Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 14
SVENSK LÄRARETIDNING.
217
föreläsningarna öfver detta ämne vid
fjorårets sommarkurser.
Växjö.
I folkskolans med ett porträtt af
Kuden-schöld, lefvande växter och flaggor prydda
sal hölls en talrikt besökt minnesfest.
Seminariets elever och folkskoleflickor utförde
sånger och seminarierektor C. O. Arcadius
höll ett klart och uttömmande föredrag om
Rudenschöld. Sist sjöngo skolbarnen och
seminarieeleverna hvar sin sång.
Kalmar.
Vid folkskollärarinneseuiinariet i Kalmar
firades den 30 mars en Rudenschöldsfest,
som var besökt af en talrik publik. Efter
körsång af eleverna gaf seminariets rektor
från den dekorerade talarestolen en
synnerligen klar och tilltalande bild af
Rudenschölds lif och verksamhet. Om ock,
yttrade talaren, de tankar om folkupplysning
och »ståndscirkulation», som R. för 50 år
sedan uttalade och framlade i tryck, ännu
torde förefalla mången alltför radikala, kan
dock ingen förneka hans förtjänst att under
folkupplysningens tidigaste dagar hafva tagit
initiativet till och praktiskt visat
utförbar-heten af en tidsenligare anordning af
folkundervisningen. Och detta är hans ära.
Sångnummer och bön afslöto den anslående
festen.
Lund.
l västra folkskolan, hvars sal var prydd
med granar, flaggor och en bautasten med
Rudenschölds namn, firade stadens
folkskollärareförening under stor tillslutning sin
Ru-denschöldsfest. Sedan »Du gamla, du friska»
afsjungits unisont, höll J. Franzén ett
intressant föredrag om Rudenschöld och
berörde därvid såväl R:s social- som
folkskolereformatoriska verksamhet. Efter föredraget
sjöngs af en blandad kör »Stilla skuggor».
Med några ord erinrade folkskolläraren N.
Lundahl om Topelius. Seminarielärarinnan
Maria Ljunggren deklamerade Topelius’ dikt
»Fridsböner». Sångkören uppstämde
Topelius* sång »Blommande sköna dalar».
Minnesfesten afslöts med »Bevara, Grud, vårt
fosterland», unisont afsjungen.
Helsingborg.
I Slottsvångsskolan firade stadens
lärarepersonal en lyckad fest. Musik för fiol
och orgel utfördes, hr M. Lindén hälsade
de närvarande, af hvilka skolrådet särskildt
inbjudits, M. E. Fries höll ett kort
föredrag om Rudenschölds lifsåskådning och den
plan han ställt sig som folkuppfostrare.
Blandad körsång utfördes såväl som solosång
af fröken Kurts och hr Mårtenson,
deklamation af Alma Lilja och fröken Granqvist.
Skolsalen var festprydd.
Lidköping.
Rudenschöldsfesten var besökt af 2- ä 300
personer. Ett porträtt af R. i naturlig
storlek, anskaffadt genom skolrådet, prydde
den stora salens fondvägg, hvilken dessutom
var prydligt dekorerad med flaggor samt med
konungarna Oskar I:s och Oskar II:s
porträtter. Festen inleddes med ett kort tal
af kyrkoherden O. N. A. Elfnian, hvari
festens betydelse framhölls, hvarefter en
längre prolog i bunden form f ramsades af
kollegan Gr. A. Bohlin. Därpå hölls
fore-drag öfver Torsten Rudenschölds lif och
verksamhet af Öfverläraren Söderberg. Sedan
därefter skolbarnen af sjungit några sånger,
afslöts den enkla men tilltalande festen med
tal af kyrkoherden Elf man, som tolkade
Rudenschölds betydelse som skolreformator.
Att bland de närvarande funnos de, som
personligen känt R. och åtminstone en, som
i flera år varit hans lärjunge i skolan på
Leckö slott, bidrog att skänka ökadt intresse
åt festen.
Karlstad.
A Tjäderskolans samlingssal firades en
enkel fest af stadens lärarekår, domprosten
Jakobsson och några inbjudna gäster,
däribland folkskoleinspektören O. Törneblad.
Efter domprostens hälsningstal höll förste
läraren L. Nyman ett varmhjärtadt föredrag
om Rudenschöld. Folkskolans flickor och
lärarekårens sångförening sjöngo åtskilliga
sånger, och deklamation utfördes. Öfver
talarestolen i den dekorerade salen var
Rudenschölds porträtt uppsatt, omgifvet af
en grön krans samt årtalen 1798 och 1898.
