- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
182

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 12

prästeståndet biskop Gr. D. Björck och
professor F. F. Carlson, från borgareståndet L.
V. Henschen och J. F. Björkman samt från
bondeståndet Matts Pehrsson och Anders
Medin.

Med undantag af ett kortare uppehåll i
slutet af juli och början af augusti, hvilket
användes för att på kallelse af
vederbörande skolstyrelser besöka församlingar i
Dalarne och Värmland, tillbragte Rudenschöld
nästan ett helt år vid riksdagen.

Först i september var sammansatta utskottet
färdigt att framlägga sitt slutliga förslag i folk- [
skolefrågan. Naturligtvis blef detta förslag j
icke i allo sådant Rudenschöld önskat det,
och t. o. m. i afseende på själfva
hufvudgrunderna funnos inom utskottet bestämda
motståndare, hvilka bestredo, att någon j
mera betydande omorganisation vore behöflig j
samt att lankastermetoden vore behäftad
med så svåra olägenheter som Rudenschöld
påstått.

Till bemötande häraf vidtog Rudenschöld
en åtgärd, som åtminstone från
folkskollärarekårens sida borde tillvunnit sig allmänt
erkännande. Han vädjade nämligen i fråga
om det verkliga tillståndet vid
lankaster-skolorna till fackmännen själfva genom att
inbjuda Stockholms folkskollärare till ett
möte den 9 september 1857 och därvid
fört-lägga dem till granskning följande af
honom inom utskottet framställda omdöme
rörande de bestående Skolförhållandena:

Yttrande i afseende på
växelundervisningen, sådan den i folkskolorna enligt nu vanliga
och lärare föreskrifna läseordning
allmänne-ligen förekommer:

1) att tillgång på tillräckligt antal dugliga
monitorer nästan aldrig kan påräknas;

2) att till följd häraf undervisningen i
cirklarna nästan aldrig blifver allmänt
tillfredsställande ;

3) att samvaron af alla lärjungarna under
alla skoltimmarna är högst hinderlig för de
äldres högre undervisning till följd af sorlet
från cirklarna;

4) att under de sistnämdas undervisning de
yngres cirklar måste af lärarne försummas;

5) att skolundervisningen skulle vinna
mångdubblad kraft, om vissa timmar eller dagar
eller tider de små nvbörjarne vore
frånvarande utur skolan och försatta under annan
lärarevård ;

6) att under nuvarande läseordning ett allt
för ringa mått af högre undervisning kan
bibringas, och detta till ett allt för ringa antal;

7) att slutligen under nu brukliga
läseordning den samvetsgranne folkskolläraren
måste svårligen nedtryckas af medvetandet att
antingen försumma deri ena delen af skolan,
medan han bjuder till att sköta den andra
väl, eller ock sköta allt samtidigt med mindre
än half kraft, således illa.

Af Stockholms folkskollärarekår, som vid
denna tid var hela 34 man stark (en
lan-kasterlärare ansågs ju kunna sköta 100
barn, enligt mångas mening t. o. m. 200),
tillstädeskommo endast 13. Att dessa icke
kunde annat än gilla den af Rudenschöld
framlagda skrifvelsen, hvars satser för
nutida lärare äro axiomatiska, säger sig
emellertid själft. Sedan hvarje sats blifvit
föremål för diskussion och vunnit
enhälligt godkännande, kunde skrifvelsen
därför erhålla följande påskrift:

Uti ofvanstående af herr grefve Rudenschöld
framställda satser instämma till alla delar 13
stycken af Stockholms folkskollärare, hvilket

undertecknad på de närvarandes vägnar får
enligt begäran intyga.

Stockholm den 9 september 1857.

Hj. Euus.
V. D. M. Folkskollärare.

Några dagar därefter, den 15 september
afgaf det sammansatta stats-,
"bevillnings-samt allmänna besvärs- och
ekonomiutskottet äntligen sitt stora betänkande.

jj:

Betänkandet inledes med en redogörelse
för hufvudsakliga innehållet af de 30
folkskolemotionerna. .Därpå följer utskottets
eget yttrande, fördeladt i följande
hufvudpunkter :

A) om bidrag från statsverket till
folkskolans ordnande;

B) om folkskolans organisation;

C) om löneförhöjning för nuvarande
folkskollärare ;

D) om lärarebildning och tillsyn:

a) om bildningsanstalter för
folkskollärare samt om villkoren för dessas
antagande;

b) om inseendet öfver folkskolorna;

E) om införande af landtbruksundervisning
i folkskolorna;

F) om nedsättande af en kommitté för
revision af folkskolestadgan och afgifvande
af förslag till folkskoleväsendets
ordnande ;

G) om förnyadt reseanslag åt grefve
Torsten Rudenschöld.

