- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
86

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

SVENSK I ÄRA EETIDN1M G.

N:r 6

komma den i följande januari månad för
ändamålet tilltänkta basaren. Början af
detta upprop lydde sålunda: »Hvilket
kvinnligt hjärta är väl så kallt, att det ej
ömmar vid åsynen af ett lidande barn? Hvar
och en - - - skall säkert med glädje
omfatta tillfället att med en gåfva af hvad
slag som helst bidraga till möjliggörandet
af en vidgad verksamhet med afseende på
vården af sådana sjuka eller vanföra,
hvilka sakna god föräldravård, på det att dessa
små antingen må blifva med huldhet skötta,
tills de dö, eller ock återföras till ett
friskare och nyttigare lif.»

Offervilligheten visade sig, såsom man
ju också kunde vänta, ovanligt stor:
behållningen af basaren uppgick till omkring
30,000 kr. På grund häraf kunde redan
den l juni 1882 ett eget hem öppnas uti
ett vid Sundbyberg förhyrdt hus. Hit
förflyttades 12 små fattiga sjuka barn. Redan
följande året visade sig stugan för trång,
och äfven en angränsande byggnad förhyrdes.

I samma mån som antalet ansökningar
ökades, växte äfven allmänhetens välvilja
och frikostighet, hvadan styrelsen snart
kunde våga hoppas att få hemmet förlagdt
under eget tak.

Grenom kungl, bref af den 23 maj 1884
uppläts för ändamålet kronolägenheten
Norrbacka i Solna socken. Strax utanför
Norrtull, på vänstra sidan, då man från
hufvudstaden begifver sig ut till nya kyrkogården,
finner man på höjden några ljusa, i
tilltalande renässans uppförda byggnader, som
sedan den tiden tillkommit för hemmets
räkning. Den första af dessa invigdes den
2 oktober 1886, och omedelbart därefter
ditflyttades skyddslingarna från Sundbyberg,
hvarjämte 12 nya intogos.

Följande år fattades beslut om
uppförande af en särskild byggnad för de å hemmet
intagna idioterna samt en isoleringsbyggnad
att användas vid utbrytande smittosamma
sjukdomar.

Samma år infördes äfven undervisning i
slöjd, och under åren 1894 och 1895 hafva
lärare anställts i skrädderi och skomakeri,
så att numera förfärdigas alla för barnen
erforderliga skodon och beklädnadspersedlar
inom hemmet.

Den å vår teckning synliga byggnaden
blef färdig hösten 1896 och innehåller
tillsammans 41 olika lägenheter jämte stor
vind, källare och garderober.
Uppvärmningen sker genom centraleldning enligt
Cederbloms system, och alla lokaler äro
försedda med elektrisk belysning, hvartill
erforderlig kraft anskaffas från egen
ångpanna, hvilken äfven lämnar värme till
samtliga ångkokapparaterna i det stora,
förträffligt inredda köket och den med nyare tidens
maskiner försedda tvättanstalten, i hvars
bekväma torkrum kläderna inom loppet af
en half timmes tid hinna blifva torra.
Härvid bör dock märkas, att de redan förut
beröfvats större delen af sin fuktighet uti
centrifugen. Vidare lämnar samma
ångpanna värme till de på skilda ställen inom
hemmet befintliga karbaden, som af barnen
begagnas för hvarje vecka, hvilket nog kan
vara behöfligt, då man tager hänsyn till de

lyten, med hvilka en stor del af dem äro
behäftade.

Skyddslingarnas antal uppgår för
närvarande till 125, 78 manliga och 47 kvinnliga.
En del af dem har öfverskridit barnaåren,
emedan hemmet numera har till uppgift att
vara en verklig tillflyktsort för alla dem,
som öfverlämnats i dess vård, »en tillflykt,
hvarifrån de ej löpa fara att efter några
år af kärlek och omsorgsfull vård utkastas
i i ett elände, som därefter blifver så
myc-| ket kännbarare».

i Efter den senast skedda utvidgningen af
l hemmets lokaler ser detsamma sig i stånd
i att mottaga ett ej obetydligt större antal
j skyddslingar än dem, för hvilka plats redan
j är beredd.

Efter denna mera allmänna redogörelse
för hemmet vilja vi inbjuda läsaren att
gemensamt med oss företaga en vandring
inom de olika lokalerna för att taga
kännedom om det egentliga lifvet där. En sådan
vandring underlättas betydligt däraf, att de
olika byggnaderna äro förbundna med
hvarandra genom täckta och något litet
uppvärmda gångar. Hemmets outtröttliga
husmoder och föreståndarinna fröken Ebba
Virgin beledsagar oss välvilligt under vår
vandring och lämnar oss alla önskade
upplysningar. Hon är desto mera villig att
förevisa hemmets alla vinklar och vrår, som
hon påtagligen är medveten om, att det
öfverallt härskar den mest exemplariska
ordning.

