Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 8
verallt hafva vi funnit ett lifligt intresse för
det tillämnade företaget, och af många
lärare och lärarinnor vid olika slag af skolor
hafva vi erhållit löfte om medverkan.
Under sådana omständigheter hafva vi gripit
verket an, och då vi nu hunnit så långt,
att ett arbete är under tryckning, två
föreligga i manuskript och ett fjärde en längre
tid varit under öfversättning och
bearbetning, få vi härmed inbjuda till
subskription å följande skrifter:
l:o. Undersökning af barnets f ö res
fällnings k reis såsom den första
undervisningens naturenliga grundval af
Berthold Hartmann, fil. doktor, direktor
för borgareskolan i Annaberg,
Erz-gebirge.
Detta arbete berör en fråga, som börjar
att med allt större kraft tränga sig på oss,
och som äfven i vårt land omfattas med
alltjämt stigande intresse, frågan om
barnpsykologiska undersökningar. Det grundar
sig enligt Hartmann s egna ord
hufvudsakligen på resultat, som vunnits genom
undersökningar rörande de i den sachsiska
staden Annabergs borgareskola nyintagna
barnens f Öreställnings krets, och hafva föranledts
af behofvet att »genom uteslutande af allt
värdelöst, öfverflödigt och tillfälligt lägga en
säker grund för den första undervisningen,
särdeles sakundervisningen ».
»Att studera barnens föreställningskrets»,
säger Hartmann i förordet, »är hvarje
ele-mentarlärares första och viktigaste uppgift,
och detta så mycket mer, som alla
anvisningar, preparationer, handböcker in. m. lämna
honom i sticket. Föreliggande skrift vill icke
blott angifva en väg, som för till kännedom
om barnens föreställningskrets, den vill äfven
uppvisa, hvilken betydelse det sålunda funna
materialet har for den första undervisningen.
Därigenom vill den ock sätta läraren i stånd
att i hvarje enskildt fall göra det
naturenligas té och således i pedagogiskt afseende
riktigåste urvalet af undervisningsstoff, något
som ingen för handen varande »hjälpreda»
har att erbjuda.»
Hartmanns bok har i Tyskland utkommit
i tre upplagor. Den senaste, från hvilken
öfversättningen göres, är tillökad med ett
kapitel om »föräldrafrågor» och ett om
»iakttagelser rörande barnens individualitet».
Bokens innehåll är fördeladt på följande
rubriker:
1. Undersökningar af barnets
föreställningskrets; historisk öfverblick: a) Berthold
Sigismunds initiativ, b) Stoys
födelsedagsgåf-vor, c) Berlinerstatistiken, d) Försök i Plauen,
e) Efterföljande försök.
2. Annabergsundersökningarna: a)
Frågematerial, b) Tillvägagående vid
undersökningarnas utförande, c) Deras resultat.
3. Kesultatens värde: a) Med afseende
på enskilda barn, b) Med afseende på
grupper och klasser.
4. Senare undersökningar: a) I Sachsen,
b) I Timringen, c) I det öfriga Tyskland, d)
Utom Tyskland.
5. Undersökningarna i Jena.
6. Undersökningarnas komplettering: a)
Föräldrafrågor, b) Iakttagelser rörande
barnens individualitet.
7. Resultatens värde med afseende på
läroplanen.
8. Stoffplan för sakundervisningen under
första skolåret.
Öfversättningen är utförd af kyrkoherden
O. Levan i Knästorp.
2:o. Frågans formulering vid
undervisningen ur psykologisk, logisk och språklig
synpunkt af d:r B. J:son Bergqvist,
lektor och profårskursföreståndare i
Lund.
Det är en viktig sida af
undervisningskonsten, som denna uppsats söker belysa.
Man har träffande sagt, att den lärare, som
kan bilda sina frågor riktigt, besitter den
för undervisningen nödiga »fingersättningen».
Men man har också med lika rätt
beklagat, att det finnes så många, som till och
med på gamla dagar »slå vid sidan om de
rätta tangenterna» och detta just af den
orsak, att de icke tidigt nog öfva sig i
frågekonsten eller kanhända ansett sig stå
öfver frågans elementära teknik. Syftet med
ifrågavarande uppsats är nu att söka belysa
frågans stormaktsställning på
undervisningens område samt ur psykologisk-pedagogisk
synpunkt framställa krafven på hennes rätta
byggnad. Det är icke nya regler och råd,
som här meddelas; det är de gamla, kända,
som motiveras och inskärpas.
Uppsatsens innehåll och indelning
angifves af titeln.
3:o. Filantropinismen, en skolreform i
slutet af förra århundradet af B,
Sjö-val/, fil. kand., lärare vid Lunds högre
allmänna läroverk.
Innehåll:
1. Kort öfverblick öfver skolväsendet i
Tyskland under de två första tredjedelarne
af 18:e seklet.
2. Johann Bernhard Basedow.
3. Carl Friedrich Bahrdt.
4. Christian Gotthilf Salzmann.
5. Filantropinisrnens inflytande på
skolväsendet i andra länder, särskildt i Sverige.