I fråga om statsunderstöd för
folkundervisningen fasthöll det sammansatta
utskottet vid 1842 års princip, att folkskolan
borde underhållas af kommunen, men tillade
den i viss mån nya grundsatsen, att hon
tillika borde understödjas och ledas af
sta-! ten. Denna borde nämligen ej blott sörja
j för lärarebildningen utan ock gifva
under-| stöd åt sådana församlingar, som ville vidare
! utveckla skolans organisation, hvarjämte den
| borde bereda lättare tillgång till förbättrad
j undervisningsmateriel samt ombesörja en
j noggrannare tillsyn öfver folkskolorna o. s. v.
! Utskottet yrkade, att halfva den s. k.
per-! sonliga skyddsafgiften (omkring 250,000
kronor) måtte för sådant ändamål beviljas.
| Med afseende på organisationen yrkade
j .utskottet, att folkskolan skulle fördelas i tre på
| hvarandra följande stadier: småskolan med
j lärare eller lärarinna, som icke nödvändigt
! behöfde vara vid seminarium examinerad,
! folkskolan med lärare, som aflagt
folkskol-| lärareexamen, samt högre folkskolan med
lä-l rare, som förvärfvat vidsträcktare och
grund-| ligare bildning.

Af betänkandet framgår tydligen, att
meningen ingalunda v«r, att man med
afseende på småskolornas lärarepersonal borde
återgå till det forna
oefterrättlighetstillstån-det med gamla af skedade betjänter eller
knektar, orkeslösa gubbar och gummor o. s. v.
Småskolans lärare - helst lärarinnor -
borde enligt utskottets yrkande väljas bland
»till uppförande och duglighet väl och fullt
kända personer», och att de icke skulle
behöfva vara vid folkskollärareseminarium
examinerade innebar naturligtvis ej, att de
l icke kunde vara detta, än mindre att de
! ej borde hafva genomgått ett
småskolese-i minarium, ifall nämligen något sådant
j komme till stånd.

i Likaså visar det sig af betänkandet, att
s de af utskottet föreslagna »småskolorna»

icke skulle träda i stället för de
förutvarande centrala folkskolorna. Utskottet
yttrar tvärtom:

Genom dessa småskolors allmännare
upprättande skulle de nuvarande fasta, med
examinerade lärare försedda skolorna komma att
besökas af ett jämförelsevis färre antal
lärjungar, till åldern mera jämnåriga och hvilka
i småskolorna inhämtat det första och
nödvändigaste kunskapsmåttet. Däraf blefve en
följd, att undervisningen i de förstnämda
skolorna kunde af läraren mera omedelbart och
till verklig nytta meddelas samt jämväl
allmännare uppdrifvas till den höjd gällande
folkskolestadga bestämmer.

Som man finner hade Rudenschöld här
gått med på en modifikation af sin skolplan,
hvarigenom hans »roteskola» blifvit
fördelad i två stadier: »småskola» och
»folkskola», fullkomligt motsvarande hvad i våra
dagar så benämnes. Denna modifikation,
som upptages redan i Rudenschölds
egenhändiga förslag till utskottsbetänkande, har
antagligen tillkommit under påverkan af
Siljestrom, som redan 1853 hade förordat
denna anordning i en uppsats uti tidskriften
»Dagens häfder».

Beträffande de föreslagna »högre
folkskolorna» intogs i utskottsbetänkandet
Rudenschölds framställning af deras betydelse
samt hans vederläggning af det påståendet, att
de mera kunskapsbehöfvande
folkskolebarnen borde vända sig till läroverken, särskildt
dessas reallinjer.

De i städerna belägna högre skolorna -
hette det - äro tillgängliga endast för de
förmögnares och de närmast boende mindre
bemedlades barn; de vanor, behof och
anspråk, som där förvärf vas, äro föga ägnade
för en lärjunge utgången ur och ämnad att
fortfarande tillhöra den arbetande klassen;
läseterminernas sammanhängande längd
medgifver icke de för kroppsarbetsöfningen
behöfliga afbrott, som vid en högre folkskola
måste beredas; i följd däraf att
undervisningen här måste afse en plan fullföljd genom
skolans öfre klasser öfverhopas lärjungarne
med en myckenhet af kunskap, hvartill de
talrika begynnelsetrådarna icke kunna mer
än hastigt vidröras och gagnlöst åter släppas
på den kortare tid, som den blifvande
kroppsarbetaren bör uteslutande sysselsättas med
boken.

| I fråga om fördelningen af de till
folk-1 skoleväsendets upphjälpande anslagna medlen
j hade utskottet att välja mellan tvänne
alter-| nativ: antingen att använda det hela till
| en mindre löneökning åt samtliga lärare
eller ock att använda det till understöd åt
j sådana församlingar, som ville inrätta
små-I skolor eller högre folkskolor eller höja sina
| folkskollärares löner. Utskottet föredrog det
i senare alternativet och hemställde därför,
i att 100,000 rdr rmt skulle afsättas till
upp-! muntran för småskolors inrättande samt för
i understöd åt examinerade folkskollärare, hvilka
i medel borde så fördelas, att hvarje
försarn-i ling, som erbjöde sig att tillskjuta 2/3 af den
| summa, som utöfver församlingens dåvarande
l tillskott erfordrades för folkundervisningens
| ändamålsenliga ordnande, ägde att af staten
j undfå den återstående tredjedelen samt

att där högre folkskola blefve inrättad,
densamma skulle äga erhålla understöd till minst
dubbla beloppet af hvad i distriktet
samman-! skötes, dock för hvarje skola ej öfverstigande
| 1,000 rdr rmt.

I tvänne punkter afveko dessa utskottets
hemställanden från hvad Rudenschöld
föreslagit. Utskottet ville nämligen beräkna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free