Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
att uppsöka någon, som kan fylla den
bortgångnes plats.
Hvad sorn utmärkte honom ined afseende
på folkundervisningen var framför allt en
sällspordt upphöjd och ädel syn på dess art
och betydelse. Många hafva de debatter
varit vid kyrkostämmor med Norrköpings
församlingar rörande dess skolväsende, vid
hvilka han fått tillfälle att på ett lysande
sätt gifva denna sin uppfattning tillkänna.
Under första delen af hans
skolrådsleda-motstid mötte inga större hinder eller
svårigheter att erhålla de nödiga medlen till
folkskoleväsendet. Det var den tid, då de
högsinnade liberala idéerna i fråga om denna
samhällsinstitution voro rådande. Men som
bekant hafva de senare åren utmärkts, mer
eller mindre afgjordt, af motsatta
strömningar. Äfven Norrköping hade känning af
dem. De inträngde där i olika
samhällskretsar, stundom med rätt stor styrka, och
äfven inom sådana, om hvilka man annars
hade haft skäl att antaga, att deras
medlemmars bildningsgrad därför skulle hafva
utgjort ett hinder. Under alla häraf
förorsakade kastningar inom opinionen och
anlopp mot folkskoleinstitutiouen bibehöll
bankdirektör Eberstein orubbadt sin ideella
upphöjda syn på hithörande
samhällsangelägenheter samt försvarade denna ståndpunkt
med bestämdhet, talangfullt och med nobel
högsint het.
Då man vid fråga om anskaffande af
lämpliga skollokaler med hänvisning till
beskaffenheten af de då befintliga privata
skolornas lokaler anmärkte, att de lärjungar, om
hvilka här vore fråga, ej vore vana vid eller
hade anspråk på så synnerligen sunda eller
ändamålsenliga sådana, tillbakavisade hr
Eberstein en sådan uppfattning af
klasskillnadernas betydelse såsom fullkomligt obefogad.
När vid ett annat tillfälle förslag
förelåg att bygga nytt skolhus för att
därigenom kunna afskaffa den s. k. alterneringen och
det därvid yrkades att, i betraktande af de
dryga kostnader, som nybyggnaden skulle
kräfva, nian fortfarande skulle nöja sig med
denna anordning för folkskoleundervisningen,
så frågade han, hvad väl de föräldrar, som
hade sina barn i elementarskolorna, vare
sig för gossar eller flickor, skulle säga och
tycka, ifall man i dessa skolor en vacker
dag införde alternering. Säkerligen skulle
de komma att anse den högst olämplig.
Men hvarföre skulle icke föräldrarna till
barn i folkskolorna hafva rätt och skäl att
tycka detsamma? Och kunde man väl undra
öfver, om så skedde, och om missnöje med
nämda anordning förefunnos? Vore det ej
samhällets plikt att undanrödja orsaken
därtill?
Man nästan öfverraskades af dessa så
ideellt eller, om man så vill, radikalt
anlagda synpunkter. Mer det var på samma
gång upplyftande att sålunda vid en
kyrkostämma förnimma fläkten af den verkliga
nobless i tänkesätt, för hvilken de gåfvo
uttryck.
Hr Eberstein var en af de jämförelsevis
ännu få, som klart inse, att
folkskoleväsendet ingalunda är eller får anses vara blott
och bart en lyxartikel inom samhället, som
detsamma, om man så tycker, kan afvara,
utan i stället en nyttighets- eller, ännu bättre,
nödvändighetsvara, hvilken det för sitt
välbefinnande och sunda lif icke kan undvara.
Icke heller betraktade han dess tidsenliga
ordnande och utveckling såsom ett slags
barmhärtighetsverk eller särskildt
ynnestbevis mot någon viss klass eller korporation
| utan såsom en samhällsplikt, som
samhället ej får skjuta ifrån sig lika litet som
andra sådana. Detta ordnande vore ett
samhällsbehof, yttrade han vid ett tillfälle,
af den art, att det borde hafva företräde
framför flera andra dylika, hvilkas
tillgodoseende väl kunde anses mycket Önskvärdt
men likväl utan större olägenhet kunde
uppskjutas.
Om det är en sanning, som numera icke
bestrides af ar,dra än dem, hvilka af en
eller annan anledning blifvit urståndsatta
att rätteligen uppskatta och bedöma
hithörande förhållande, att folkskolans
verksamhet på ett gagnande och välgörande sätt
inverkat på samhällslifvet i olika riktningar,
så har bankdirektör Eberstein, hvad
Norrköping vidkommer, härtill medverkat i
mycket väsentlig mån ; och torde detta vara en
verksamhet, som i vikt och värde fullt kan
jämställas med hans så betydelsefulla och
fruktbringande arbete på andra banor till
sagda samhälles gagn och förkofran. Vid
den öppnade grafven tillåta vi oss därför
att bringa honom vårt uppriktiga och
vördnadsfulla tack. Frid öfver hans stoft,
välsignelse öfver hans minne!