Aftonen tillbragtes under utbyte af tankar
om ungdomens uppfostran och afslöts med
gemensam supé, anordnad af skolkökets
föreståndarinna.
- Vid folkskollärareseminariet hölls
samma dag Rudenschöldsfest. Rektor
Lundblad höll dervid ett längre föredrag om den
store skolreformatorns lifsgärning. Före och
under föredraget sjöngo eleverna
fosterländska sånger, och till sist afslöts festligheten
ined bön och psalmsång.
Hernösand,
Med en enkel fest firade
Hernösandskret-sen af S. A. F. den varmhjärtade
skolreformatorns minne. Kretsens ordförande A.
Degerman hälsade åhörarne välkomna, en
kör af lärare och lärarinnor sjöng »Vårt
land», hvarpå fru Setterlind framsade en
längre, af henne författad prolog. Hr
Degerman höll därpå det egentliga festtalet
och efter ett par sångnummer af kören höll
pastor Kalländer om »folkskolan och
ungdomens förvildning» ett föredrag, som allt
igenom andades ett varmhjärtadt intresse
för folkskolan och dess lärare.
Öfriga orter.
Det stora folkskoleminnet har dessutom
firats på en hel mängd platser, hvilka
utrymmet ej medgifver att utförligare
omnämna.
Så i Nora stad (där festen började i
skolan och fortsattes i kyrkan med föredrag
och sång från orgelläktaren af kyrkkoren,
hvilken senare i klockaregården hade en
ytterligare fortsättning af festen), i Valla,
Södm., i Landskrona (med festtal af
kontraktsprosten E. Olbers samt sång af
barn-kor, damkor och blandad kör), i Sundsvall
(med festtal af Hj. Boström), i Filipstad
(med föredrag af andre läraren Syren), vid
Grebbestad^ folkhögskola, dit folkskolans
barn inbjudits (med föredrag af förestånda-
ren Alström), i ’Linköping (med föredrag af
O. Löwendahl), vid Aspelandskretsens möte
i Målilla, Tjörns kretsförenings i Tyfta och
i Kristianstad (med sång af en lärarekör
samt föredrag af läraren H. O. Ekdahl).
FÖR DAGEN.
Rättstafningsfrågan på
dagordningen.
Med en i sanning sällspord
snabbhet har k. m:t skyndat att fatta sitt
beslut rörande den af Stockholms
läraresällskap ingifna petitionen i
rättstafningsfrågan. Enligt uppgift i
Post-och Inrikes tidningar har k. ra:t redan
den 18 mars låtit sig detta ärende
föredraga och därvid »funnit den nu
gjorda framställningen icke till någon
åtgärd föranleda». Så afvisande har
behandlingen till och med varit, att
den af petitionärerna framställda
begäran om remiss till universiteten
lämnats alldeles utan afseende.
Härmed tyckes Stockholms
läraresällskaps styrelse emellertid icke ämna
slå sig till rö. Efter hvad i Stockholms
Dagblad berättas lärer den nämligen
i måndags »vid uppvaktning hos
statsrådet Gilljam ånyo inlämnat en
petition med samma syfte och bifogat
densamma hittills inkomna
instämmanden». Antalet petitioaärer från
allmänna läroverk och seminarier lärer
uppgå till närmare 600, bland hvilka
finnas flera af seminariernas
lärarepersonal, ja t. o. m. åtskilliga af
seminarierektorerna: Fr. Lundgren i
Stockholm, H. Åkerblom i Falun, C. O.
Arcadius i Växjö, A. B. Lundblad i
Karlstad m, fl.
Det återstår nu att se hvad k. m:t
skall göra, när han efter att så hastigt
hafva med ett tvärt nej affärdat
petitionen ännu en gång får sig densamma
förelagd.
Vi torde knappast behöfva fästa våra
läsares uppmärksamhet därpå, att den
af centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening å föreningens
vägnar ingifna petitionen i
förevarande fråga ingalunda sammanfaller med
den af Stockholms läraresällskap
gjorda framställningen. Medan i denna
senare anhålles om sådan ändring i
stafningscirkuläret af den 16
november 1889, att vid t- och v-ljudens
teckning formerna med t, tt och v måtte
blifva föreskrifna och dt, f v och f
alltså förbjudna, så har centralstyrelsen
inskränkt sig till den långt mera
modesta hemställan, att de ljudenligare
formerna måtte i den anbefallda
rätt-stafningsnorrnen upptagas vid sidan af
de ljudstridigare såsom med dessa
åtminstone likaberättigade eller med
andra ord: att man på detta område måtte
få alldeles samma ordning, som nu är
gällande med afseende på qv- och
kv-samt -gt och -kt. Det praktiska resul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
