Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
lärorika dagar, de fått tillbringa där. Inom
skolkretsar har det ju rådt olika
meningar om, huruvida det vore lämpligt att
på samma ställe förena dessa båda skolor:
folkhögskola och teoretisk landtbruksskola.
I detta ämne yttrade kapten la Cour vid
det stora skolmötet i Askov i anledning af
folkhögskolans 50-årsjubileum:
Det karakteristiske med en skole er ikke,
livor vidt den er »ren» eller »blandet», men
derimod om den livsströmning, der bringes
ind i de forskellige fag, er ren. Det er ikke
semnets art, ikke undervisningsstoffet, men
den and, hvori det blifver foredraget, det le-’
vende f ra hjsertet og tanken, hvoraf det
gen-nemströrnmes, der bliver bestemmende for,
livorvidt en skole er »ren» eller »blandet».
Ät klistre en landbrugsundervisning på en
höjskole eller en höjskoleundervisning på en
landbrugsskole for derved ät fånge elever
og ikke fordi det er vedkommende leder en
absolut indre nödvendighed ät ordne sin
undervisning således, betragter jeg selvfölgelig
som mislig vanskud. - - - ––––––
Også i landbrugsskolen föler vi träng til
ät vise de unge til ät se harmonien i Guds
rige, det legemlige og det åndelige. –––-
Da Grundtvig slog til lyd for höjskolen i
Sorö, henviste han til den dansk-historiske
oply aning som det central e, men han pegede
selv på, ät der i det egentlige store hus
måtte blive tilbygninger, i hvilke vejledning i
borgerlig- doiit og virksomhed kunde gå for sig.
Den danske landboskole er en sådan sidenöj.
Den danske landboskole står ikke som
no-get afsluttet for sig, men som en tilbygning
til den danske folkehöj skole.
För la Cours stora, ingripande
verksamhet utåt såsom en af det danska
landtbrukets ledande män är här icke platsen att
redogöra. Men visst är, att denna
verksamhet hos en och annan brutit fördomen
mot den skolform, som kapten la Cour
älskade så högt och ansåg hafva så stor
betydelse äfven för den ekonomiska
utvecklingen i Norden, nämligen folkhögskolan.
#
Samma dag, den 21 sistlidna februari,
som la Cour afled, bortgick äfven
föreståndaren för Kronobergs läns folkhögskola
Martin Hammarberg.
Han var född i Tjureda socken af
Kronobergs län den l sept. 1850. Sina
skolstudier gjorde han i Växjö, där han 1870
aflade studentexamen. Vid Lunds
universitet tog han 1874 filosofie kandidatexamen.
Huru han kom att ägna sig åt den då tämligen
okända folkhögskolan, veta viicke, men
antagligen hade intresse för densamma väckts vid
ett besök, som han under sin studenttid aflade
vid folkhögskolan Hvilan, där han ock höll ett j
föredrag. Då i hans födelsebygd en
folkhögskola 1876 upprättades i Grimslöf,
kallades Martin Hammarberg att förestå
densamma - en befattning, som han innehade
till sin död.
Redan från början var H. klar öfver
folkhögskolans mål och uppgift. År efter l
år uttalar han sina åsikter härom uti sina j
alltid innehållsrika årsredogörelser. Så säger i
han t. ex. första året: j
Vår skolas mål är ej att gifva eleverna en j
hög grad af lärdom utan att förädla deras j
känsla och på samma gång gifva dem inblick l
i folkens och naturens lif. !
Och senare yttrar han:
Vi vilja befordra lärjungarnes utveckling j
till goda och upplysta människor och med- j
Ma rti n Ha m ma rb e rg.
borgare. Förståndsupplysning ensam är och
förblifver halfbildmng, huru långt den än
drifves, men den människa, som låter den
sanning, hon fått på sin lott, genomtränga
och förädla hennes innersta, denna människa
kallar jag bildad, äfven om hon är okunnig
om mycket, öfver hvars kännedom nu många
yfvas. Vi vilja utbilda ett vaket,
handlingskraftigt släkte, som i idogt arbete
använder all den kunskap, det därj kan bruka.
Många kunskaper utan hjärtats bildning äro
blått som en dräkt, efter hvilken
fåkun-nigheten dömer mannen. Vetandet måste,
då det gifver klarhet åt tanken och värmer
hjärtat, äfven elda viljan, gifva henne en
kraftig, en afgörande riktning åt det goda.
