat seminarium för
småskolan får en elev vanligen betala betydligt
öfver detta belopp endast för den meddelade
undervisningen.
I öfverensstämmelse härmed skulle man ju
kunna tänka sig, att staten ej befattar sig
med småskolans verksamhet, men så är
lyckligtvis ej förhållandet, ty staten bidrager ej
allenast till Småskollärarnes lön utan gifver
dem äfven pension och kontrollerar deras
verksamhet alldeles på sarnma sätt, som det
sker med folkskolans lärare. När nu så är,
synes mig staten jämväl hafva skyldighet att
med afseende på lärarnes utbildning för sitt
kall bereda samma förmåner åt alla, vare sig
de ha för afsikt att träda i folkskolans eller
småskolans tjänst.
Med anledning häraf, samt då
genomförandet af en reform i den af mig nu påpekade
riktningen är af så vidlyftig beskaffenhet, att
jag ej kan framställa något fullständigt
förslag derutinnan, får jag vördsamt hemställa,
att riksdagen behagade i skrifvelse till k.
m:t anhålla, att k. m:t täcktes låta
verkställa utredning angående statens öfvertagande
af lärarnes och lärarinnornas utbildning
för småskolan samt sedan till riksdagen
inkomma med förslag därom.
! 192 läsdagar.
Representanten för Hisingen,
kon-j traktsprosten C. G. Grundett, väckte i
! måndags följande motion inom andra
! kammaren:
i
i I k. m:ts nådiga proposition till inneva-
S rande års riksdag förekommer under Åttonde
! hufvudtiteln, punkt. 23, å sid. 199 en så ly~
| dande bestämmelse i afseende på villkoren
l för utbekommande af statsbidrag till lärare
l vid folkskolor:
i Till aflönande af hvarje ordinarie lärare
j eller lärarinna vid folkskola, som i årlig lön
! åtnjuter, utom husrum, vedbrand och
kofoder eller ersättning därför, minst sex hundra
kronor, samt hvarje annan examinerad, vid
folkskola antagen lärare eller lärarinna, som
i årlig lön erhåller, förutom nämda
naturaförmåner eller ersättning därför, minst fem
hundra kronor, äger skoldistrikt, därest
läraren eller lärarinnan årligen meddelar
undervisning i skolan åtta månader eller 341/2
veckor af året - under hvilka läsdagarne uppgå
till minst 192 - att af statsmedel bekomma
ett årligt bidrag, motsvarande två tredjedelar
af den lön läraren eller lärarinnan, förutom
husrum, vedbrand och kofoder eller
ersättning därför, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej,
utom i här nedan angifna fall, må öfverstiga
fyra hundra kronor.
Hvad som i denna bestämmelse är ägnadt
att ådraga sig särskild uppmärksamhet är
föreskriften, att under lärotiden 8 månader
eller 34 Vs veckor af året läsdagarne skola
uppgå till minst 192. Nyssnämda stadgande,
ifall det blefve gilladt och antaget, skulle
medföra, att skoldistrikt, i hvilka
undervisningen vid folkskola fortginge endast 5
dagar i veckan - och skolor, där sådan
anordning äger rum, finnas till stort antal icke
allenast inom Göteborgs och Bohus län utan
säkerligen äfven inom öfriga län - ej skulle
kunna erhålla statsbidrag till lärares aflöning.
Med en lästid af 5 dagar i veckan under
34 Vs veckor kommer man till ett dagantal
af 173, hvarifrån åtminstone måste dragas
3 helgdagar, nämligen Maria Bebådelsedag,
Kristi Himmelsfärdsdag och
Midsommardagen, som under arbetsdagarne kunna infalla.
Vi hafva alltså en summa af 170 läsdagar,
eller 22 mindre, än som i ofvannämda
bestämmelse föreskrifves. Detta skulle
således utgöra en hel öfverläsningsmånad, om
i folkskolan undervisas 5 dagar i veckan.
