Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
297
teckningslärarne 28,5 år och för
rnusik-lärarne 31 år samt lör den samma år
befordrade gymnastikläraren 44 år.
Under de senast förflutna 10 läsåren
var högsta medelåldern - 37,0 - för
lektorer, just läsåret 1896-97, för
adjunkter och kolleger - 39,9 - år 1891-
92. Lägsta medelsiffran var för
lektorer 32,8 (åren 1890-91 och 1893-94)
samt för adjunkter 36,6 (år 1889-90).
Tager man hela l O-årsperioden i
betraktande, blir medeltalet för lektorerna 34,8
och för adjunkterna 38/2.
Folkskollärareseminarierna. Vid
nedaimäuida folkskollärareseminarier hafva
gifvits följande ämnen för de skriftliga
af-gångsprofven i modersmålet:
Stockholms folkskollärarinneseminarium: 1)
Upplysningen genom evangelium. 2) Johan
III och adeln. 3) Nederländernas
frihetskamp. 4) Vattnets kretslopp. 5)
Folkbildningen i Sverige under 1600-talet. 6)
Årstiderna. 7) Samvetets röst (berättelse).
Växjö folkskollärareseminarium: 1) Herrens
bön. 2) Tankegången och
händelseutvecklingen i Runebergs dikt Kung Fjalar. 3)
Storhetstidens betydelse i Sveriges historia. 4)
Upplysningstidehvarfvets betydelse för
samhällsutvecklingen och den allmänna
bildningen. 5) Kesa kanalvägen från Göteborg till
Stockholm. 6) De vanligaste galvaniska
elementen. 7) Om fortsatt undervisning, dess
betydelse och olika arter.
Kalmar folkskollärarinneseminarium: 1) Pauli
omvändelse. 2) Rådets och konungamaktens
inbördes ställning i Sverige åren 1523-1789.
3) Peter den stores betydelse för Ryssland.
4) Om konvexa linser. 5) De fyra
temperamenten och deras betydelse med hänsyn till
uppfostran. 6) »Dag skall du prisa, Frithiof,
se’n bergad söl sig döljt.»
Lunds folkskollärareseminarium:
Hednakris-tendomens uppkomst och historia enligt
Apostlagärningarnas framställning. 2) »Förlåten
den ene den andre!» (Efes. 4:32). 3) Om
ordföljden. 4) Frithiofs frestelse. (Efter Tegnér.)
5) Fördraget i Tilsit. 6) Kilens användning. 7)
Värme- och ljuskällor. 8) Lärarens
inflytande på sina lärjungars karaktärsbildning. 9)
Läroboken bör hvarken för läraren eller
lärjungen vara en tvångströja. 10)
Skolträdgården.
Göteborgs folkskollärareseminarium: 1) Den
gudomliga styrelsen och det onda i världen.
2) Kriget mellan Sverige och Danmark 1611
-1613. 3) Den olika karaktären grundlagen
anvisar åt riksdagens båda kamrar. 4)
Växternas befruktning. 5) Vågen (fysik). 6)
Rätta behandlingen af ett barn, som talar
osanning.
Umeå folkskollärarinneseminarium: 1)
Fräls-ningsberedelsen inom Israel. 2) Teckning af
Erik Dahlberg efter Snoilsky. 3) Vitterhet
och konst i Sverige under gustavianska
tidehvarfvet. 4) Ackusativens bruk i nysvenskan.
5) Amerikas upptäckt af Columbus. 6) 1789
års statshvälfning. 7) Värmets fortplantning.
8) Konsten är lång men lifvet är kort.
Naturaförmåner få ej inräknas
i lönen. Under förrnälan att Husby
församling såsom lön för den vid skolan vid
Långmora fattiggård anställda
småskollärarinnan Matilda Erlandsson, hvilken i mer än
tio år tjänstgjort vid mindre folkskola och
småskola och således vore berättigad till
350 kronors lön förutom naturaförmåner,
anvisat 300 kronor kontant samt dessutom
förklarat henne berättigad att tillsammans med
fattiggårdens föreståndare åtnjuta fri kost,
tvätt, lyse m. m., hvilka sistnämda
förmå-| ner beräknats till ett årligt värde af 150
1 kronor, har skolrådet hos k. m:t anhållit,
att församlingen måtte förklaras berättigad
att, utan hinder däraf, att den kontanta
lönen ej uppgingo till 350 kronor, åtnjuta
lönetillskott för ifrågavarande lärarinna till
belopp af 233 kr. 33 öre, men har k. m:t
funnit ifrågavarande ansökning icke kunna bifallas.
| Förkortad undervisningstid. Med
l anledning af gjord ansökning har k. m:t
| medgifvit, att den årliga undervisningstiden
| i Frostvikens församlings småskolor, Jrntl.,
l må under åren 1898-1901 inskränkas till
sju månader, utan att församlingen går miste
om densamma eljest tillkommande
lönetillskott; åliggande det dock vederbörande lärare
att under den del af den stadgade
undervisningstiden, då skolan icke är i gång,
enligt skolrådets bestämmande meddela
undervisning åt de i skolåldern varande barn,
hvilkas målsmän sådant önska.