- - Väl är det sant, att skuggsidorna hos
folket såväl som hos den enskilde märkas
bättre, då upplysningen kommer, då det and
liga ljuset börjar lysa, men man får för den
skull ej önska gryningen borta, ty den
innebär dock löfte om en kommande dag med
ljus och klarhet.
För sina elevers bästa var han varmt
intresserad och lade lika mycken vikt vid deras
uppfostran som vid undervisningen. ȁt
ungdomens sedliga uppfostran måste vid
hvarje skola inrymmas en viktig plats»,
yttrar han. Hammarberg hade ock en god
hand med eleverna och höll ypperlig
ordning och disciplin på det sätt och genom
de medel, som vid en skola för vuxen
ung-. dom är lämpligast. Härom yttrar han:
Från första stunden möta vi lärare våra
lärjungar med förtroende och vänskap. Vi
visa, att vi anse dem så vuxna, att de själfva
måste bära ansvaret för sina handlingar.
Och en annan gång:
Gif plats åt allt sant och sundt mänskligt,
gif åt det goda växt, att det goda må
förkväfva det onda.
Som lärare var Hammarberg gedigen och
grundlig, och åt skolan ägnade han hela sin
kraft, ja, han t. o. m. ansträngde sig så
hårdt, att hans hälsa tidigt bröts. Ett
undandraget lif lefde han och undvek alla
uppdrag, som kunde rycka honom bort från
det, som han gjort till sin lifsgärning.
Under de första åren af folkhögskolans
i Grrimslöf tillvaro rönte densamma mycket
motstånd, som smärtade Hammarberg utan
att nedslå hans mod. »Vi arbeta med friskt
mod och glad förtröstan örn att uträtta
något godt och bestående», säger han vid ett
tillfälle. Under de för många
folkhögskolor kritiska andra, tredje och fjärde åren
.var elevantalet ringa. Under dessa första
år hade skolan ett det bästa och af
Hammarberg högt värderadt stöd uti
skolstyrelsens ordförande Gunnar Wennerberg, då
landshöfding i Växjö.
Men förtroendet kom och växte, och
skolan vann odelad aktning i bygden och drog
allt fler elever till sig. Under det att
medeltalet under de 5 första ären var 17, så
var det under de 10 sista 30. Äfven de,
som i början voro afgjordt afvoga mot
folkhögskolan, buro senare vittnesbörd om dess
goda arbete. Så skref t. ex. en prästman
till Hammarberg: »Folkhögskoleeleverna äro
de bäste männen ute i socknarne».
Ett par ord af Hammarberg om
folkskolans och folkhögskolans förhållande till
hvarandra må anföras:
Folkskolan och folkhögskolan stå i så nära
samband med hvarandra, att den förras
utveckling är ett villkor, en förutsättning för
en framgångsrik verksamhet inom den se-
Och vid ett annat tillfälle:
Framstegen inom folkskolan hafva
betydligt gagnat oss, i det vi numera ej behöfva
använda ens tillnärmelsevis så mycken tid
som förr på inlärande af de enklaste
elementen.
Grimslöfs folkhögskola ligger på en höjd
i byn af samma namn uti den bekanta
Ska-telöfs socken. Och den dominerar ej blott
i yttre mening, den har under Martin
Hammarbergs ledning gjort det äfven i andlig.
Den har satt sin prägel på folklifvet i
trakten och i märkbar mån förädlat detsamma
- så vittnas därifrån.
Bättre minnesvård kan ej sättas på den
trofaste och nitiske lärarens graf än detta
vittnesbörd.
På båda dessa skolmän, Martin
Hammarberg och Jörgen la Cour, hvilkas
lef-nadsbanor voro så olika, hvilkas verksam
hetssfärer voro så skilda, men hvilkas
hjärtelag för ungdomen var detsamma, kunna
till-lämpas Grundtvigs ord:
Med öjet, som det skabtes, himnielvendt,
lysvågent for alt stort och skönt herneden,
men med de dybe leengsler velbekendt
kun fyldestgjort af glans fra evigheden.
H. Odhner.
Folkskolereformatorn
Torsten Rudenschöld.
De senaste åren af hans lefnad.
(I Svensk Läraretidning n:r 30, 32, 34 och
35 år 1891 förekommer en på grundvalen af
Rudenschölds efterlämnade papper utarbetad
teckning af hans lefnad intill 1855 års slut.
Af denna lefnadsteckning, som till följd
af mellankommande arbeten blef afbruten,
lämnas här, med anledning af det
förestående Rudenschöldsjubiléet, en fortsättning.)
1.
På våren 1846 hade Rudenschöld öppnat
sin folkskola på Leckö; hösten 1848 hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
