Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
73
man då hyste, att församlingarna genom
denna lättnad i deras utgifter för
skolväsendet skulle någorlunda allmänt
uppmuntras till att höja lönerna, har endast i
jämförelsevis ringa grad förverkligats. Ett
första lönetillägg har sent omsider beviljats,
och nu stå vi med täinlig visshet inför
beviljandet af det andra.
Men under tiden har mycket hunnit
ändras, allting har blifvit dyrare, och den
summa, som för ett tjugotal år sedan skulle
beredt lärarekåren en ganska god bärgning,
kan nu ej längre sägas gifva en dylik.
Bättre likväl sent än aldrig, och äfven om
vi för vår del skulle önska åtskilliga
ändringar i det sätt, hvarpå lönerna utgå,
kunna vi ej annat än önska framgång åt
det k. förslaget.
Stockholms Läns Tidning Gripen:
Ungdomens uppfostrare böra åtnjuta skälig lön
för sitt arbete, men detta har i vårt land
icke alltid varit fallet, en sak, som torde
vara ganska allmänt erkänd. Det är
därför man kan hoppas på framgång, och
kanske än mer på den grund att det är
riksdagen själf, som i skrifvelse af den 11 maj
1896 af k. m:t begärt utredning och förslag
rörande denna löneförhöjning.
Sundsvalls Tidning: Bland de delar af
den k. statsverkspropositionen, som inom
frisinnade riksdagskretsar tillvunnit sig ett
större erkännande, torde få räknas förslaget
om ett andra ålderstillägg åt folkskolans
lärarepersonal. Riksdagen har ju också själf
hos regeringen begärt ett dylikt förslag,
och dess framgång torde därför få anses
så där tämligen tryggad, ehuru intet är i
allmänhet osäkrare än riksdagens bifall till
en verkligt gagnande reform i dessa sam
hällsbevarande tider.
22 skolmotioner
voro vid motionstidens utgång i år
väckta i kamrarna mot 14 samma dag
i fjor.
För räkenskapernas afslutande
blefve vi tacksamma, om de, som
hafva fordringar af Svensk Läraretidning
för lämnade bidrag m. m. under förra
året, ville härå insända räkning
snarast möjligt och senast inom den 15
dennes.
Fickupplagan
af nya folkskolestadgan kan fortfarande
rekvireras från Svensk Läraretidning,
Stockholm N. På grund af gjorda
förfrågningar meddelas, att nämda
upplaga omfattar 48 sidor i samma
format ungefär som ett vanligt bref kort;
därjämte ett trefligt omslag. Priset -
20 öre, då minst 10 ex. rekvireras -
är ju särdeles billigt, helst frakten
betalas af oss. Åtskilliga skolråd hafva
redan beslutat att inköpa nämda
upplaga för spridning bland
skolrådsledamöter och barnens föräldrar.
Till statsrådet Gilljam har
Södertörns* kretsen af Sveriges allmänna
folkskollärareförening afsändt följande telegram:
Södertörns lärare- och lärarinneförening,
samlad till årsmöte i Södertälje, frambär till
Eder, hr statsråd, sitt vördsammaste och
hjärtligaste tack för det maktpåliggande stöd, som
Ni genom Edert välvilliga uttalande inför
konungen gifvit frågan om folkskollärarnes
löneförhöjning.
Tolfte allmänna svenska
folkskolläraremötet kommer - säsom
synes af inbjudningen här längre fram - att
hållas i Norrköping onsdagen, torsdagen och
fredagen den 10-12 instundande augusti.
Anmälningar om Öfverläggningsämnen och
föredrag skola vara ingifna före den l maj.
Inom samma tid skola ock anmälningar
göras om deltagande i den utställning, som
anordnas vid mötet.
Ett statsunderstöd af 1,500 kronor har
begärts hos k. m:t.
Bestyreisen har inom sig utsett fyra
särskilda utskott, hvilka erhållit följande
sammansättning:
Pedagogiska utskottet: kyrkoherden Sandberg,
rektor Engholm, d:r Lyttkens, folkskollärarne
Nelander, Cederberg och Andersson (i
Dagsberg) samt folkskollärarinnan Jänny Olsson;
Ekonomiutskottet: fabriksägaren C. Swartz,
kyrkoherden Evers, folkskollärarne Hylander
och Söderberg samt lärarinnan Gustava
Landberg;
Inkvarteringsutskottet: kyrkoherden Fogel
-qvist, konsul Svartling, målaren Vestman,
rådman Zetterstrand, folkskolläraren Lundahl
och lärarinnan Vändela Säf berg;
Utställnings- och slöjdutskottet: disponenten
Fr. Åberg, bokförläggaren Vallberg, rektor
Eurenius, folkskollärarne Vennerblad,
Sjögren och Cederberg samt folkskollärarinnan
Kerstin Thulin (i stället för fröken Maria
Pettersson, som afsagt sig).
I samband med det allmänna
folkskolläraremötet anordnar Sveriges allmänna
folkskollärareförening som vanligt ett
ombuds-| möte. Detta hålles i Norrköping måndagen
j den 8 och tisdagen den 9 augusti.
