Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
311
senaste åren varit hemma och gått de
bräckliga föräldrarna till hända,
. *
Sistlidna lördags e. m. jordades de bägge
makarnes stoft i Enköpings Näs kyrkogård.
Kyrkoherden Fritiof Ljungqvist höll därvid
en allvarlig dödsbetraktelse med utgång från
orden i Uppb. 14:13 och uttalade tröstens
och deltagandets ord till de sörjande samt
mässade från altaret. Några kamrater
förhöjde stundens gripande allvar med sång
från orgelläktaren. På kistorna lågo vackra
kransar från barnen, Sydvästra Upplands
kretsf ören ing, sparbanken i Enköping,
friherren och friherrinnan Kantzow å Hjulsta m. fl.
Så hvile de i frid, de vänsälla makarne!
Välsignelse öfver deras minne I Det är
ondt om sådana hedersman som Erik Gustaf
Vensell, och det torde dröja länge, innan
man finner hans like i plikttrohet och
vänskap. E. V. Eriksson.
Förändring af arbetssättet
inom
allmänna folkskollärareföreningen,
- Valbo, Hille och Gäfle
kretsföreningar inkommo under slutet af förra året
till centralstyrelsen för S. A. F. med
en motion, åsyftande åtskilliga
förändringar af arbetssättet inom föreningen
på så sätt, att årligen återkommande
ombudsmöten skulle hållas, vid hvilka
valen skulle förrättas samt de
ekonomiska ärendena afgöras m. m. Motionen är
i sin helhet återgifven i denna tidning
n:r 47 förra året, hvartill hänvisas.
Centralstyrelsen beslöt vid sitt senaste
årsmöte att utsända motionen till
allmän behandling i kretsarna. I den nu
utkomna årsskriften yttrar
centralstyrelsen härom följande:
Såsom af motionen synes, konstatera
motionärerna, att föreningen med sitt nuvarande
arbetssätt, utveckladt under en snart
tjuguårig verksamhet på den af hennes stiftare
lagda grunden, kunnat tillvinna sig
förtroende och aktning såväl inom lärarekåren
som hos allmänheten. Men de anse, att
därunder dock visat sig olägenheter af, att
föreningsärendenas behandling väsentligen
försiggår inom kretsarna, och att det
slutliga afgörandet sker, utan att föreningens
ombud å gemensamt möte haft tillfälle att
bestämma därom. De betänkligaste
följderna häraf anses vara:
1) att föreningens mest dugande förmågor
hafva svårt att göra sig bemärkta;
2) att någon omsättning inom
centralstyrelsen är otänkbar utom i det fallet, att
medlem undanbedt sig återval, samt att
förhållandet är detsamma med revisorerna;
3) att föreningens arbeten och beslut ej
tilldraga sig den uppmärksamhet från
myndigheternas, pressens och allmänhetens sida, som
de mera samlade skulle göra.
Dessa olägenheter skulle enligt
motionärernas mening afhjälpas genom en
förändring af ombudsmötets befogenhet. Ärligen
skulle s-ådant hållas och äga:
1) att verkställa nödiga val af ledamöter i
centralstyrelsen samt af revisorer;
2) att besluta om ansvarsfrihet för
centralstyrelsens förvaltning;
3) att fatta beslut i de frågor rörande
föreningens ekonomi, hvarom föreningens
stadgar ej närmare bestämma;
4) att bestämma om de åtgärder, som af
kretsarnas beslut kunna föranledas;
5) att afgöra, om väckt fråga skall till
allmän behandling inom föreningen upptagas;
6) att öfverlägga och besluta i öfriga
ärenden, som af centralstyrelsen, enskild
krets-förening eller ombud kunna föreläggas
ombudsmötet.
Den första fråga, som man vid denna
motions bedömande synes för sig böra
klargöra, är naturligtvis den om förslagets
egentliga omfattning och innebörd.
De motionerande kretsarna anse
visserligen, att detsamma endast innebär »någon
liten inskränkning» af de särskilda
kretsföreningarnas och centralstyrelsens
funktioner. Men jämföres det med föreningens
stadgar, så märkes genast, att dess
genomförande skulle föranleda en så godt som
fullständig omarbetning af dessa. Af
paragraferna 11 -22 skulle icke mycket kunna
förblifva orubbadt, och flera af de
föregående paragraferna skulle få en helt annan
innebörd, än de nu hafva, äfven om deras
form möjligen i det närmaste kunde
bibehållas oförändrad.
Denna omfattande stadgeförändring
komme tydligen att motsvaras af en lika stor
förflyttning af föreningsorganens befogenhet
och däraf följand’6 omgestaltning af arbetets
gång.