Dispens. På gjord ansökan har k. ui:t
medgifvit, att fru Emelie Adéle Lind (född
Petrell) - som är född i S: t Petersburg af
svensktalande föräldrar, därstädes genomgått
S:t Katarinakyrkans kyrkoskola och
Pet-rofTska gymnasiet, på grund hvaraf hon
berättigats att utöfva lärarinneverksamhet i
ryska riket, samt sedan 1888 vistats i
Sverige - må söka och innehafva ordinarie
lärarinnebefattning vid folkskola under villkor,
att hon vid ett statens
folkskollärarinneseminarium å tid, då afgångsexamen
därstädes förrättas, vid anställdt förhör visar
sig äga erforderliga kunskaper i kristendom,
modersmålet och räkning samt aflägger
praktiskt undervisningsprof, som godkännes.
Församlings disposition af
klockareboställe. Simtuna församling
anhöll 1896 hos k. m:t om tillstånd att
öfvertaga och disponera det inom församlingen
belägna klockarebostället mot skyldighet att
på tidsenligt sätt ordna klockarens och
organistens löneförmåner. Till stöd för
ansökningen anfördes, att vid klockare- och
organistbefattningens framtida förening med
folkskolläraretjänsten skulle det öfverflödiga
boställets skötsel upptaga innehafvarens tid
till men för hans tjänsteåligganden,
hvaremot det vore en fördel för den svagt
aflö-nade organisten att bli befriad från
byggnadsskyldigheten.
Efter vederbörliga myndigheters hörande
förklarade k. m:t ansökningen icke till
vidare åtgärd föranleda. Men på ny
ansökning 1897 att fä disponera bostället inot
erläggande af ett årligt bidrag till
klockare-lönen af 60 kr. för mistning af bostället,
har k. m:t, sedan pastorsämbetet,
domkapitlet i Uppsala och länsstyrelsen i Västerås
liksom kammarkollegium tillstyrkt bifall till
ansökningen, den 15 sistl. april förklarat
ansökningen ej föranleda annat yttrande än
att hinder ej möter för församlingen att
med vederbörande boställshafvares
medgifvande mot årlig afgäld, icke understigande
60 kronor, öfvertaga och tills vidare
disponera ifrågavarande boställe.
Tvist om skolväsendets
ordnande. Vederbörande folkskoleinspektör hade
föreslagit, att inom Söderbärke församling
skulle i stället för småskolan i Saxehammar
inrättas en kombinerad folk- och småskola,
som skulle förestås af en tillförordnad
lärare. På hemställan af skolrådet afslog
kyrkostämman denna framställning och
beslöt att ingen förändring skulle vidtagas med
skolorna i Saxehammar.
Hos domkapitlet i Västerås anfördes
klagomål öfver detta beslut med yrkande, att
då barnen från en del byar hade en lång
och besvärlig väg till nuvarande folkskolan i
Larsbo, och Saxehammars by väl lämpade
sig för uppförande af en folkskola, så borde
församlingen åläggas att inom viss tid där
inrätta en dylik.
Domkapitlet i Västerås fann väl en
förändring i skolväsendet inom ifrågavarande
skolområde behöflig, mati ansåg ej nog starka
och tvingande skäl vara anförda för att
ålägga församling och skolråd vidtagandet
af de påyrkade åtgärderna, hvadan besvären
lämnades utan afseende; och k. rn:t har ej
funnit skäl att i detta domkapitlets utslag
göra ändring.
Besvären upptogos ej till
pröfning. Onslunda församling fattade den
l oktober 1896 åtskilliga beslut angående
sitt skolväsende. Besvär anfördes häröfver
hos länsstyrelsen i Kristianstads län, men
länsstyrelsen och domkapitlet i Lund
underkände besvären.
Kammarkollegium fann ej skäl göra
ändring uti öfverklagade utslaget, vederbörande
dock obetaget att efter befogenhet taga
frågan om platsen för det nya skolhuset i
Onslunda församling åter i öfvervägande å ny
kyrkostämma samt därmed vidare lagligen
förfara.
Besvären fullföljdes hos k. m:t, men då
kammarkollegii föreskrift, att enskild part,
som med utslaget icke åtnöjdes, skulle vid
besvären foga borgen för kostnad vid
äfventyr att, om sådant försummades, den
klagande skulle hafva förlorat sin talan och
beslutet komma att mot honom för laga
kraftvunnet anses, icke af klagandena
iakttagits, har k. m:t funnit besvären icke
kunna till pröfning upptagas.
Småskollärarinna skall hafva
lön till uppsägningstidens slut.
Skolrådet i St. Malms församling beslöt i
juli förlidet år, att småskollärarinnan Olivia
Åhlström, som dittills tjänstgjort vid
Eriksbergs småskola, skulle den l september 1897
öfvertaga undervisningen vid Sörgölets och
Ändbols ambulerande småskolor samt att,
därest hon ej ville foga sig däri, uppsäga
henne från all tjänstgöring vid
församlingens skolor efter sex månader från den 8
september 1897. Lärarinnan erhöll del af
beslutet först den 21 augusti, hvadan hon,
som icke var nöjd med beslutet, icke blef
satt i tillfälle att söka annan tjänst.
När hon den l september inställde sig
till sin dittillsvarande tjänstgöring, vardt hon
afvisad. Därpå inlämnade hon till skolrådet
ansökan om att under uppsägningstiden få
uppbära lön jämte ersättning för vedbrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