Måtte många blifva hans efterföljare inom
de svenska samhällena till deras och
därmed till hela fäderneslandets båtnad!
C. E. Malmgren t- Efter en lång
pröfning i lidandets skola, 7 års sängliggande
i följd af lamhet, har nyligen f.
folkskolläraren och organisten i Bro, Vstm., Carl
Erik Malmgren gått hädan i en ålder af
80 år. Han var född år 1818 i
Kungs-Barkarö, blef 1844 utexaminerad i
VSL-sterås och tillträdde samma år ordinarie
lärareplatsen i Bro, där han 1847 äfven blef
organist. 1877 tog han afsked med pension.
Svensk läraretidnings
förlagsaktiebolag
hade sistlidna torsdag å hotell Continental
härstädes sin första ordinarie bolagsstämma,
därvid ett 50-tal aktieägare voro
representerade. Utom från Stockholms stad hade
aktieägare personligen infunnit sig från
Stockholms län, Södermanlands län och
Västmanlands län. Genom fullmakter voro aktie
ägare från flera andra delar af riket
företrädda, t. o. m. från Jämtland.
Till stämmans ordförande valdes hr E.
Hammarlund, och som sekreterare
tjänstgjorde hr Hjalmar Berg. Justeringsmän
blefvo hrr A. Hitbinette och C. Lidman.
Efter det röstlängden blifvit justerad samt
styrelse- och revisionsberättelserna (återgifna
i denna tidning n:r 12) upplästs, förekommo
följande ärenden:
1. I enlighet med revisorernas hemstäl-
lan meddelades styrelsen full ansvarsfrihet
för 1897.
2. Nettovinsten skulle på sätt styrelsen och
revisorerna föreslagit användas sålunda:
till reservfond afsattes.................. 2,000: -
6 % utdelning till aktieägarne___ 5,400: -
till 1898 års vinst- och förlustkonto
öfverföres.........................___ 1,604: 54
Summa kr. 9,004: 54
(Dessutom hade till Sveriges allmänna
folkskollärareförening öfverlämnats 1,700
kronor såsom stipendiemedel m. m.)
3. Arvodena fastställdes för 1898 till
samma belopp som närmast föregående år,
d. v. s. 50 kr. till hvarje styrelseledamot,
som ej tillika är verkställande direktör
eller kassakontrollant, samt 50 kr. till hvarje
revisor.
4. Till styrelseledamöter för två år
återvaldes de i tur afgående, nämligen hrr J.
Molin och Hjalmar Berg. (Kvarstående i
styrelsen äro hrr E. Hammarlund och Nils
Lundahl samt fröken Hulda Lundin.) Till
styrelsesuppleanter återvaldes hr Alex.
Jonsson och fröken Anna Rylander.
5. Till revisorer att granska 1898 års
räkenskaper återvaldes de förutvarande: hrr
P. Lagerblad i Tumba och S. A. Kinnvall
med hr L. A. Edén som suppleant.
6. I fråga om inlösningspriset för aktie
fattades följande beslut:
»Inlösningspriset för sådan aktie, som af
bolagsstyrelsen inlöses enligt
bolagsordningens & 8 mom. 2, bestämmes för tiden intill
nästa ordinarie bolagsstämma till 102 kr. med
tillägg af 40 öre för hvarje hel månad, som
förflutit från 1898 års början till dess inlösen
sker, dock högst 107 kr. Dylik aktie skall
åtföljas af utdelningskupong från och med
n:r 2.»
7. Med anledning af revisorernas
hemställan beträffande stipendiemedlen gjordes
till protokollet följande uttalande:
»Med gillande af styrelsens beslut att för
1897 ställa till Sveriges allmänna
folkskollärareförenings förfogande viss andel af
jultidningarnas bruttopris, bemyndigar
bolagsstämman styrelsen att äfven för framtiden - där
styrelsen finner sådant förenligt med bolagets
intressen - å bolagets vägnar göra liknande
erbjudanden på villkor, som styrelsen
bestämmer.»
8. Slutligen förekom fråga om tantiem,
Vid den konstituerande bolagsstämman hade
beslutats tantiem under vissa förutsättningar,
sedan till aktieägarne utdelats 6 % och
stadgad afsättning till reservfonden ägt rum.
Då tvekan kunde uppstå, huru beslutet
skulle tillämpas, hade verkställande
direktören och redaktören afstått från tantiem
för det gångna året. På styrelsens förslag
beslöts nu en modifiering och ett
förtydligande af beslutet på så sätt, att for åren
1898 och 1899 skola utgå tantiemer af det
belopp, hvarmed årsvinsten -. efter det
beslutade stipendiemedel blifvit afsätta, men
innan afskrifningar ägt rum - möjligen
kan komma att öfverstiga 8,000 kronor.
Samtliga val och beslut vid stämman
voro enhälliga.
Den beslutade utdelningen kan -lyftas å
bolagets kontor hvarje helgfri dag kl. 10-
l och 4-6 mot aflämnande af kupong n:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