Prejudikat angående
hufvudstadens folkskoleväsende. På
kyrkostämma den 24 maj 1897 beslöt
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, i enlighet
med ett å stämman väckt förslag, att i
utgiftsstaten för församlingens skolkassa skulle
för år 1898 upptagas en post å 500 kr.
såsom hyresersättning åt förste läraren med
uttalad önskan, att han måtte bo i
församlingen.
l hos ofverståthållareämbetet anförda
besvär yrkade två medlemmar af församlingen,
expeditionssekreteraren E. Gr. F. Björklund
och riddarhuskamreraren O. Silfversparre,
att nämda beslut måtte upphäfvas, och
anförde till stöd härför, att det tillkomme
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
att föreslå förändringar i aflöningsstaten för
j folkskollärarne i staden, samt att i den för
lärarepersonalen, och således äfven för
förste lärare, bestämda och af kommunen i
dess helhet utgående aflöning redan inginge
godtgörelse för husrum.
G-enom utslag den 23 juli 1897 utlät sig
emellertid öfverståthållareämbetet,
att som klagandena icke visat, att
ifrågavarande af Storkyrkoförsamlingens kyrkostäm-
ma fattade beslut kränkte klagandenas
enskilda rätt, eller eljest hvilade på orättvis
grund, eller att det icke i laga ordning
tillkommit, eller att det stode i strid med
allmän lag eller författning, eller annorledes
öfverskrede deras befogenhet, som beslutet
fattat, funne öfverståthållareämbetet skäligt
besvären ogilla.
Häröfver anförde förutnämda två
församlingsmedlemmar besvär hos k. m: t. G-enom
utslag den 31 december 1897 har k. m:t - då
församlingen mot bestämmelserna i nådiga
stadgan angående folkundervisningen i
Stockholm den 27 september 1861, jämförd med
| k. förordningen den 20 november 1863 om
i kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
j Stockholm, icke ägt å kyrkostämma fatta
beslut af förevarande beskaffenhet - pröfvat
skäligt att, med ändring af
öfverståthållare-ämbetets utslag, upphäfva kyrkostämmans
ifrågavarande beslut.
Rättstafningsreformen. Vid
Stockholms läraresällskaps sammanträde sistlidna
lördag höll professor J. A. Lundell föredrag
öfver ämnet: »Hvad kan från skolans sida
göras till vinnande af förenkling i
ortografien ? »
Tal:n betonade, att man borde utgå från
vissa själfklara sanningar. Så t. ex. måste
man erkänna, att ändringar i staf sättet vore
förenade med olägenheter så till vida som
man icke så lätt läste på ett nytt sätt
staf-vade ord, då man vant sitt öga vid ett
staf-sätt, men också att stafningen toge en tid ur
skolorna, som bättre kunde användas på
viktigare saker, såsom att bilda satser,
disponera, lära att uttrycka sig riktigt o. dyl. Man
borde därför sträfva efter att få ändradt
staf-sätt i sådana fall, där det i praktiken visat
sig svårt för barn med genomsnittsbegåfning
att stafva korrekt och där ändring lätt
kunde ernås.
Af statistiska undersökningar framginge,
att de flesta fel begingos mot regeln om t
och dt. Det senare tecknet borde därför
utbytas mot t eller tt. Äfven mot reglerna för
användningen af hv, hj, Ij felades mycket
ofta, men tal. ansåg en ändring här svårare,
enär orden blefve mer oigenkänliga, då man
toge bort en initial. Att försöka åstadkomma
någon förenkling af reglerna för ä- och e-ljud
vore opraktiskt, då en fjärdedel af Sveriges
inbyggare icke hade dessa ljud - i deras
renhet. Att lära sig teckna v-ljudet med / eller
fv vore ej förenadt med så stora svårigheter,
men här vore en förändring lätt
åstadkommen och borde därför ske.
Då regeringen faktiskt genom sitt cirkulär
af 1889 tagit rättstafningsfrågan om hand,
yrkade tal:n, att Stockholms iäraresällskap - i
förening med andra läraresällskap i riket -
borde hos k. m:t hemställa, om icke den i
nämda cirkulär i vissa fall tillåtna
valfriheten finge utsträckas därhän, att i skolorna t
eller U finge användas för dt, och v för fv
och /, när detta betecknar v-ljud.
Efter professor Lundells på spirituella
anmärkningar rika föredrag följde en stunds
diskussion, i hvilken deltogo lektorerna
Linder och Bråte, rektorerna Waern, Sjöberg
och Schwartz, d:r Lagerstedt m. fi.
Sällskapet beslöt, att frågan skulle
remitteras till styrelsen för vidare behandling.
Nääs slöjdlärareseminarium. Uti
kursen n:r 81 (19 januari-l mars 1898)
deltaga följande:
döfstumläraren L. H. Zotterman fr.
Östergötlands län, folkskollärarne E. Blohraé fr.
Kronobergs län och K. E. Palmblad fr.
Älfsborgs län, styrman Ii. Olsson, hrr Hj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
