Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
reseersättning. Det funnes då näppeligen
någon annan utväg, än att "kretsarna påtoge
sig denna utgift. Dess utbetalande ur
föreningens kassa skulle nämligen genast göra
slut på denna. Redan de vanliga
möteskostnaderna komme att ärligen ådraga
föreningen vida drygare kostnader än den
hittills måst vidkännas.
Äfven med de minsta möjliga anspråk
från ombudens sida komme totalkostnaden
för ombuden och mötet att blifva flera
gånger större än summan af föreningens
nuvarande utgifter.
Men äfven om kretsarna skulle befinnas
villiga att afstå sin bestämmandemakt till
ett ombudsmöte och att åtaga sig
bestridandet af de härför erforderliga kostnaderna,
så torde de likväl ,vid afgörandet böra fästa
uppmärksamheten vid de praktiska
svårigheter, som den nya organisationen måste
komma att föra med sig.
En icke ringa sådan skulle helt visst
blifva att kunna bibehålla samma
regelbundna samverkan mellan centralstyrelsen,
kretsarna och ombudsmötet, som hittills ägt
rum. Så länge ombudsmötet endast är en
rådgifvande församling, kunna några
egentliga befogenhetskonflikter aldrig genom dess
förvållande uppkomma. Skola sådana
äfven under den nya organisationen
förebyggas, så måste ordningen mellan de tre
instansernas arbeten noggrant fastställas. För
närvarande är detta tämligen lätt: kretsarna
besluta under sommarmånaderna, och
centralstyrelsen använder vintermånaderna till
att bearbeta svaren, verkställa besluten och
förbereda nya ärenden. Med tillkomsten af
en ny verkställande, förberedande och
beslutande myndighet blefve förhållandena
mera invecklade. Hölles ombudsmötet
tidigt på våren, så komme det för sent för
att kunna deltaga i verkställandet af det
gångna årets kretsbeslut och i
förberedandet af det löpandes. Hölles det sent på
hösten, så komme det för tidigt för att
kunna deltaga i verkställande af det
löpande årets kretsbeslut och i förberedandet af
det ef ter f öl j andes. Hölles det slutligen i
midten af sommaren, så komme det i båda
afseendena både för tidigt och för sent.
Konsekvensen häraf måste blifva, antingen
att ständiga konflikter inträffade eller ock
att ombudsmötet och kretsarna komme att
behandla alldeles skilda frågor. Skedde
detta senare, så måste centralstyrelsen få
på sin lott att årligen bereda frågor både
för ombudsmötet och för kretsarna samt att
verkställa beslut, fattade af båda dessa
myndigheter. Som en på dylikt sätt ökad
arbetsbörda svårligen skulle i längden kunna
bäras, komme utan tvifvel den praxis snart
till stånd, att det blefve ombudsmötet, som
finge behandla de mera aktuella frågorna,
medan kretsarna åter finge nöja sig med de
mindre maktpåliggande.
Det kan sålunda icke gärna förnekas, att
det skulle möta ganska stora svårigheter att
omorganisera föreningen efter de grunder,
motionärerna tänkt sig. Flera af dessa
svårigheter bero af vårt lands natur och
befolkningsförhållanden. I land med ringare
j omfång, tätare befolkning och billigare
kommunikationer, exempelvis England, Schweiz,
Tyskland och Danmark, är ett arbetssätt
med årliga beslutande ombudsmöten lättare
att följa. Motionärerna hafva erinrat om
Norges lärareförening, hvilken synes hafva
en organisation, som liknar den de föresla-
! git. Men denna förening är ännu alldeles
för ung för att i frågor af denna art kunna
lämna några afgörande erfarenhetsrön: det
återstår ännu att se, huruvida dess
verksamhetssätt verkligen i det hela är att föredraga
framför det hos oss använda.
Mot nu anförda betänkligheter böra
naturligtvis vägas de fördelar, som genom
förändringen skulle vinnas.
Motionärerna synas vara vissa om, att
föreningsbesluten skulle få större auktoritet
! och blifva mera kända, än nu är fallet,
i om de fattades eller kungjordes af ett
om-| budsmöte och refererades samtidigt af
lan-j dets tidningar. Riktigheten häraf bör
vis-! serligen icke utan vidare förnekas. Dock
torde häremot böra vägas betydelsen af, att
mera än 200 föreningar i landets alla delar
| oberoende af hvarandra fatta i samma
rikt-| ning gående beslut, och att redogörelser för
| dem lämnas i platstidningarna. De i senare
fallet lämnade referaten blifva nog i regel
korrektare än de vid stora möten
förekommande, emedan de vanligen affattas eller
kontrolleras af någon kretsmedlem.
