Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SVENSK LÄEABETIDNING.
N:r 5
Meningarna kunna ju vara delade i
fråga om vissa detaljer, men sedan nu
k. m:t efter en mycket fullständig
utredning framlagt ett förslag, som har
stora utsikter att kring sig kunna samla
majoritet i kamrarna, bör någon
rubbning i detta förslag ej ifrågasättas.
Det är ock endast i fråga om en
enda liten detalj, som ändringsförslag
hittills framkommit. Det gäller de 192
dagarna. Bestämmelsen härom anser
kontraktsprosten C, G. Grundell böra
utgå. Helt visst har ifrågavarande
bestämmelse tillkommit, på det att icke
lästiden må blifva allt för kort i
skolor med hvarannandagsläsning eller
afdelningsläsning. Det är nämligen att
märka, att i dylika skolor får hvarje
barn icke mera än högst 85 dagars
undervisning pr år, därest läsningen
skall pågå endast fem dagar i veckan.
Detta har k. m:t velat förhindra. Vi
tro oss emellertid veta, att om
vederbörande utskott kan enas om en
annan formulering i detta stycke, några
svårigheter ej skola uppställas från
regeringens sida.
Statens utgifter för det andra
ålderstillägget beräknas uppgå till 270,000 kr.
förutom en förhöjning i
pensionskassan af 50,000 kronor.
Samtidigt med att detta välgrundade
förslag framlagts af regeringen, hafva
enskilda motioner ifrågasatt andra
höjningar i anslaget till folkskoleväsendet. Hrr N.
Nilsson i Skärhus och N. Svenssoni
01-seröd begära 360,000 kronor, på det
att skoldistriktet må få bekomma ett
årligt bidrag af 66 kr. 67 öre i det
fall, att kofodret löses med minst 100
kr. eller ock utgår in natura; och sex
representanter från Uppland och
Västmanland, hrr J. Eliasson, Ad. Ericson,
K. E. Holmgren, L. P. Mallmin, A.
Kihlberg och C. Sandquist, föreslå, att
statens bidrag till folk- och
småskol-lärares aflöning höjes från två
tredjedelar till tre fjärdedelar. Sistnämda
förslag skulle medföra en förhöjning i
statsutgifterna med icke mindre än
571,000 kronor. Detta är ju ganska
afsevärda belopp, och huru önskvärda
än dessa två reformer må anses vara,
ligger dock den faran nära till hands,
att om man vill söka drifva dem
igenom nu, det antagligen blir
folkskollärarnes andra ålderstillägg, som får
sitta emellan.
Öfriga motioner angående
folkundervisningen stå oberoende af lönefrågan,
ehuru de flesta af dem äro af
ekonomisk art.
Kontraktsprosten A. Norrman vill
hafva statsanslaget till
fortsättningsskolan höjdt från hälften till två
tredjedelar och begär för detta ändamål
25,000 kr.
Två motionärer begära ändringar i
den nyligen utkomna förordningen
angående statsbidrag för undervisning i
kvinnlig slöjd: hr /S. M. Olsson önskar
anslag till hvarje afdelning om 15
flickor (nu 25), och kontraktsprosten Grun-
dell anser det villkoret, att
undervisningen skall pågå »under hela den för
folkskolan bestämda årliga lästiden»,
vara för strängt; »minst sex månader
af året» borde det i stället heta.
Den i fjor beslutade
löneförbättringen för småskollärarinnor anser hr A.
Thylander böra under vissa villkor
omfatta äfven de oexaminerade
lärarinnorna.
Såsom en följd af nämda
löneförbättring hafva hrr J. H. G. Fredholm
och E. Hammarlund föreslagit, att
ålderdomsunderstödet åt
småskollärarinnor m. fl. må utgå med 200 kr. i st.
för 150 kr. Motionärerna visa, att
nuvarande inkomsterna medgifva en
dylik förhöjning.
För sådana äldre småskollärare och
lärarinnor, som ej kunnat få understöd
från den år 1892 upprättade anstalten,
vill hr J. P. Zakrisson, att särskildt
understöd af 100 kr. måtte utgå, och
begär han härom en skrifvelse.
Äldre folkskollärare, som afgått före
år 1867, hafva hittills erhållit
understöd med högst 250 kr. Hr E.
Hammarlund föreslår, att i den mån
nuvarande anslaget det medgifver
maximibeloppet åt dessa folkskolans banbrytare
må sättas till 300 kronor.
