- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
221

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 14

SVENSK LÄRARETIDNING.

- Till bestyre/se för Gäfleborgs fäns
folkskol-färaremöte, som kommer att hållas i Gäfle
sommaren 1899, utsåg lärarepersonalen vid
sammanträde den 80 mars kyrkoherden d:r
N. Lövgren, folkskoleinspektören d:r G.
Insulander, d:r Ad. Grape, rektor Aug. Nilsson,
polismästare C. V. Berggren, redaktör G. F.
Hedvall, ingeniör G. A. Lindström,
grosshandlaren E. Engvall, bankdirektör K.
Nordin, pastor P. Holmgren, lärarinnorna E.
Ko-senqvist af Akershult, E. Rundbäck, A.
Sundbom och G. Bergfors samt folkskollärarne
H. Nordqvist, G. Uhr, Joh. Lindholm och J.
A. Ekdahl.

- En vacker hyllning ägnades den 30 mars
folkskolläraren Joh. Ström i Transtrand,
Kpbg, med anledning af hans då inträffande
halfsekelsfest. I prästgården var anordnad
subskriberad festmåltid, vid hvilken
kyrkoherden Falk med ett längre tacksamhetstal
öfverlämnade en af kyrko- och skolrådet samt
kommunalnämdens ledamöter in. fl.
samman-skjuten miimesgåfva, bestående af en
silfver-servis, värd öfver 300 kronor. Tal på vers
och prosa höllos sedan af skolläraren J. Lundh
och kyrkoherden Holmgren i Lima, hvilka
betonade hvad hr S. verkat som lärare och
kommunalman, landstingsman o. s. v.

- Gif ungdomen åter dess bästa dag»!
säger med. d:r Hj. Selldéii i en uppsats om
söndagshvilans betydelse från hälsolärans
synpunkt. Ungdomen behöfver en helt och hållet ;
fri söndag, ostörd af fruktan för läxor till
måndagen, hvars lärotimmar lämpligast borde
användas till räkning, skönskrifning, tema
skrifning, innanläsning, talöfningar, fria
öfversättningar, repetitioner, gymnastik,
teckning och sångöfningar och sådan
undervisning, hvartill ej kräfves hemarbete
föregående söndag, hvilken dag tyvärr under
nuvarande skolordning är en grym parodi på x
barnets skönaste dag».

- Stockholms folkskolläraresällskap hade
förliden fredag sitt andra sammanträde för året, \
Minnesvarmt och vältaligt skildrade förste
läraren A. Hiibinette den i föregående vecka
aflidne läraren A. M. Stefansons lifsgärning.
Särskildt framhölls den aflidnes arbete för ;
en närmare sammanslutning mellan de olika
folkskollärareföreningarna inom Sverige.
Frågan om ett biblioteks bildande inom
sällskapet diskuterades därefter och beslöts
hän-skjuta densamma till en kommitté, hvilken ,
till något af sällskapets närmaste samman- ;
träden skulle utarbeta och framlägga förslag. !
Sammanträdet afslöts med ett kamratligt
samkväm.

- Efter många stridigheter och svårt motstånd
har nu skolbyggnadsfrågan i Sköldinse, Södm.,
blifvit afgjord. Den för frågans utredning
tillsatta kommittén framlade den 3 d:s efter
ett par års betänketid för stämman sitt
förslag, som nästan enhälligt godkändes. Nytt
skolhus skall uppföras vid Yarbro, och vid
kyrkskolan skall göras en tillbyggnad för
skolsalar. Vid västra skolan, hvars byggnad är
så bristfällig att den af folkskoleinspektören
förklarats omöjlig att reparera, skall ny-
eller tillbyggnad göras, och vid Elfvesta
skol-hus skall uppföras en tillbyggnad bestående
af sinåskolesal och lärarebostad. För
ändamålet skall upptagas ett ainorteringslån å
50-60,000 kronor.