Hittills har föreningen utgjort en
federation af själfständiga lärareföreningar med
rätt att i alla viktigare frågor fatta
afgörande beslut, och centralstyrelsen har haft
sig anförtrodt att bestämma om beslutens
verkställande äfvensom om nödiga åtgärder
härför. Ombudsmötet har däremot endast
ägt en rådgifvande ställning. Genomfördes
motionärernas förslag, blefve tydligen
förhållandet mellan föreningsorganen i det
närmaste omvändt. Kretsarna upphörde att
välja centralstyrelse och att genom sina
revisorer kontrollera dess förvaltning.
Centralstyrelsen befriades från att bestämma
om frågors utsändande och om beslutens
verkställande. Dessa funktioner skulle
öf-verflyttas på ombudsmötet. För kretsarna
återstode af de allmänna ärendena
visserligen att öfverlägga och besluta om utsända
frågor, men då ombudsmötet skulle
öfverlägga och besluta i alla ärenden, som af
centralstyrelsen, enskild kretsförening eller
ombud förelades det, så behöfde ej
föreningsspörsmålen utsändas till kretsarna, och af
dem fattade beslut blefve ej bindande för
ombudsmötet. Centralstyrelsen hade helt
enkelt att utföra de uppdrag, detta möte
gifvit. Ombudsmötet blefve sålunda, kort
sagdt, föreningens högsta myndighet.
Obestridligt är, att de grunder, hvarpå
föreningens nuvarande organisation är byggd,
härigenom blefve i väsentlig mån rubbade.
| Kretsarna och deras medlemmar öfverläm-
i nåde sin befogenhet åt ombuden och om-
l budsmötet. För närvarande kan hvarje för-
{ enirigsmedlem omedelbart afgifva sin röst i
alla viktigare frågor; efter förändringen
kunde hans inflytande i de allra flesta fall
endast utöfvas medelbart genom ombuden.
Båda de organisationssätt, mellan hvilka
det nu enligt motionen gäller att välja, hafva
gifvetvis såväl sina fördelar som sina
olägenheter. Det nu gällande medför en viss
långsamhet i arbetets gång, men det
erbjuder onekligen de säkraste garantierna för
att besluten blifva exakta uttryck för
medlemsflertalets åsikter. Det föreslagna
organisationssättet åter medgifver i vissa fall
ett hastigare afgörande, men det ofverflyttar
afgörandemakten till ett fåtal fullmäktige
och lämnar därmed åt personliga och
tillfälliga stämningar ett större inflytande.
Hvilketdera organisationssättet som är att
föredraga, därom kunna meningarna helt
visst vara delade. Men då föreningen
pröfvat det förstnämda och därunder vunnit
sin nuvarande ställning, så skulle det
uppenbarligen icke vara klokt att utan en
synnerligen grundlig och allvarlig undersökning
omorganisera sig enligt det senare.
Skulle det vid en sådan undersökning visa
sig, att en förflyttning af beslutandemakten
från kretsarna till ombudsmötet vore i och
för sig Önskvärd, så möter likväl en lika
viktig fråga: den om nämnda förflyttnings
ekonomiska möjlighet.
Då det yrkas, att ombudsmötet skulle
blifva föreningens viktigaste organ, bör
gifvetvis särskild omsorg ägnas åt att
undersöka, huru detsamma måste organiseras för
att rätt kunna fylla sin uppgift, hvarefter
sedan kan bedömas, huruvida föreningens
tillgångar medgifva en sådan
omorganisation.
Den främsta fordran, som för en
väsentlig utvidgning af ombudsmötets befogenhet
måste uppställas, är tydligen, att valen af
ombud komme att ske på sådant sätt och
under sådana förutsättningar, att de blefve
ett så troget uttryck som möjligt af
kretsarnas åsikter. Häraf torde följa, att de
måste ske med slutna sedlar. Hittills har
som bekant ofta hänsyn tagits och kunna
tagas till hvilka af kretsmedlemmarne, som
ämnat besöka det eller de andra möten,
hvilka samtidigt hållits.
Äfven om ärendenas antal och vikt gjort
det Önskvärdt, hafva ombudsmötena hittills
aldrig kunnat pågå mera än en eller två
dagar, emedan ombuden ej kunnat
betungas med att för ändamålet uppehålla sig
längre å mötesorten. Icke desto mindre har
det ej varit sällsynt, att ombud alldeles
uteblifvit eller endast kunnat vara med under
en del af mötets förhandlingar. Det nu
föreslagna ombudsmötet, som skulle äga rätt
till såväl initiativ som afgörande i alla
frågor, kunde däremot icke gärna afslutas,
förrän förekommande ärenden hunnit
ordentligt behandlas. Härför komme säkerligen
att erfordras minst en vecka. Och endast
såsom undantag kunde det under sådana
förhållanden tolereras, att kretsar saknade
representanter vid mötet.
Ett uppdrag af ifrågavarande
beskaffenhet kunde man icke rimligen pålägga
krets-medlemmar utan att tillerkänna dem nödig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