Företaga vi vårt besök vid jultiden,
så finna vi de flesta barnen samlade i de
stora rymliga salarna, där präktiga
julgranar äro uppställda och där å de långa, midt
! på golfvet befintliga borden en riklig skatt
med illustrerade jultidningar för barn samt
annan för dem lämplig litteratur befinner
sig. Rundt kring borden sitta barnen,
ifrigt sysselsatta med att bläddra i böcker
och tidningar; somliga sköta sina studier på
egen hand, andra bilda grupper om två
eller tre, som ifrigt samtala om något läst
eller förevisa någon bild för hvarandra.

Man får här genast det intrycket, att
det är helt vanliga snälla barn man har
framför sig. En och annan kommer
visserligen vänligt emot oss o,ch räcker fram
handen för att hälsa, men flertalet stannar
kvar på sina platser och nickar därifrån
mot oss, under det de se glada och belåtna
ut. Snart finner man, att de hade sina
särskilda skäl att vara stillsamma; de äro
näs-| tan allesammans ofärdiga i det ena eller
i båda benen. Man har visserligen åt dem
j anskaffat bandager af hvarjehanda slag och
j kryckor, så att de kunna förflytta sig, men
l de föredraga i alla fall för tillfället att
| njuta af stillheten. Mera rörliga af sig
förefalla de vara, som i sina vagnar göra
på-1 hälsningar än här och än där. De äro
sådana som äro till den grad fördärfvade i
benen, att man ej kunnat tänka pä att
genom några hjälpmedel göra dessa
användbara såsom fortskaffningsredskap.

Om en liten parfvel, som vid vårt
inträde gladt sprungit oss till mötes, göra vi
den anmärkningen, att han åtminstone måtte

väl vara fullt frisk och färdig. Huru
öf-verraskade blifva vi ej, då vi fa till svar,
att han saknar stolgångsöppning och i
stället är försedd med en konstgjord sådan
ofvanom vänstra ljumsken samt har urinfistel
med utgång, där stolgångsöppningen borde
vara.

När vi därtill upplysas om, att många
andra barn af olika orsaker sakna förmåga
att bestämma öfver sina naturbehof, så
kun-i na vi ej undgå att uttrycka vår förundran
j öfver den friska, rena luft, som öfverallt i
l salarna möter oss. Ventilationsfrågan
tyc-I kes här vara löst på ett synnerligen
lyck-j ligt sätt, och ingenstädes torde behofvet af
| ständig luftomsättning utan drag hafva gjort
\ sig mera gällande än här.
! Det är rent af märkvärdigt, huru
myc-! ket elände, som kan vara hopadt öfver en
| enda varelse. Så finna vi där borta en
| 13-årig flicka, som lider af snedhet i
rygg-1 raden och bröstkorgen, blindhet,
hufvudvat-I tensot, svaghet i båda benen, synnerligast
j det vänstra. Oaktadt de mångfaldiga, för
i vanligt folk rent af obekanta lyten, som
man här påträffar, äro dock många af
barnen begåfvade med fullt normal intelligens,
med anledning hvaraf man numera har vid
i hemmet två fullständigt ordnade
skolafdel-i ningar, af hvilka den ene förestås af en
i lärare och den andre af en lärarinna. Båda
i hafva kost och bostad inom hemmet,
hva-| dan de gifvetvis måste vara ogifta.
! Äfven i musik gifves undervisning åt
så-I dana skyddslingar, som härför visa anlag.
j En yngling, som är blind, halft döf och
del-! vis ofärdig i händerna genom benröta,
fö-j redrager för oss vid vårt besök åtskilliga
j stycken å orgel. Samme yngling sköter
äf-j ven orgeln vid de gemensamma
andaktsstun-| derna i den stora festsalen en trappa upp
j i nya byggnaden.

j Vid undervisningen af lärjungarna i
Eu-| geniahemmet gäller det att icke vara i
för-| väg bunden vid vissa metoder, som utan
i vidare skola tillämpas på alla. Som bevis
! härpå må anföras, att en annan yngling,
| som är ofärdig i benen, använder sin krycka
i att trampa orgeln med, under det han
j spelar.

! Om jag undantager idioterna, af hvilka
| numera inga nya intagas å hemmet,
hvar-| emot några skyddslingar från hemmets första
i tid äro kvar, så förefalla de med
hufvud-j vattensot behäftade vara de minst bildbara.
| Många af dem äro också försedda med så
i stort hufvud, att de ständigt måste befinna
sig i liggande ställning, emedan de ej förmå
uppbära det tunga hufvudet.
| På bestämda tider för hvarje vecka
un-! dersökas barnens hälsotillstånd af hemmets
j läkare, och sakkunnig person är anställd
| för att meddela massage åt sådana barn,
! som anses kunna draga nytta af dylik
be-i handling.

l Af allt få vi under vårt besök det
intrycket, att barnen här fått sig ett godt hem,
och intet påminner oss om, att vi för
tillfället göra besök i en anstalt. Af den
! skygghet, som man så ofta påträffar hos
i »anstalternas» barn, kan man här ej
inär-I ka ett spår, utan alla visa sig vänliga och
i tillgängliga. Det kändes därför svårt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free