Sanno-| likt är väl också, att de allmännare läsas,
l enär de äro åtminstone i någon mån
förbundna med lokalintressen och oftast korta.
Vid allmänna möten förekomma alltid en
mängd frågor, som måste på jämförelsevis
kort tid afgöras och som af de stora
tidningarnas Öfveransträngda och jäktade
referenter ofta blifva på ett mycket
otillfredsställande sätt behandlade.
Den af motionärerna omnämda
svårigheten för föreningens dugande förmågor att
göra sig tillräckligt bemärkta för att på
allvar ifrågakomma vid centralstyrelsevalen
förtjänar visserligen ej ringa afseende. Men
för denna svårighets undanrödjande torde
det väl knappast vara nödigt att utrusta
ombudsmötena med beslutande makt.
Såväl vid de hittills vanliga ombudsmötena
som ock vid andra större möten erbjuda sig
lämpliga tillfällen för framstående förmågor
att blifva mera allmänt kända.
Med allt erkännande af motionens goda
syfte synes det sålunda kunna ifrågasättas,
huruvida föreningens kretsar verkligen
kunna vara hugade för en så genomgripande
förflyttning af makten, som här blifvit
yrkad, liksom man äfven kan betvifla, att
förändringen för närvarande eller i en nu
öfverskådlig framtid är i ekonomiskt och
organisatoriskt hänseende genomförlig, samt
att fördelarna af densamma skulle blifva så
betydande, som motionärerna synas hafva
föreställt sig.
Skulle vid pröfning af de anförda
betänkligheterna förslaget befinnas sådant, att det
ej i hela sin omfattning bör genomföras,
låter det emellertid ganska väl tänka sig,
att någon mindre betydande ökning af
ombudsmötets befogenhet kunde anses icke
allenast möjlig utan äfven lämplig. Utan
någon större stadgeförändring eller väsentlig
omgestaltning af ombudsmötet torde åt
detsamma kunna uppdragas att i vissa,
noggrant bestämda undantagsfall afgöra en
fråga, tillsätta en kommitté för ett bestämdt
ändamål eller dylikt.
Ämnen af den art som det föreliggande
hafva endast undantagsvis varit behandlade
inom kretsarna. Dessa hafva därför icke
haft anledning att klargöra sin ställning i
denna viktiga organisationsfråga. Då
densamma nu blifvit framställd af trenne
kretsar och onekligen är af stor betydelse, har
centralstyrelsen, i enlighet med
motionärernas hemställan, ansett lämpligast att utsända
ärendet till allmänt förberedande diskussion
och får sålunda anmoda kretsarna att
besvara följande af motionärerna formulerade
frågor:
1. Anser kretsen, att en förändring i
arbetssättet inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening i den riktning motionen
angifver vore önskvärd?
2. Vill kretsen uppdraga åt
centralstyrelsen att iitarbeta detaljeradt förslag till
sådan förändring?
Mot ofvanstående af centralstyrelsen
gjorda uttalande har reservation afgifvits af E.
Hammarlund, som anfört följande:
»I den mån föreningen allt vidare
utvecklas, torde det blifva nödigt att få till stånd
representantmöten i den af motionärerna
angifna riktning. Och då det varit möjligt
för t. ex. Sveriges nykterhetsvänner att
årligen anordna dylika möten, böra
oöfverstigliga svårigheter icke möta att äfven för
folkskolan få en liknande representation.
Tiden torde emellertid ännu icke vara inne
för genomförandet af denna reform, hvilken
uppenbarligen kräfver en föregående
diskussion vid ombudsmöten och i pressen. Ett
utsändande af frågan nu, innan tänkesätten
hunnit mera mogna, kan därför antagligen
ej leda till något annat än frågans fall.
Men då jag finner motionen innehålla flera
beaktansvärda uppslag, väl värda att
realiseras i verkligheten, har jag yrkat, att
ärendet ej nu utsändes till afgörande af
kretsarna utan tills vidare göres hvilande.»
FÖR DAGEN.
Vid riksdagens slut.
Den i måndags afslutade riksdagen
har väsentligen ägnat sin
uppmärksamhet åt frågor af ekonomisk natur.
Så ock inom skolans område.
Det vitsordet må då genast gifvas
årets riksdag, att den i långt högre
grad än sina närmaste föregångare sökt
förbättra den ekonomiska ställningen
för lärare af skilda kategorier.
Om vi gå nedifrån uppåt, så möter
oss först småskolans lärarepersonal, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