Ur författarens förord må anföras:
»Äfven för vår tid äga filantropinismens
pedagogiska företeelser aktuellt intresse.
Undervisningens underlättande genom en
natur-enlig metod, inskränkande af utanläsningen,
gymnastik och hygien, hänsyn till det
praktiska lifvets fordringar, uppfostran till
patriotisk allmännyttighet, alla dessa brännande
skolfrågor äro ingalunda nya. Redan för ett
århundrande sedan har de moderna
reformernas profet Johann Bernhard Basedow slungat
desamma slagorden i ungefär likadan
sammanställning tändande ut i världen. Ingen
pedagog i föregående tid står vår tids
sträfvanden mera nära. Det torde därför kunna
vara af intresse att lära känna det sätt, på
hvilket Basedow och hans anhängare sökte
lösa dessa frågor.»
4:o. Askådningspsykologi med tillämpning
på uppfostran af E. Martig,
seminarierektor i Hofwyl.
Den schweiziske seminarierektorn E.
Mar-tigs »Askådningspsykologi» innehåller en
synnerligen god grundläggande kurs i empirisk
psykologi och torde såsom sådan blifva af
värde för ett mycket stort antal af vårt
lands lärare och lärarinnor vid olika skolor,
detta så mycket snarare, som den icke
framträder i den vanliga vetenskapliga dräkten,
hvilken så ofta gör innehållet
svåråtkomligt. Själf beaktande den psykologiska
lagen om åskådning före begrepp, utgår
Martig i hvarje särskildt fall från exempel,
hämtade från historien, bibeln, litteraturen och
det dagliga lifvet, och han nöjer sig icke
med ett enda, utan han för fram ett
rikhaltigt material af fakta, ur hvilket den
ifrågavarande psykologiska la,gen sedermera
på induktiv väg härledes. Det är på grund
häraf boken erhållit sin titel:
»Åskådningspsykologi». Därpå gör han en
sammanfattning af de sålunda vunna resultaten.
Slutligen tillämpar han dessa omedelbart på
uppfostran, och härigenom erhåller
psykologien en direkt praktisk betydelse. Man
finner, att en naturenlig uppfostran
nödvändigt måste hvila på psykologisk grund, och
att den psykologiska kunskapen sålunda
verkligen förmår lämna en betydelsefull ledning på
den praktiska undervisningens och uppfostran
område.
Detta bokens pedagogiska
framställningssätt gör det lätt för en lärare att i sin
dagliga praxis göra iakttagelser, liknande de i
boken refererade, och att i sin
uppfostrings-verksamhet mera medvetet handla
ändamålsenligt.
Innehåll :
Inledning.
I. Psykologiens uppgift, 2. Den
ps3^kologis-ka kunskapens källor, 3. Hjärna och sinnen
såsom själslifvets organ, 4. Själens
grundytt-ringar och psykologiens indelning.
Första delen: Förståndet.
A. Förnimmelsen, iakttagelsen,
åskådningen och föreställningen.
5. Förnimmelse och iakttagelse, 6.
Sinnesvilla, 7. Åskådning och föreställning, 8.
Föreställningarnas reproduktion och association,
9. Minne, 10. Inbillningskraft eller fantasi.
B. Tänkandet.
II. Begrepp, 12. Omdöme, 13. Slutledning,
14. Förstånd och förnuft.
C. Förståndet i förening med känsla och
vilja.
15. Apperception och intresse, 16.
Uppmärksamhet.
Andra delen: Känslan.
17. Känslans uppkomst, väsen och
betydelse, 18. Känslornas indelning, 19. Sinnliga
känslor, 20. Skönhetskänsla eller estetiska
känslor, 21. Sanningskänsla eller intellektuella
känslor, 22. Moraliska känslor, 23. Religiös
känsla, 24. Medkänsla eller sympatiska
känslor, 25. Själfkänsla och hederskänsla, 26.
Känslighet.
Tredje delen: Viljan.
27. Viljans väsen, uppkomst och betydelse,
28. Viljans utveckling, 29. Den naturliga viljan
(drift, begär, böjelse, lidelse), 30. Den
förståndiga viljan, 31. Den förnuftiga viljan och
karaktären, 32. Slutbetraktelse öfver
själsyttringarnas inbördes förhållande och själens
väsen.
Fjärde delen: Människornas andliga
olikhet.
33. Individualitet och medfödda anlag, 34.
Den andliga utvecklingen på olika
åldersstadier (den späda åldern,, mjölktandsåldern,
goss-och fliekåldern, ynglinga- och jungfruåldern),
35. Temperament, 36. Könens andliga olikhet.
Detta arbete öfversattes och bearbetas för
våra svenska förhållanden af kollegan i
Oskarshamn, fil. kand. 6r. Norlander, förut
lärare vid lärarinneseminariet i Kalmar.
Formatet å ofvannämda skrifter blir af
ungefär samma storlek som »Verdandi» och
»Pedagogisk Tidskrift», eller närmare
bestämdt 35 rader på hvarje sida och omkring
56 bokstäfver på hvarje rad.
I förhoppning att de särskilda arbetena
skola vinna en så mycket vidsträcktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