- »Man kan icke mer än man minns, strängt
ta-getv, påstod vid ett möte mellan skolrådet
och lärarepersonalen i Tolf ta häromdagen
mötets ordförande, kontraktsprosten
Nordqvist. Han ville ej vara med om de
förändringar i katekesläsningen, hvilka
skolrådsle-damoteii grefve Wachtmeister föreslagit,
narri-ligeii utanläsningens inskränkande till
Luthers lilla katekes samt utvecklingens
begagnande endast till innanläsning och förklaring,
åtminstone för de mindre begåfvade barnen.
Därpå skulle skolans
kristendomsundervisning och framför allt kristendomen själf
vinna. Ordföranden genmälte häremot, att
lilla katekesen är sammanträngd och
svårfatt-lig for barnen, om ej utvecklingen läses.
Dessutom borde minnet öfvas, denna viktiga sida

af själslifvet. De minst begåfvade barnen
äro i största behof att erhålla bestämda ord
och uttryck för de heliga sanningarna.
Diskussionen blef svar på frågan.

- Om djurskyddssaken höll kyrkoherden K.
A. Hagström i Botkyrka den 25 mars ett
föredrag i Separators skolhus å Hamra. Tal:n
skärskådade frågan från allmänt mänsklig och
biblisk synpunkt, tecknade hennes historia
hos hedniska kulturfolk, judafolket och de
kristna samt framhöll hennes uppkomst och
utbredning i vårt land. Han tog därpå
närmast frågan från uppfostringssynpunkt.
Barnen äro af naturen djurvänner; djurens
mångfaldiga former väcka deras intresse. Barn
och djur förstå hvarann i blick, språk och
lek. Detta barnasinne borde bevaras, men
tyvärr ödelägges det ofta af hem och
kamrater. Därför borde skolan begagna de
tillfällen, som erbjudas att väcka ömsinthet,
rättvisa och skonsamhet. Detta vore en dubbel
vinst: för djurskyddssaken och för ungdomen
själf, som annars lätt får en rå och grym
karaktär, som sedan följer sina lidelser äfven
gent emot sina egna likar. En frukt af
djurens skydd blir därför människans sedliga
förbättring.

Riksdagen.

Latinet och universitetsexamina.

Såsom redan i korthet meddelats, har
andra kammarens första tillfälliga utskott
tillstyrkt professor E. Carlsons motion i
la-tinfrågan. Efter en längre utredning
hemställer utskottet:

att andra kammaren ville för sin del
besluta, att riksdagen i skrifvelse till k. m:t
anhåller, att k. m:t måtte utfärda bestämmelser
af innehåll:

1) att såsom villkor för afläggande af
förberedande examen till kansliexamen ej
vidare rnå fordras kunskap i latin, samt att
latin må utgå såsom ämne i nämda
förberedande examen;

2) att såsom villkor för afläggande af
förberedande examen till rättegångsverken af
den, som undergått mogenhetsexamen å reala
linjen, ej må fordras annan kunskap i latin
än den, som, på sätt k. m:t kan finna
lämpligt föreskrifva, genom muntlig pröfning
ådagalägges i en mindre kurs, motsvarande
ungefär de nuvarande fordringarna för godkända
kunskaper i latin vid flyttning till nedre
sjunde klassen af de allmänna läroverken, samt
att latin må utgå såsom ämne i nämda
förberedande examen;

3) att såsom villkor för afläggande af
me-dicinsk-filosofisk examen af den^ som
undergått mogenhetsexamen å reala linjen, ej må
fordras annan kunskap i latin än den i
föregående moment, för förberedande examen till
rättegångsverken angifna.

Reservation är anmäld af
kontraktsprosten A. Tli. Pettersson, godsägaren E.
Lindblad och hr J. V. Bengtsson, hvilka ansett,
att ifrågavarande reform endast under
förutsättning af och i samband med införandet
på läroverkets mellanstadium af en allmänt
medborgerlig examen med kompetens till
vissa yrken och statstjänster bör
genomföras, samt därför yrkat, att motionen för
närvarande icke måtte till någon
kammarens åtgärd föranleda.

Skärpta bestämmelser angående
afsättning.