I första kammaren föreligger endast
en skolmotion. Sedan nu såväl
järnvägsstyrelsen som k. m:t afslagit
framställningar om nedsättning i
biljettpriset å statens järnvägar för lärare,
som under ferierna resa i syfte att
studera landet, har godsägaren P. M.
Söderberg förnyat sin vid 1895 års
riksdag i detta ämne väckta motion.
Att en lärare framkommer med
förslag om skärpta bestämmelser
angående afsättning af lärare, torde höra till
det mera ovanliga. Ett sådant fall har
emellertid nu inträffat. Med anledning
af ett par under förra året inträffade
sorgliga tilldragelser har hr Fridtjuv
Berg föreslagit ett tillägg till 25
kapitlet 20 § strafflagen, gående därpå
ut, att om religions- eller skollärare
varder dömd för sådan förbrytelse mot
den ungdom, han till undervisning
eller uppfostran har sig anförtrodd, som
i 18 kap. 6 § af strafflagen
omförmä-les, han skall mista sitt ämbete, äfven
om han icke dömes till straffarbete.
Det är af yttersta vikt för lärarekåren,
att den blir befriad från dylika kåren
ovärdiga medlemmar. Att - såsom
nyligen inträffat - en person kunnat
för dylikt brott dömas till enkelt
fängelse och efter för straffets undergående
åtnjuten tjänstledighet återgå till sin
lärareverksamhet, är upprörande och ett
stöd för, att här verkligen behöfs
skärpta bestämmelser.
Hr Fr. Berg har väckt ännu en
beaktansvärd motion. Den gäller
barnen och ungdomen. Han hemställer
nämligen om följande tillägg till
förordningen om offentlighet vid
underdomstolarna: »Den, som är under 18
års ålder, må dock ej utan af rätten
gifvet tillstånd vid rättegången närvara.»
Motionen är framkallad af det
sakförhållandet, att på många orter
domsalen utgör en skola, där barn och
halfvuxna få göra personlig bekantskap
med förbrytare världen s hjältar och
hjältinnor samt på den konkreta
åskådlighetens väg invigas i deras
föreställ-ningslif och verksamhetssätt.
Beträffande folkhögskolan föreligger
en motion af hr Holmlin m. fl. Han
föreslår ändrade bestämmelser för
åtnjutande af statsunderstöd till
folkhögskolans andra afdelning.
Sist må i denna öfversikt nämnas,
att k. m:t velat främja bildningen i
allmänhet och särskildt inom de
arbetande klasserna genom att begära
förhöjning i anslaget till
arbetareföreläsningar från 35,000 till 45,000 kronor.
Det är särskildt de här och där på
landsbygden upprättade
föreläsningskurserna, som förorsakat, att en
höjning i nuvarande anslaget varder
behöflig.
Som af denna korta öfversikt
framgår, får årets riksdag syssla med
åtskilliga skolspörsmål. Huru många af
de framställda förslagen komma att
oskadda gå igenom utskottens och
kamrarnas skärseld, får framtiden utvisa.
I lönefrågan
hafva tidningarna börjat uttala sig. Vi
göra några citat.
Aftonbladet: Den k. propositionen om
ett ökadt statsbidrag af 270,000 kr. till
aflöning åt folkskolans lärarepersonal, i syfte
att åt denna personal bereda ett andra
ålderstillägg af 100 kr. om året, torde af den
j allmänna meningen hafva att påräkna ett
| gynnsamt mottagande.
Det är riksdagen själf, som i skrifvelse
af .den 11 maj 1896 af k. m:t begärt ut-
I redning och förslag rörande denna
löneförhöjning. Med detsamma har äfven
riksdagen gifvit på hand om ett gynnsamt
mottagande af regeringens förslag, som sålunda
torde hafva goda utsikter till framgång, i
all synnerhet med hänsyn till de goda
penningetiderna.
j Den nu föreliggande lönefrågan är icke
| ny. Folkskollärarnes betryckta ställning
med dess ringa lön för mycket och tungt
arbete har länge och från många, för att
icke säga alla, håll behjärtats.
Men deras kår är mycket talrik och i
ständig tillväxt, och den i dylika fall
mycket sparsamma riksdagen har därför länge
skyggat tillbaka för att på ett verksamt sätt
se deras behof till godo.
På 1870-talet sökte statsmakterna i viss
mån att kringgå frågan genom att öka
statens bidrag till lärarelöner från hälften,
som det förut varit, till två tredjedelar af
hela beloppet. Men den förhoppning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>