Det betänkliga härvid är, att, äfven
om en församling, där läsning endast under
5 af veckans dagar förekommer, skulle
befinnas villig eller anse sig tvungen att för
utbekommande af statsbidrag underkasta sig
utgiften af lärareaflöning för en månads
läsning utöfver en årlig lärotid af 34l/2
veckor, intet därmed vinnes, så vida den
föreslagna lydelsen uti ifrågavarande stadgande
bibehålles, emedan där uttryckligen står:
därest läraren eller lärarinnan årligen
meddelar undervisning i skolan minst åtta
månader eller 34Vä veckor af året - under
hvilka läsdagarne uppgå till minst 192 –,
hvarigenom alltså undervisning i folkskola
under 5 dagar i veckan är omöjliggjord.
.j Men då, enligt k. m:ts nådiga stadga
angående folkundervisningen den 10
december 1897 kap, 4 § 15, kyrkostämman på
förslag af skolrådet beslutar angående - -
-; de dagar i veckan - - - då
undervisningen skall i skolorna meddelas -
hvilket väl synes innebära, att någon dag
i veckan kan från undervisning undantagas
-; då i samma paragraf föreskrifves, att
den årliga lärotiden vid skolor, för hvilkas
lärare skoldistrikt åtnjuter lönetillskott af
allmänna medel, skall omfatta minst åtta
månader eller 34 Vs veckor (utan angifvande
af bestämdt antal läsdagar); då vidare den
på k. m:ts befallning utarbetade
Normalplanen innehåller läsordningar för
folkskolor, i hvilka undervisas endast 5 dagar i
veckan, kan jag ej fullt inse det
motiverade i nu tillkomna förslag och föreskrift
angående minst 192 läsdagar.
Med hänsyn till de betänkliga
olägenheter, som efter mitt förmenande skulle
vållas, om skolor, som på grund af lokala
förhållanden nödgas inskränka lärotiden till 5
dagar i veckan, förvägrades statsunderstöd,
kan jag ej underlåta att yrka på förändring
uti ofvan åberopade bestämmelse.
På grund af hvad jag haft äran anföra
får jag härmed vördsamt hemställa, att
riksdagen ville besluta:
att i ofvan anförda bestämmelse i k.
m:ts nådiga proposition till innevarande
års riksdag orden: - »under hvilka
läsdagarne uppgå till minst 192» - måtte
utgå.
(I förestående motion hafva instämt
kontraktsprosten A. Norrman från Halland, hrr
P. Andreasson och A. E. Baaz från
Bohuslän samt Sten Nordström från
Skaraborgs län.)
Statsbidraget för den kvinnliga
slöjdundervisningen.
Hr Stormats M. Olsson föreslår den
ändring i k. kungörelsen den 29 maj 1896, att
om de slöjdande flickorna äro delade på
afdelningar, statsbidrag af 30 kr. måtte
erhållas för hvarje afdelning, hvari antalet
slöjdande uppgår till minst 15 (nu 25).
Litteratur.
Dagny. Tidskrift för sociala och litterära
intressen. Utgifven af
Fredrika-Bremer-för-bundet. Redaktör: Lotten Dahlgren. Pris
för medlemmar af
Fredrika-Bremer-för-bundet 3 kr 50 öre, för icke medlemmar
5 kr.
Denna välkända tidskrift börjar i år ny
följd. Tidskriften har under de gångna tolf
åren utkommit i 8 häften om året, men
med detta år växer den ut till 20 häften.
Detta kommer sig däraf, att Dagny skall
varda organ icke blott för
Fredrika-Brenier-förbundet utan äfven för föreningarna
»Välgörenhetens ordnande» och »Handarbetets
vänner». Då dessa föreningar till sina idéer
ansluta sig till Fredrika-Bremer-förbundet,
blir Dagnys hufvuduppgift fortfarande
densamma, nämligen att verka för en sund och
lugn utveckling af arbetet för kvinnans hö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