Med anledning af under det gångna året
inträffade sorgliga fall har Fridtjuv Berg
väckt den i n:r 5 återgifna motionen. Lag-

221

utskottet har däröfver afgifvit följande
utlåtande :

Enligt det af motionären åberopade
lagrum, 18 kap. 6 § l mom. strafflagen, skall,
sådant detta lagrum är affattadt,
religions-eller skollärare, hvilken öfvat otukt ined
ungdom, som han till undervisning eller
uppfostran har, i regel ådömas straffarbete, och
därmed följer, såsom motionären också
påpekat, jämväl afsättning från ämbete eller tjänst.
Väl kan domstolen enligt berörda stadgande
också döma till fängelse, men för
användande af denna straffart torde vid en dylik
förbrytelse erfordras, att förmildrande
omständigheter förefinnas. Motionären har ej heller
uppgifvit och utskottet har sig icke bekant,
att denna lindrigare straffart i något fall
blifvit tillämpad, och faktiskt behof af den
lagändring, motionären begärt, torde alltså ej
förefinnas.

Skulle emellertid någon ändring i det af
motionären förordade syfte böra vidtagas,
lärer densamma böra afse ej blott religions
och skollärare, utan äfven af samma skäl de
personer, som i 6 § 2 mom. omförmälas,
eller styresmän och föreståndare vid
straffinrättning, häkte, sjukhus eller barnhus, men
därom har motionären ej framställt förslag.
Dessutom synes det utskottet kunna sättas i
fråga, huruvida det af motionären åsyftade
målet lämpligast skulle vinnas i den ordning,
som af honom föreslagits - genom
införande af undantag från den i vår svenska
lagstiftning hittills gällande regel, att
fängelsestraffs ådömande ej medför afsättning från
innehafvande ämbete eller tjänst -; för
utskottet vill det nämligen förefalla, att
förhöjning af straffskalan för det brott, hvarom här
är fråga, vore en bättre utväg att nå syftet
med motionärens förslag.

På grund af det anförda hemställer alltså
utskottet, att ifrågavarande motion ej må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Förbud för minderårig att öfvervara
domstolsförhandlingar.

Hr Fridtjuv Bergs i detta ärnne väckta
motion (se denna tidning n:r 6!) har af
lagutskottet blifvit afstyrkt på följande skäl:

Utskottet är visserligen ined motionären
ense därom, att åhörandet af rannsakningar i
brottmål kan utöfva ett skadligt inflytande
på outvecklade sinnen. Men genom
ungdomens utestängande från sådana rannsakningar,
som ansåges kunna utöfva ett dylikt
inflytande, skulle dock enligt utskottets mening
föga vara vunnet, så länge tidningspressen
bereder en hvar ett lätt funnet tillfälle att
läsa omständliga referat af dylika
rannsakningar, hvilka referat genom
framställningssättet i många fall blifva mera fängslande
och förledande än domstolsförhandlingarna i
sig själfva.

Då vittnesplikt och således skyldighet att
på kallelse inställa sig vid domstol åligger
den, som fyllt 15 år, synes åldersgränsen för
rätt att närvara vid domstols förhandlingar
i allt fall ej kunna sättas högre än 15 år,
hvarigenom åter syftet med motionärens fram
ställning i väsentlig mån skulle förfelas, enär
det väl egentligen ej är på barn utan på den
mera försigkomna ungdomen, som man kan
befara ett skadligt inflytande af hvad som
vido en brottmålsrannsakning kan förekomma.
Åtskilliga praktiska ölägenheter skulle
också föranledas af en sådan bestämmelse, som
motionären ifrågasatt. Utom svårigheten att
i hvarje enskildt fall med säkerhet utreda en
persons ålder, synes det utskottet kunna
medföra ej obetydligt besvär och tidsutdräkt för
; domstolen att nödgas särskildt pröfva,
huruvida tillstånd till närvaro vid förhandlingarna
af de under en rättegångsdag förekommande
i -olika brottmålen må medgifvas dem, som där- j
j till begära tillstånd, helst bedömandet häraf
oftast ej kan med någon säkerhet ske vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free